Skidtur på skare

Våren närmar sig eller är redan här, beroende på vilken vårdefinition man följer men det lutar nog mot att det inom några dagar är vår enligt alla definitioner. Ett annat vårtecken är att det snart är Dan Anderssons födelsedag. Han föddes fredag 6 april 1888 i skolhuset i Skattlösberg.

Och det är i den trakten, på gränsen mellan svenskbyggd och finnmark i Grangärde socken som vår spår- och ledspecialist Rolf Pålsson tog en skidtur i måndags. Här är några av de vår-?/vinter-? bilder han tog under turen. Njut av naturen i vår närhet!

Skidturen startade vid Långvasselbron och följde de för alla Dan Andersson-beundrare välkända åarna Burån och Pajso uppströms.  Alla bilderna är tagna 28 april 2011. Här är området: (Klicka på bilderna för förstoring!)

Bilden tagen vid Brunnklacken där en stor skogseld härjade i juni 20008. Brända trädstammar påminner fortfarande om branden.

För den som följt Saxdalen blogg är namnet Dunderbacken bekant från ett tidigare inlägg. För mig är hela den här trakten indränkt i den mystik som finns runt Dan Andersson och hans liv. Det blev också en verklighet som de finnar som kom hit från slutet av 1500-talet lockade av den tidens lågskattepolitik. Hertig Karl, senare Karl IX hade i ett brev 1570 givit invandrarna tillåtelse att bosätta sig på kronans mark med full skattefrihet under de första sex åren. Jämför det med alliansens invandrarpolitik.

 

Det är också förklaringen till namnet Skattlösberg, Dan Anderssons födelseby. Ännu längre skattefrihet beviljades under 1700-talet i Norrland där nybyggarna beviljades nyttjanderätt och skattefrihet i 15-20 år.

 

Efter skattefriheten fick finnskogs-finnarna känna på stora problem när den skog som ansågs värdelös och som de inbjöds till att bruka blev mycket eftertraktad när hyttor och bergsbruk behövde hur mycket virke som helst för att producera det järn som blev så viktigt för Sverig.

Som ett resultat blev historien för vår bygd mycket spännande men inte lätt att leva i för alla medborgare. Lyckan kom och gick men var mycket ojämnt fördelad i befolkningen. Men historien har haft sin gång och har lämnat mycket att berätta för oss moderna medborgare. Ta gärna del av den!

Rolf Pålsson skickade några rader med de fina bilderna. "Vintern börjar ta slut och skidspåren är snart borta. I början av veckan gick det bra att åka på skaren. I måndags startade jag från Långvasselbron och följde sedan Pajso/Burån motströms. Jag tog några bilder som visar att våren är på väg. Om det är något för bloggen vet jag inte."

Det tycker jag absolut och jag tror ni håller med mig.

Tack Rolf! 

PS. Dan Anderssons dikt Pajso kan du läsa här DS.

Introduktion till Skidorten Saxdalen

Saxdalen har kanske inte varit känt som någon stor skidort men boende här har säkert åkt skidor så länge som det bott folk i byn. En historiskt skidtävling som gick genom Saxdalen var Ludvikaloppet, ett långlopp på 50 km. Också andra mer lokala skidlopp fanns tidigare i byn.

Idag är vi inne i en ny era med en annan typ av spår som har byggts upp och fortfarande är under uppbyggnad.

En av de personer som bidragit med stora arbetsinsatser för att förverkliga Skidorten Saxdalen är Rolf Pålsson. Han har också bidragit med bilder och text i den följande beskrivningen. Tilläggas bör att Saxdalen också har en aktiv skoterklubb med det anrika namnet Räfvåla Skoterklubb som också bidrar till spåren och delar fritidsupplevelserna med vandrare och skidåkare. Det finns plats för alla!

Njut av Rolf Pålssons bilder och berättelse som följer här (klicka på bilderna för att se dem förstorade):

Ljungåsen är det ställe dit många inom Ludvika kommun tar sig för att åka skidor. Några har kanske noterat spåret som viker av från Myrrundan och även sett skylten som pekar mot Saxdalen.

Finns det skidspår i Saxdalen? Jo, de flesta i byn känner till elljusspåret men det finns flera spår. Med mycket ideellt arbete och pengar från Landsbygdsutveckling och Stena Renewable Energi (Vindbonus) så har vi idag ca 25 km spår. Eftersom märkning av spåren inte varit klar har vi inte gjort någon reklam för våra spår men nu är vi nästan klara. Mina indiska arbetskamrater brukar säga ”vi är klara, men inte än”.

Under våren kommer vi att sätta upp en informationstavla vid sjön. Tavlan är klar men inte fundamentet. Kartan på informationstavlan återfinns även på saxdalen.se

Start och mål för vandringsleder och skidspår är vid kapellet. Där finns skyltar som hjälper dig att komma rätt.

För att komma till Ljungåsen går skidturen över åkrarna vid skolan

och vidare genom Skolskogen.

Efter 2 km kommer vi till Dammarna, där vi har två slingor på ca 3 km vardera. Dammarna är det område där den del av malmen från gruvan som inte blev till koppar bly eller zink hamnade. Området var tidigare en djup ravin. Ravinen bildades i slutet av istiden då vattnet från Olsjö-issjö, som låg på 212 meter över havet, fann ett utlopp österut och Räfvåla-issjö bildades. I Räfvåla-issjö stack bara 10 m av Stackarberget upp. Lars Åhlstöm har beskrivit det här i Gränge nummer 21.

Efter Dammarna börjar ”klättringen” mot Ljungåsen - eller för att vara mera korrekt Boberget.

Här låg Saxbergsgruvan. Det finns idag inga byggnader kvar.

Ge dig tid att vända blicken, vi är nu 375 meter över havet och Väsman som vi ser i bakgrunden ligger 155 meter över havet.

Sträckningen från Långfallet, där Saxbergsgruvan låg, och fram till Bomossen är den del av spåret som ger den största naturupplevelsen. Vid Ranmossen finns en stuga som Saxdalens IF delar med skoterklubben.

Spårets högsta punkt 415 meter över havet. Vindkraftverket till höger ligger på Bobergets topp.

Efter 10 km kommer vi till Myrrundan som är en del av Ljungåsens spårsystem.

Tänk på att ta det försiktigt i backarna på väg tillbaka till Saxdalen!