Saxdalens byalag, årsmöte

 

Gratis Barnteater i Saxdalens Folkets hus

Sommaren är nog slut och hösten är åtminstone på väg. Kulturen i Saxdalen flyttar inomhus. Närmaste evenemang är speciellt för barnen. Se här:
 

Barn i alla åldrar och inte bara från Saxdalen utan från hela kommunen -  ja hela världen - är välkomna till Snövit och dvärgarna i Saxdalens Folkets hus på söndag!
 
Den barnfilmklubb som nämns i affischen startar söndagen den 16 oktober. Hittills är fem filmer bokade fram till början av december men planen är att fortsätta nästa år, både under vår- och höstterminen.

Saxdalen blogg kommer att informera närmare om Barnfilmklubben senare. Den vänder sig också till hela kommunens barn.

Vinden bidrar till Saxdalens föreningsliv 2011

Våra vindkraftverk på Fjällberget och Saxberget genererar inte bara elektricitet. De genererar också direkta pengar till kommunens förenings- liv.

En gång per år tömmer Stena Renewable den eller de speciella sparbössor (vi vet inte riktigt hur det går till) som är ämnade att stödja föreningsverksamheten i Ludvika kommun. Av årets vindpengar på sammanlagt 225 000 kr får Saxdalen följande del av utdelningen:

 

Saxdalens byalag          11 000

Saxdalens Folkets hus  10 000

Saxdalens IF                  9 000

Utdelning och firande av årets vindbonus kommer att hållas i Sörviks Folkets hus. Förra årets ceremoni hölls i Saxdalens Folkets hus.

Lovvärt initiativ: Saxdalen ska röjas!

  
 Rävvåla/Saxdalen förr och nu. Det finns stora skillnader. En påtaglig skillnad jämfört med i min barndom på 40-talet är att det öppna landskap som då fanns till så stor del har försvunnit. Förbuskning och en slags okontrollerad urskog täcker ytor som tidigare var välskötta åkermarker. Jag har hört personer i 80-årsåldern tala lyriskt om de två dalar som i deras barndom var som idylliska trådgårdar: Dalarna vid Solskensbäcken och Oxbrobäcken. 

  
Under min barndom minns jag hur man från min farfar Karl Fredrikssons och hans bror Gustav Fredrikssons hus (mitt emot Saxdalens första skola) hade fri sikt över fälten ner till sjön. Där finns idag ingen sikt. Det är tätt buskage. 
  
Gustav Fredriksson var också fotograf och tog någon gång på 1920-talet den här bilden när man byggde ett nytt hus vid "Vidikes Johans" idag Stenbacksvägen 10: 
 

 
 Bilden kan förstoras (klicka två gånger) så att man kan se Vågudden, Stora sten och udden vid Smedtorpet. Visste är det skillnad? Den här bilden togs senast 1924 det år då Gustav sålde sin kamera.  
 
 Så här har det gått på många ställen men motsatsen gäller för området mellan Andelstvättstugan - som den hette på 40-talet - och sjön. Där var då så tät, vildvuxen tallskog att den var svår att gå igenom. Det var mörkt där inne. Vi kallade området Ljungeln som var ett omtyckt ställe om man ville gömma sig, smygröka eller liknande. Där är det idag glesare skog än på 40-talet och det går att delvis se sjön genom skogen. 
 
 Själv har jag och min svåger kämpat med att försöka stoppa slyn som växt sig allt kraftigare på våra små åkertegar bakom torpet. Trots att all sly klippts ner helt under ett par tillfällen de senaste åren var det i år åter manshög sly som måste tas bort för att få stopp på den. Lösningen blev att först använda röjsågen och sen plöja åkern. Så här öppet var det bakom stugan på ett foto från 1928:

Här är det bara en stenmur mellan Hagfalls- torpet och huset bakom. Vi har planerat att ta bort all busk och träd på vår sida av stenmuren men sommaren blev helt oväntat för kort för att vi ska hinna med det i år. Sten- murarna, förfädernas möda är ju idag en kulturskatt. 
  

 Men det här med att röja i Saxdalen, vad säger Ludvika Kommun om det? Jo, se här. Det ser väl förhoppningsfullt ut. För många år sen hade vi i Sverige en liten folkrörelse för att gräva fram den lokala kulturhistorien. Arbetet drevs under parollen: Gräv där du står! Vi Saxdalingar kanske ska modifiera den till: Röj där du bor! - när vi nu ska försöka snygga till vår by. 

  

Vid Saxdalens Mini Livs. Del 10

Nu är det hjul vid Saxens strand !

Nu är frågetecknen vid Saxen strandens fina parkerings- och rastplats uträtade till utropstecken.

Saxdalens byalag har i dagarna passat in sista pusselbiten i sitt tredimensionella pussel.

Som ett minnestecken från den tiden Långfallsgruvan gick på högvarv har ett linhjul från gruvhissen monterats upp på ett stativ vid stranden, det pryder verkligen sin plats.

I dessa jultider kanske man får ha en liten "önskelista", någon form av dokumentation i anslutning till nämnda hjul kan kanske vara på sin plats, ( det kanske är på gång) !

Hälsningar Lars-Åke