Nyårspresent i god tid till den nya året

En gammal kompis - nej nu blev det fel! Han är ju inte ens så gammal som jag själv... En kompis sedan lång tid tillbaka (nu blev det rätt) skickade en present omkring juletid. Han vet att jag är intresserad av väder och väderstationer. Den som skickade presenten var Kart-Bosse i Leksand. Men låt oss först se hur presenten ser ut:  

Det handlar alltså om en sten som kan användas för väderprognoser. Hängande i ett snöre eller tråd ger stenens tillstånd följande väderprognoser:

          STENENS TILLSTÅND  PROGNOS  
                     Stenen är våt  Regn
                    Stenen är torr  Inget regn
             Skugga på marken  Sol
                 Vit på översidan  Snö
              Kan inte se stenen  Dimma
                  Stenen svänger  Blåsigt
Stenen hoppar upp och ned  Jordbävning
                      Stenen borta  Tornado (storm)

Det enkla är ju ofta det geniala och Bosses bifogade kommentar till presenten var att jag säkert hade har investerat i onödan - han vet ju att jag redan har en åtminstone någorlunda avancerad väderstation. Dessutom är han nog den person som känner till de flesta stenar i naturen i och omkring Saxdalen. Som mycket duktig orienterare har han kryssat igenom vår natur otaliga gånger. Idag kryssar han mer norrut i Dalarna och speciellt på fjällen runt Idre.

Bosse vet också att Rävvålingar (vi som bebodde byn fram till 1948) var försiktiga. Det var ordet som användes i stället för det mer negativt klingande ordet snål. Därför kanske den här väderstenen kan få stor utbredning när den blir känd i Saxdalen.
  
Läs Bosses intressanta webbsidor. Han är mycket flitigare att publicera än vad jag har orkat med under senare tid.

Hälsar Ola

En liten bok om skolan 1905

Härom dagen fick jag en bok, från en gammal vän. I ärlighetens namn bör jag erkänna att han inte är lika gammal som jag men vänskapen är gammal. Och boken är varken en storsäljare eller särskilt omfattande. Men för mig - och kanske för andra - är den intressant.
 
Den som skickade boken till mig är min barn- domskamrat Bosse som under vår uppväxt bodde i Bredmyra, Bredmyren eller som vi sa: Bremyra. Vi kallade honom Bremyr-Bosse, men nu, som väletablerad företagare och kartritare i Leksand, kallar han sig Kart-Bosse.
 
Boken, i litet format (ungefär i formatet A6), har titeln Skolreglemente i Grangärde. Den är på sammanlagt 16 sidor och skulle säkert av många av bloggens läsare betraktas som omodern men är ändå av intresse för oss bybor som är intresserade av Saxdalen och Grangärde socken igår, idag och i framtiden.
 

 
Boken är tryckt redan 1905 och handlar om skolan som alltid är ett aktuellt ämne. Eftersom jag studerade pedagogik och var lärare i pedagogik i Uppsala under nästan 20 år är boken naturligtvis särskilt intressant för mig.

Sverige fick sin första Folkskolestadga år 1842 och gav alla kommuner skyldighet att inrätta skolor för alla barn. Redan då gick de flesta av landets barn i skola. Problemet var landsbygden där befolkningstillväxten var stor och där 90 procent av befolkningen bodde 1950. Därför dröjde det ganska länge innan Folkskolestadgans målsättning var uppnådda i hela landet.

Den aktuella boken är indelad i 26 paragrafer. Jag tänker inte återge alla men några urval.

Skriftens första paragraf räknar upp de olika skolområdena i kommunen:

1. Grängesbärg.
2. Räfvåla med Räfvåla skriftlag.
3. Björnhyttan med Björnhyttans skriftlag.
4. Löfkullen med Löfkullens skriftlag.
5. Sunnansjö med Sunnansjö, Sandviks och Stensbo skriftlag.
6. Norhytta med Norhyttans skriftlag.
7. Västansjö med Västansjö och Norrbo skriftlag.
8. Enbacken med Kyrkbyns, Saxdhyttans och Bärgsbo skriftlag.
9. Nyhammar med Stakheds och Nyhammars skriftlag.
10. Kullen-Kåberg med Kullens skriftlag.
11. Pärlby med Pärlby fattiggård.
12. Laxsjö med Laxsjö skriftlag och Storslätt.
13. Morbärg med Morbärgs och Räms skriftlag.
14. Jänsen med Jänsens skriftlag.
15. Skattlösbärg med Skattlösbärgs skriftlag.
16. Rifall med Rifalls skriftlag.
17. Järphöjden med Järphöjdens skriftlag.
18. Bringsjöbärg-Abborbärg med Bringsjöbärgs-Abborgärgs skriftlag.

        Anm. Barnen från Rämshytta åtnjuta under-

        visning tillsvidare i Hästbärgs folkskola i

        St. Tuna.

Bloggarens anmärkning: Med Skriftlag menades ( från 1600-talet) en grupp av människor som samtidigt förhördes vid skrifthåll (husförhör).

Skolornas klassindelning och undervisning varierade mycket. Många skolor som var indelade i småskola och folkskola hade under- visning under halva läsåret i småskolan och under andra terminen i folkskolan. I vissa skolor undervisade samma lärare i flera klasser samtidigt. Vissa skolor hade undervisning under höstterminen och andra under vårterminen. Samma lärare tjänstgjorde då i olika skolor.
 
Folkskolestadgan innebar skolplikt för barn men giltiga skäl för att inte infinna sig till inskrivning eller undervisning var:
 
a) lärjunges sjukdom,
b) svårare sjukdomsfall i lärljungens hem,
c) af stor fattigdom vållad tillfällig brist på
    kläder och föda,
d) svårare oväder,
e) annat plötsligt påkommet hinder,
    som ej kunnat anmälas.
 
Något om undervisningen. I paragraf 12 stadgas: Läsdag börjas och slutas med psalmsång och bön. Morgonandakt hålles de 10-15 första minuterna och aftonandakt de 5 sista minuterna under skoldagen. Ett stycke ur bibeln må vid morgonbönen läsas och förklaras av läraren. Under fastan läses härvid passionshistoria, och sista dagen före sön- eller hälgdag denna dags predikotext.

Angående ordning och tukt finns i skolreg- lementet en lista på sju skyldigheter och tre förbud för elever.
 

§ 17.

Vid förseelse skall läraren efter felets beskaffenhet tillrättavisa barnet genom kärleksfullt tilltal, allvarlig varning eller anmärkning i skolans böcker eller lämplig kroppsaga.

Utdragen är hämtade ur det skolreglemente för Grangärde kommun som föreslogs av skolrådet den 14 december 1904. Skolrådet bestod av:
 

A. Magnevill

(ordförande)

P. Pettersson.                   Harald Brolén.

v.ordförande                                                                       

     Aron Spjut.                      C. J. Larsson.       

     A. E. Salvén.                    P. J. Jansson.       

    Johan Borner.                   Olof Olausson.   

Viktor Boberg. 

 
Den lilla skriften avslutas med "Af Västerås Domkapitel stadfästadt den 9 augusti 1905."

Den som är intresserad av Grangärde kommuns (sockens) skolhistoria rekommenderas att läsa Bengt Östbergs bok Skolor och Lärare i gamla Grangärde socken 1850-2009.

Utmärkt Saxdalen-karta från Kart-Bosse: Klicka här!

Vi har fått förfrågningar om det finns några bra, detaljerade kartor över Saxdalen. Då känns det alldeles utmärkt att kunna ge länken till Kart-Bosses nya karta över Saxdalen med både vandringsleder och skidspår utmärkta. Dessutom finns moderniteter som vindkraftverken också med på kartan. Klicka på rubriken högst upp eller här för att komma till den nya kartan över Saxdalen.

Bosse som vi äldre saxdalsbor känner som Bredmyr-Bosse har ägnat en stor del av sitt liv åt orientering, träning, kartritning och som arrangör av orienteringstävlingar. Så det är inte överraskande att den karta han just presenterat är av högsta kvalitet.

Den är inte bara användbar för orienterare, terränglöpare och skidåkare utan blir till stor hjälp för alla som vill ut i naturen. Den kan också användas som lokal bilkarta men där finns andra alternativ.

En av de stora fördelarna med Bosses karta är tydligheten och att den visar höjdskillnader och skillnader i marktyp. Det gör inte de vanligaste kartorna på nätet. Bosses karta finns alltså på Internet för det som vill studera kartan utanför Saxdalen. Kartan finns också på Saxdalen.se

För den som kommer till Saxdalen kan kartan studeras vid parkeringen utanför Saxenkiosken.

Saxdalen-karta på Hitta.se

Eniro.se Skriv in Saxdalen och klicka på sök.

Gå också gärna in på Kart-Bosses webbplats. Där finns mycket intressant och många fina bilder från bl.a. Idrefjällen.

God Jul!!!

Här i Sverige har nu klockan gått över midnatt och vi har kommit en bit in på julaftonen, den efterlängtade dagen för alla barn och många vuxna.

Vi som skriver i den här bloggen vill därför gärna passa på att önska våra läsare en riktigt God Jul.

Eftersom vi rävvålingar är lite snåla har vi inte några köpta julkort att visa er utan vi använder ett par julkort som vi redan fått från ett par gamla rävvålingar i förskingringen. Vi hoppas de ska förmedla julstämningen.

Det första kommer från Kart-Bosse, tidigare Bredmyr-Bosse som nu bor i Leksand men som fortfarande rör sig mycket i skogar och fjäll - både letar och sätter upp orienteringsskärmar - förutom att han är professionell kartritare med eget företag i Leksand.

Bosse har fortfarande kontakt med Saxdalen och Ludvika kommun och har nyligen ritat nya kartor så att vi kan visa våra vandringsleder. Som före detta rävvåling har Bosse naturligtvis inte köpt julkortet utan gjort det själv.

Det andra kortet kommer ännu längre norrifrån, närmare bestämt från Norrböle, Matfors ett par mil utanför Sundsvall. Där bor Vesa Hartikainen som först flyttade från Finland till Långfallsgruvan med sina föräldrar och bror. Sen bodde familjen i Saxdalen.

Vesa har föstås också producerat ett eget julkort. Vesa behåller sin finska sisu och åtminsone en del av de finska traditionerna. Därför kan vi på bilden av hans hus och uthus se hur det röker ur skorstenen från hans bastu, finnbastu som Nils Parling kallade det.

Nu blir det bara ljusare och när tomten kommit ät det är bara 184 dagar kvar till midsommar!

GOD JUL!
från tomtarna
Lars-Åke och Ola