Det är mycket 12 nu, funderingar

Vi har snart levt ett helt år med årtalet 2012. I början kanske vi inte reagerade speciellt för årtalet. Nästan hela året gick men sen kom årets sista månad december, den tolfte, och helt plötsligt var det en 12:a till i våra datum, under en hel månad, som vi tror. 

(Jag tvekar lite att skriva datum, ska det inte heta data här? Nej, det är korrekt att skriva datum, ett eller flera datum när det anger dag eller dagar. Svenska adademins ordlista hjälper mig med följade informa- tion:

dat|um substantiv -et; pl. datum • uppgift om dag, månadsdag
 
Om data skriver akademins ordlista:
 
data substantiv plural • uppgifter; fakta; som förled i sms ofta dator- el. datorbehandlings-; lägga upp på data datorbehandla ngt

Data har dessutom flera betydelser i samband med datorer och databehandling. Den som är intresserad av detta kan läsa mer i wikipedia.) 

Men tillbaka till 12:orna. December 12 i år d.v.s. 20121212 är förstås ett ovanligt datum. Eftersom vi inte har mer än 12 månader på ett år lär inte nästa 121212 inträffa förrän om 1000 år, nästa milennium alltså under 2100-talet. Men dessförinnan kommer 010101, 020202 osv. 

20121212 var ett datum som fick vissa konsekvenser. T.ex. var det köer för att få gifta sig just detta datum. Om alla giftas- lystna fick plats vet jag inte. Åtminstone lyckades inte alla som önskade få vigseln vid lunchtid, kl 12 eller kanske till och med 12.12. Fick de ingen tid får de vänta till 010101 år 2100 eller acceptera ett mer nor- malt datum. Det är ju ganska lång tid dit men jag börjar ändå bli lite stressad...

Det finns ju nämligen profetior om jordens undergång. En som är mycket aktuell och som gör att det kanske är bråttom att av- sluta det här blogginlägget mycket snart är att jorden ska gå under 21 december i år 201212, alltså redan i morgon. Det är en gammal profetia från  mayaindianerna.  Läs mer om den profetian här. Det finns också andra förutsägelser med andra förklaringar som gör morgondagen riskabel. 

För mig är det okänt om mayafolket förut- sade vilken tid på dagen i morgon som undergången kommer men om jorden snurrar oförstörd klockan 12.12 svensk tid i morgon så hinner vi i alla fall uppleva nästa vintersolstånd. Låt oss hoppas och tro att det blir så.

Vintersolstånd, månförmörkelse och kallt

Det är den 21 december och snart midnatt och midvinter- nattens köld är hård: -24 grader högt upp på Malbacken brukar betyda -30 nere i byn. Det är kallare än genom- snittligt men det är förstås mitt i vintern.

För mindre än en halvtimme sedan, kl. 23.28 inträffade vintersolståndet. Jag undrar om den mekaniska modell av solsystemet med solen, jorden och månen som fanns i Saxdalens skola när jag gick där - finns den kvar? Det kallades Tellurium.

Tellurium

Jag minns inte exakt hur det såg ut men det var ganska likt telluriet till vänster. Jag tror att det var en foto- gen- eller spritlam- pa i mitten (solen) och en reflektor som kastade ljuset mot "jorden". Med en vev kunde man få jorden att rotera runt sin axel och "månen" att rotera runt jorden. Hela axeln mellan solen och  jorden/månen roterade också långsamt runt solen.

Tellariet gav på ett lättfattligt sätt en förklaring till varför vi har natt och dag, vinter och sommar, solförmörkelse och månförmörkelse. Det hela var som en spännande leksak.

Men tillbaka till verkligheten: Idag gick solen upp 09.03 och ner 14.52. Dagslängd: 5 timmar 49 minuter, årets kortaste dag. Dagen är den dag på året när en tänkt jordaxel genom Nordpolen lutar som mest från solen. Men nu vänder det! Under ett halvt år, ända fram till midsommar kommer jorden att snurra så att nordpolen kommer att luta alltmer mot solen. Visst är det härligt?
 
Till råga på allt har vi idag också haft en total månförmör- kelse. Det inträffar när jorden befinner sig mellan solen och månen så att månen kommer helt i jordens skugga. Så var det också idag men det var inte så lätt att se då månen var bara ett par grader över horisonten och gick ner innan förmörkelsen var över.
 
Men där ser man, det händer saker hela tiden. Det är inte bara vädret och temperaturen som ändras. Det händer annat också. Och redan under första veckan efter nyår, den 4 januari, kommer det en ny astronomisk händelse: en partiell solförmörkelse. Solen går då upp kl. 09.04 och då skymmer månen redan en hel del av solen. Solförmörkel- sen är som störst kl. 09.38 då månen skymmer ca. 4/5 av solens yta. Då har solen stigit till knappt 2 grader över horisonten. Kl. 11.00 då solen hunnit upp till knappt 6 grader över horisonten är solförmörkelsen över.

Under hela solförmörkelsen är solen lågt över horisonten och i sydöstlig riktning. Man bör helst befinna sig högt och ha fri sikt mot sydöst för att kunne se solförmörkelsen.
 
VARNING: Det är stor risk att förstöra eller skada synen om man tittar mot solen. Man måste vara extremt försiktig och aldrig titta direkt mot solen utan riktigt skydd. Det räcker inte med solglasögon!!! Svetsglasögon kan användas med försiktighet. Vid molnigt väder kan man eventuellt se förmörkelsen genom molnen. Men var försiktig! Synen kan vara bra att ha kvar också efter den 4 januari.
 
Nästa partiella solförmörkelse på våra trakter inträffar 20 mars 2015.

Vinterns kortaste dag är över

Ett par timmar efter midnatt och jag är vaken för att njuta av att årets kortaste dag är över. Igår, den 21 december kl. 17.47 lutade jordaxeln på norra halvklotet mer från solen än under resten av året.

Solen gick i går upp kl. 9.53 och gick ner igen 17.47. Dagen blev bara 5 timmar och 49 minuter lång. Norr om polcirkeln gick solen aldrig upp igår. Men nu vänder det. Visserligen dröjer det innan dagen blir märkbart längre men dagarnas längd ökar sen snabbare och snabbare fram till 20 mars 2010 när dag och natt är lika långa.

Visst är det lite konstigt att tänka sig att det är tvärt om på södra halvklotet. Jag arbetade i tre perioder i Sydafrika och kom dit första gången i slutet av januari. Det motsvarar slutet av juli här och kollegor som redan var i Sydafrika varnade oss att vi skulle vara beredda på att det skulle vara varmt när vi kom fram. 30-35 grader nämndes.

Första natten i Sydafrika är en av de nätter jag frusit mest. Vi hade ca. åtta grader i ett hus högst upp på en bergskam där vinden gick rakt igenom huset som saknade isolering. Det var en obehaglig överraskning men den sydafrikanska sommaren kom snart tillbaka och jag trivdes mycket bra i landet. I Pretoria där jag arbetade är medeltemperaturen annars ca. 20 grader på vintern och ca. 27 under deras sommar. Nätterna kan vara betydligt kallare och dagarna varmare.

I januari året efter min första arbetsperiod i Pretoria fick jag besök av en av mina nya vänner från Sydafrika. Connie som var född och uppväxt i ett ännu varmare land i Afrika, Uganda. Jag varnade henne för att det kunde vara mycket kallt i Sverige under Sydafrikas sommartid men Connie sa att hon tyckte om kallt väder.

Vi åkte bl.a. till Oslo en dag när det var många minusgrader och den fuktiga luften från Oslofjorden drog in över den norska huvudstaden. Vi gick hela Karl Johann upp till slottet och tillbaka. Det var kallt men värmande musik träffade vi på längs Oslos huvudgata, Art Garfunkel som agerade gatumusikant.

Connie syns med lämpliga kläder för nordiska förhållanden men hon erkände att det var för kallt. Vi frös alla som man ser på bildem.