Göken kom för sent till gökottan

PRO i Saxdalen ordnade gökotta på torsdagen. Vi vet att göken har rykte om sig att vara uppe med tuppen eller tidigt på morgonen. När tiden för ottan bestäm- des var dock en stor majoritet för att ha gökottan på eftermiddagen. Kl. 14:00 är en tid som har använts tidigare år med lyckat resultat. Ja, det förstås, vi har väl aldrig hört eller sett någon gök? Men huvudor- saken till eftermiddagstiden har varit vädret. På morgonen kan det ju vara ganska svalt.
 

Några buketter PRO:are trivsamt utspridda i naturen vid Oxbrobäcken och Klubbstugan 

 

   Vi har brukat ha fint väder under gökottan och tors- dagen var enastående fin. Dessutom visade det sig att göken också ropade på torsdagen men efter kl. 17 - när vi hade avslutat firandet. Leif Rosén hann inte mer än sätta sig på trappen när han kommit hem från Klubbstugan vid Oxbrobäcken: Då ropade göken från Saxberget
 
Så nu vet vi till nästa år att tiden för gökottan inte behöver vara i ottan för att kunna höra göken ropa. Jag har också hört göken på Malbacken under eftermiddagstid under två dagar. Den tiden passar åtminstone flera pensionärer bra. Ett annat skäl till eftermiddagsottan just den här torsdagen var att förmiddagen var bokad för boule-träning. Så vi PRO:are ligger inte bara och latar oss på förmid- dagarna

 

Ca. 25 personer hade mött upp för att njuta av det fina vädret, äta varm korv med bröd och tillbehör, dricka kaffe med kaka och prata och umgås. En stillasittande tipsrunda klarades också av och om inte Alvar Orre hade skadat axeln vid vedhuggning skulle vi fått lyssna till den fågeln på dragspel. Men Alvar är välkommen till nästa gökotta.
 
Om man tittar närmare på bilden är det fråga om det inte är en stum gök som sitter i toppen på masten på skorstenen? Kanske blev en hel hop pensionärer för mycket för en ensam gök så att han fick tunghäfta?

Lite färsk Saxdalshistoria

Igår är inte längesen men idag är det ju ändå historia. Och det var igår, torsdag, som vi i Saxdalen PRO samlades för att ha en trevlig eftermiddag tillsammans med göken. Ja - vi kallade det gökotta även om vi inte träffades så tidigt. Vi höll oss till vår ordinarie mötestid och dag, torsdag kl. 14.00.

  

Klicka på bilderna för förstoring!

Det här underlättar för oss pensionärer att hålla reda på våra möten. Det är alltid torsdagar kl. 14.00. Vi behöver bara minnas vilka veckor vi ska träffas.

I uppslagsverket Wikipedia står det att gökotta är ett uttryck för en tidig fågeskådartur. I vårt fall var det varken tidig eller tur. Vi satt helt enkelt på våra stolar eller vandrade några meter för att hämta grillad korv med bröd, läsk, öl, vatten, kaffe med chokladmazarin eller ett papper för hjärngymnastik som vår ordförande delade med sig av. De flesta tog också några turer för att hämta lotter som skrapades. Vi tycker ändå att vi med all rätt kallar det gökotta: Göken ställde nämligen upp både på tiden och platsen!

Saxdalens tidigare museum i bakgrunden

Lokalen för vår gökotta var mellan klubbstugan och museet. Det här är också en historisk plats i Saxdalen. Bara för ett par år sedan fanns båda husen i fullt bruk. Idag finns varken el, värme eller vatten i husen och alla historiska föremål som fanns att se i museet ligger i malpåse och tar plats i Saxdalens Folkets hus - tyvärr för både unga och gamla som är intresserade av sin kultur och historia. 
 
En liten klick av våra tjejer: Ruth Andersson och Ingrid Johansson

 
Och här ett lika litet gubbgäng från mellanbyn: Leif Rosén och Harry Karlsson.

 
 
 
Vi har ingen åldersdiskriminering i vår klubb men när jag kollade stavningen i min text föreslog programmet att jag skulle ersätta gubbgäng med gubbjävel. Sådana påhopp betackar vi oss för i vår förening. Det här är dock inget nytt. Jag drogs under många år i datorernas barndom med att datorn i alla dokument jag undertecknade föreslå att Hagfall skulle ersättas med Hagga! Historien har sin gång och vi får stå ut med den...
 

Gökottan närmar sig sin avslutning och kaffet är serverat i de centralt placerade termosarna. Så som vi är i Sverige så är det ingen som vill börja men när den första fyllt på sin mugg blir det fart på självserveringen. 
 
Vi var 19 medlemmar som hade en skön eftermiddag nära naturen, i Oxbrobäckens sluttning. En person saknades p.g.a. att Saxdalens Manskör tidigt idag rest till Norge. Olle Wallman är ju inte bara riksspelman utan också körsångare. Han var nog hemma och sjöng upp sig.

På väg till gökottan mötte jag SaxdalsElvis, Åke Dahlman. Han är också körsångare och dessutom den chaufför som ska köra kören fram och tillbaka till Norge. Han hade varit hemma och studerat vägkartor. Åke är ju inte bara rocksångare, körsångare och chaufför utan också kioskägare.
 
Vi räknar med att kören är tillbaka i Saxdalen på måndag morgon. Då behöver vi Olle Wallman i vårt boulelag som då spelar bortamatch mot Söderbärke. Ja är det inte det ena så är det det andra.