Ett par tidiga uppfinningar i närområdet

Två personer som inte bodde centralt i dåvarande Rävvåla utan ganska långt från byns centrum gjorde tidigt två uppfinningar som skulle vara mycket moderna idag. När man pratar om uppfinnare och Saxdalen tänker man osökt på Hjalmar Sjöstrand som var ett tekniskt geni och hade många patent både i USA och i Sverige. Men det fanns andra "kluriga gubbar" som också hittade nya lösningar på tekniska och andra problem.

Johan Morén i Styggviken

Johan Morén, f. 1888. Klicka på bilderna för förstoring.

I ett tidigare inlägg har familjen Morén i Styggviken presenterats: klicka här. På 1930- talet tog vår flitige hembygdsforskare Lars Åhlström en promenad runt sjön Saxen. På öster sida om sjön passerade han då Moréns gård i Styggviken.
 

Johan Morén hade då experimenterat med en vindgenerator.  Vi kanske skulle kalla det vind- kraftverk idag? Johan hade byggt en modell med en burk av den här typen. Den klövs i två halvor som sattes på en vertikal axel. När man blåste på modellen snurrade den.

Johan Morén hade också byggt en vind- generator i full skala genom att klyva ett oljefat. Konstruktionen var monterad men Lars Åhlström såg den inte snurra vid sitt besök. Det var inte alltid - kanske sällan - vind i Styggviken.

Ca. 80 år senare kom en italienare på samma idé och byggde ett hembyggt kraftverk enligt exakt samma princip:
 

Som vi kan se av den italienska videon fungerar konstruktionen utmärkt. Idag finns många varianter av liknande vindgenera- torer och vindmätare. Kanske var Johan Morén en av pionjärerna i utvecklingen av den här tekniken. Orsaken till hem-vind- kraftverk idag är ofta för att spara annan elektricitet. För Johan Morén var syftet troligen att få elektricitet. El saknades helt i Styggviken på 30-talet.

Uppfinnarådran i Morén-familjen gick möjligtvis i arv till sonen som testade om det verkligen var så att människan inte kan flyga som fåglarna, genom att vifta med armarna? Trots start från ett tak lyckades inte flyg- ningen särskilt bra. Hela "fågeln" dök i marken. Men man kan ju aldrig vara säker om man inte har provat.

Karl Fredrik Säflund i Strömmingsbäcken 
Säflund som titulerade sig möbelsnickare bodde enskilt och ensam i Strömmings- bäcken 7 km. väster om Saxdalen och ca. 1 km. söder om byn Olsjön.

Säflund f. 1865. Foto Lars Åhlström, 1948.

Säflund var ett original och en känd figur i Rävvåla/Saxdalen när jag var barn. Han var möbelsnickare och exempel på hans möbler  finns i ett par tidigare blogginlägg här. Säflund var knappast känd som uppfinnare. Han spelade fiol på en fiol som han påstod aldrig behövde stämmas. Om det var hans egen uppfinning är okänt.
 
Säflund var däremot en pionjär inom samma område som Johan Morén: Energi och Miljö. Säflund hade inga nära grannar men i gräns- landet till finnmarken har alla grannar även om de närmaste finns ganska långt bort.
 
Det hände sig en vinter att en av de avlägsna grannarna kom förbi Strömmingsbäcken. Det hade inte snöat på en tid och grannen lade märke till att det inte fanns några fotspår mellan Säflunds hus och hans utedass.
 
Grannen blev nyfiken och tittade efter någon förklaring i Säflunds bostad men såg inget som liknade ett inne-dass eller latrin- förvaring. Lösningen kom när grannen tittade in i Säflunds spis. Där fanns en sorts briketter som Säflund tillverkade - genom torkning? - och sedan eldat upp.
 
Visst var det en tidig lösning på de två problemen att få energi och att bli av med avfall som latrin.
 
Jag är ganska säker på att Säflund aldrig hade varit i Indien. Annars kunde han kanske ha lärt sig av hinduernas sätt att ta vara på kogödsel.
 
Ett modernt alternativ - eltoaletten  löser visserligen problemet att bli av med avfallet men konsumerar energi i stället för att leverera den. Priset för denna moderna bekvämlighet lär dessutom starta vid ca. 30000 kr.

Nymodigheter finns inte alltid först i storstäder och världsmetropoler

Vi tar kanske för givet att nymodigheter som resultat av uppfin- ningar, teknisk utveckling och liknande alltid först dyker upp i Storstäder eller kanske allra först i New York, London, Paris eller andra världshuvudstäder. Så är det troligen också - som regel.

Under de studiecirklar som genomfördes i Saxdalen hösten 2008 och våren 2009 hörde jag talas om en för mig okänd uppfinning eller teknisk utvecklingsprodukt: En varmkorv-automat!

Jag hade aldrig sett en varmkorv-automat innan vi besökte badorten Sitges i Spanien förra sommaren. Där, i centrum mellan järnvägsstationen och playan, fanns den här automaten:

Automaten ser väl ganska normal ut, som svenska automater för choklad, smörgåsar och annat. Skillnaden är ju att det här hand- lar om varma varor som inte är drycker. Kaffe, te och varm choklad är vi vana att köpa både här och där i automat - men varm korv!

För mig var det en nymodighet och den varmkorv-automat som det talades om på vår studiecierkel om Saxdalen/Rävvåla, den fanns i Saxdalen! Och den var redan historia. Den fanns redan när Bror Karlsson hade macken i det som tidigare var Finn- Karlerikes och Hjalmars kafé. Jag såg den aldrig men den fanns där. Saxdalen var före Sitges och kanske de flesta städer och metropoler när det gäller att ha en egen varmkorv-automat.

Det kanske ska tilläggas att jag inte såg ett enda vindkraftverk varken i Barcelona eller i Sitges. Det kommer säkert när den utvecklingen nått dit.