Säflunds trädgårdsmöbler

Tidigare har här i bloggen visats ett foto av mig och mina föräldrar när vi sitter på Säflunds "svampmöbel" som vi hade i trädgården på somrarna strax efter andra världskriget. Men Säflund tillverkade också andra trädgårdsmöbler t.ex. den vitmålade trämöbeln på de här bilderna som min far Harry fotograferade. Det var en soffa som man kunde sitta tre i, tre fåtöljer med armstöd och ett bord. Möbeln var för det mesta placerad med soffan under en stamsyren. Följande bilder från min fars kamera visar den vitmålade Säflundsmöbeln. Den stod på olika ställen i trädgårdenanvändes och användes flitigt under de varma somrarna. Jag tror att vi hade den kvar i åtminstone 20 år.

Klicka på bilderna för att se dem förstorade!

Saftkalas på Säflundsmöbeln. Mamma med ryggen mot ryggåstältet som alltid var ett populärt tillhåll och lekplats på somrarna. Jag sov i tältet då och då. Till höger stamsyrenen som gav skugga åtminstone åt dem som satt i soffan.

Mamma Ingrid till vänster och till höger "främmande" från Stockholm, Eliasson.

I huset till höger bodde min moster Hanna och hennes man Johan Andersson. Johan arbetade i anrikningsverket i Långfalla. Deras son Börje bodde på övervåningen. Han gifte sig med Rut och de fick två barn Inger och Lars-Olov innan de flyttade till ett nytt hus som Börje byggde på Hagfallstorpet. Där fick de sitt tredje barn Britt-Lis.

Hälsningar,
Ola

I en röd liten stuga

Jag har tidigare här i bloggen berättat om min födelse som ägde rum i samma stuga som jag nu bor i och utan assistans från barnmorskor eller annan sjukvårdspersonal. Stugan var då både liten och röd. Senare har den byggts ut i två etapper och vuxit till sig och färgen är nu gul. I stugan hördes ofta musik och sång. Min mor var hemmafru under min barndom men hade lite inkomster från bärplockning och sömnad. Min mormor spelade gitarr och sjöng, mest frireligiösa sånger. När jag var fyra år lärde hon mig de tre första tre ackorden på gitarren. Det räckte för att kunna ackompanjera "Tryggarekan". Mamma plockade bär och sydde så flitigt att hon kunde köpa ett kammarpiano. Jag tror att priset var 800 kronor, en ansenlig summa i början på 1940-talet. Enligt min förra arbetsgivare Statistiska centralbyrån motsvara det lite mer än 14 000 kr i dagens valuta.

Mamma spelade gitarr och piano och sjöng. Min morbror Elis som bodde på andra sidan vägen spelade samma instrument och sjöng. Han hade också en taffel som aldrig stod stämning men som han gärna spelade på. Min moster Hanna som bodde bara 50 meter bort hade en tramporgel. Där spelade jag ofta orgel. Hanna spelade också gitarr.

Hannas son, min kusin, Börje spelade trummor i Johan Haags orkester. Han hade trummor uppe på sitt rum men var också fodervärd för en trumpet som tillhörde orkestern. Den lär ha mått bättre av att användas och Börje blåste i den ibland. Jag var inte lite stolt när jag första gången fick ljud i trumpeten. Jag kan ha varit 5-6 år då. Johan Haag var far till Gösta Haag som under lång tid hade en professionell orkester i Stockholm. Så det har alltid varit mycket musik i min släkt.


Här kan du lyssna till min mamma, 92 år, när hon sjunger
"I en röd liten stuga" vid ett besök i föräldrahemmet Hagfallstorpet
30 augusti 2008. Både på Solgärdet och på Malbacken sjunger hon gärna

Min mor Ingrid som numera bor på Solgärdet i Sunnansjö har tidigare bott här i huset på Hagfallstorpet hela sitt liv, i den röda lilla stugan som syns på den svart-vita bilden till höger. Bilden är från 1940-talet, troligen 1946. Stugan i bakgrunden som den såg ut då - som så många andra stugor i Rävvåla på den tiden. Jag sitter mellan mina föräldrar på en flugsvampsmöbel, designad och tillverkad av snickaren Säflund i Strömmingsbäcken.
Föstret i rummet på övervåningen där jag föddes står öppet.

Huset är nu utbyggt och gult: