En liten bok om skolan 1905

Härom dagen fick jag en bok, från en gammal vän. I ärlighetens namn bör jag erkänna att han inte är lika gammal som jag men vänskapen är gammal. Och boken är varken en storsäljare eller särskilt omfattande. Men för mig - och kanske för andra - är den intressant.
 
Den som skickade boken till mig är min barn- domskamrat Bosse som under vår uppväxt bodde i Bredmyra, Bredmyren eller som vi sa: Bremyra. Vi kallade honom Bremyr-Bosse, men nu, som väletablerad företagare och kartritare i Leksand, kallar han sig Kart-Bosse.
 
Boken, i litet format (ungefär i formatet A6), har titeln Skolreglemente i Grangärde. Den är på sammanlagt 16 sidor och skulle säkert av många av bloggens läsare betraktas som omodern men är ändå av intresse för oss bybor som är intresserade av Saxdalen och Grangärde socken igår, idag och i framtiden.
 

 
Boken är tryckt redan 1905 och handlar om skolan som alltid är ett aktuellt ämne. Eftersom jag studerade pedagogik och var lärare i pedagogik i Uppsala under nästan 20 år är boken naturligtvis särskilt intressant för mig.

Sverige fick sin första Folkskolestadga år 1842 och gav alla kommuner skyldighet att inrätta skolor för alla barn. Redan då gick de flesta av landets barn i skola. Problemet var landsbygden där befolkningstillväxten var stor och där 90 procent av befolkningen bodde 1950. Därför dröjde det ganska länge innan Folkskolestadgans målsättning var uppnådda i hela landet.

Den aktuella boken är indelad i 26 paragrafer. Jag tänker inte återge alla men några urval.

Skriftens första paragraf räknar upp de olika skolområdena i kommunen:

1. Grängesbärg.
2. Räfvåla med Räfvåla skriftlag.
3. Björnhyttan med Björnhyttans skriftlag.
4. Löfkullen med Löfkullens skriftlag.
5. Sunnansjö med Sunnansjö, Sandviks och Stensbo skriftlag.
6. Norhytta med Norhyttans skriftlag.
7. Västansjö med Västansjö och Norrbo skriftlag.
8. Enbacken med Kyrkbyns, Saxdhyttans och Bärgsbo skriftlag.
9. Nyhammar med Stakheds och Nyhammars skriftlag.
10. Kullen-Kåberg med Kullens skriftlag.
11. Pärlby med Pärlby fattiggård.
12. Laxsjö med Laxsjö skriftlag och Storslätt.
13. Morbärg med Morbärgs och Räms skriftlag.
14. Jänsen med Jänsens skriftlag.
15. Skattlösbärg med Skattlösbärgs skriftlag.
16. Rifall med Rifalls skriftlag.
17. Järphöjden med Järphöjdens skriftlag.
18. Bringsjöbärg-Abborbärg med Bringsjöbärgs-Abborgärgs skriftlag.

        Anm. Barnen från Rämshytta åtnjuta under-

        visning tillsvidare i Hästbärgs folkskola i

        St. Tuna.

Bloggarens anmärkning: Med Skriftlag menades ( från 1600-talet) en grupp av människor som samtidigt förhördes vid skrifthåll (husförhör).

Skolornas klassindelning och undervisning varierade mycket. Många skolor som var indelade i småskola och folkskola hade under- visning under halva läsåret i småskolan och under andra terminen i folkskolan. I vissa skolor undervisade samma lärare i flera klasser samtidigt. Vissa skolor hade undervisning under höstterminen och andra under vårterminen. Samma lärare tjänstgjorde då i olika skolor.
 
Folkskolestadgan innebar skolplikt för barn men giltiga skäl för att inte infinna sig till inskrivning eller undervisning var:
 
a) lärjunges sjukdom,
b) svårare sjukdomsfall i lärljungens hem,
c) af stor fattigdom vållad tillfällig brist på
    kläder och föda,
d) svårare oväder,
e) annat plötsligt påkommet hinder,
    som ej kunnat anmälas.
 
Något om undervisningen. I paragraf 12 stadgas: Läsdag börjas och slutas med psalmsång och bön. Morgonandakt hålles de 10-15 första minuterna och aftonandakt de 5 sista minuterna under skoldagen. Ett stycke ur bibeln må vid morgonbönen läsas och förklaras av läraren. Under fastan läses härvid passionshistoria, och sista dagen före sön- eller hälgdag denna dags predikotext.

Angående ordning och tukt finns i skolreg- lementet en lista på sju skyldigheter och tre förbud för elever.
 

§ 17.

Vid förseelse skall läraren efter felets beskaffenhet tillrättavisa barnet genom kärleksfullt tilltal, allvarlig varning eller anmärkning i skolans böcker eller lämplig kroppsaga.

Utdragen är hämtade ur det skolreglemente för Grangärde kommun som föreslogs av skolrådet den 14 december 1904. Skolrådet bestod av:
 

A. Magnevill

(ordförande)

P. Pettersson.                   Harald Brolén.

v.ordförande                                                                       

     Aron Spjut.                      C. J. Larsson.       

     A. E. Salvén.                    P. J. Jansson.       

    Johan Borner.                   Olof Olausson.   

Viktor Boberg. 

 
Den lilla skriften avslutas med "Af Västerås Domkapitel stadfästadt den 9 augusti 1905."

Den som är intresserad av Grangärde kommuns (sockens) skolhistoria rekommenderas att läsa Bengt Östbergs bok Skolor och Lärare i gamla Grangärde socken 1850-2009.

Blötberget - en granne som kommit närmare

Blötberget har aldrig varit så långt från Saxdalen. Jag har tidigare här i bloggen skrivit om min morfar som under lång tid arbetade i Blötbergets gruva och varje arbetsdag gick till gruvan och tillbaka hem över skogen. På den tiden var det naturligt att gå långa vägar till arbetet och i många fall fanns inga alternativ.

Samtidigt tyckte jag när jag växte upp i Saxdalen på 40-talet att Blötberget låg långt bort. Det var ju både en annan kommun och en annan socken. Idag bor vi i samma kommun och det får oss nog att känna att avståndet minskat. Idag är det heller inget avstånd att tala om när man åker med bil till Blötberget på 10 minuter.

Det har ju i vissa fall förekommit spänningar mellan Rävvåla/Saxdalen och Blötberget. Och det gällde inte bara Blötberget utan också t.ex. Grängesberg. Det lär ju ha varit så en gång i tiden att män drog sig för att åka till eller igenom Rävvåla/Saxdalen därför att man riskerade att åka på stryk. I värsta fall är det sant. Och i så fall får vi hoppas att det är historia och ingenting som kan inträffa igen.

En viss antagonism har väl alltid funnits mellan grannbyar med det positiva utbytet har förhoppningsvis varit betydligt större. Det har ju också varit vanligt med äktenskap över bygränserna och i många fall var väl orsakerna till skärmytslingar just att Rävvålingarna/Saxdalingarna ville ha sina kvinnor för sig själva.

Men det här inlägget har inte kommit till för att på något sätt klaga på Blötberget och blötbergare. Nej tvärtom! Det här inlägget beror på att jag hittat en utmärkt hemsida om Blötberget som Blötbergets hembygdscirkel lagt upp på Internet. Den är värd att läsas av andra än blötbergare, både av oss Rävvålingar/Saxdalingar och många andra. Ta del av text och bilder som beskriver Blötberget både i dåtid och nutid. Klicka på bilden här under för att komma till hemsidan eller om du redan har klickat på länken i det här stycket så är du redan där...