KONSTRUNDAN 2016

Nu vänder det!

Nu är vi inne på ett nytt år och dagarna har redan blivit längre. Nyårsdagen är en minut längre än nyårsafton och på en vecka ska dagarna bli åtta minuter längre.

Tidsökningen per dag är minst just efter nyår men ökar sen i hastighet fram till vårdagjämningen som i år inträffar den 20 mars kl. 16:57. Då kommer dagens längd att vara något längre än 12 timmar tack vare att solstrålarna bryts i atmosfären så att vi kan se ljus en stund innan solen går upp på morgonen och en stund efter solens nergång på kvällen.

20 mars är alltså nästa stora händelse när det gäller årstider, dagslängd och annat som har att göra med vårt läge på jorden och som ger stora skillnader mellan våra årstider.



är ett institut som inte bestämmer över svenska språket men som försöker kartlägga förändringar i svenska språket, t.ex. när nya ord (nyord) dyker upp i svenskan.

Följande länk leder till en hel del information om svenska nyord: nyord

Vi kanske också borde ha en "gammal felordlista" där ord som felaktigt smugit sig in i svenska språket, troligen genom någon bakdörr. Ett sådant ord som jag retar mig på är sekundmeter. Det ordet finns inte i svenska språket och har aldrig funnits. Det används som om det vore en hastighetsangivelse för vindhastighet. 

  Den här vägskylten anger en hastighet. Den som anger en vindhastighet i sekundmeter bör i logikens namn ange en bils hastighet i enheten timkilometer som finns lika lite som sekundmeter. Men både en bils hastighet och vindhastigheten anger en sträcka per tidsenhet: km per timme för en bil eller meter per sekund för en vindhastighet.

Jag tittade på backhoppning från Garmich-Partenkirchen. När jag växte upp tittade min familj alltid på nyårshoppningen. Det var SVT:s äldsta TV-program som skrotades i år. Enligt Sven "Plex" Peterson som kommenterade tävlingen under 39 år blev sändningen för dyr. En följd av nedläggningen blev att en expertkommentator i den billigare? kanal som sände backhoppningen i år upprepade det felaktiga ordet sekundmeter efter ungefär vartannat hopp. Vinden har blivit allt viktigare i backhoppning nu när poängkompensation för olikhet i vind görs.

Gott nytt år! får man önska så här tidigt in på det nya året. Också uttrycket God fortsättning kan användas både idag och alla återstående dagar av det nya året.

På torsdag kväll får vi saxdalingar och alla andra som tar sig till Saxdalens Kapell möjlighet att lyssna till Saxdalens Manskör:

Allhelgonahelgen är över och därmed den i Saxdalen traditionella Konstrundan. Som vanligt med ett varierande program. Själv hade jag inte möjlighet att delta i arrangemanget i år men desto trevligare är det att man efteråt kan njuta av en av de visade alstren hemma: Johannes Graafs nya film Höst i Saxbergsjättens sal.

Helt passande hade Johannes premiärvisning av den nya filmen under lördag och söndag. Nu sin inte kunde se den i Folkets hus har nu möjlighet att se den här: (Klicka på den lilla ramen längst ner till höger under bilden för att se filmen i helskärms-format. Sen är det bara att klicka på startknappen i mitten.)

Lördag och söndag 1-2 november betyder KONSTRUNDA i Saxdalen

12 oktober är flera av "Alla dessa dagar"

Är det något speciellt med 12 oktober? Själv ställer jag mig liknande frågor då och då och tar då hjälp med svaren från i huvudsak tre källor:

• Den fria och öppna encyklopedin på internet, Wikipedia

• Boken "365 Hela årets traditioner, folktro och nya temadagar" av Lena Mellander Fogelberg

• DEN GAMLA SVENSKA BONDEPRAKTIKAN

12 Oktober i Wikipedia visar att två av världens 194 stater firar sina nationaldagar den 12 oktober: Ekvatorialguinea och Spanien.

Boken "365..." redovisar dessutom fem företeelser som uppmärksammas och firas den 12 oktober:

• Spanska språkets dag i FN

• Columbusdagen

• Äggets dag

• Internationella reumatikerdagen

• Civilkuragets dag

Det är mycket spanska i de listade "dagarna". Spanska är självklart språket i nationaldagsfirande Spanien men också ett av de tre officiella språken i Ekvatorialguinea.

Columbusdagen har också stark anknytning till det spanska språket trots att Columbus själv - eller som han kallas på spanska: Cristóbal Colón - var född i Italien.
  

12 oktober 1592 landsteg Columbus för första gången i "nya världen" på en ö i Bahamas. Det var starten för spridningen av spanska språket 

Kan äggets dag ha något att göra med något av det övriga i listan? Lite långsökt kanske men det finns ju ett Columbi ägg. Så Columbus hade ett eget ägg. Läs här.

Monument över upptäckten av Amerika i form av ett ägg i Sant Antoni de Portmany, Ibiza, Spanien

Att Columbus landstigning i Nordamerika fick stora konsekvenser för det spanska språket är ganska klart eftersom spanska idag är modersmål för 386 miljoner människor i världen. Av dessa bor 90 % i Syd- och Nordamerika. 

Att spanska språket har en egen dag i FN beror på att det är ett av sex officiella språk i organisationen. De övriga fem är arabiska, kinesiska, engelska, franska och ryska.

Internationella reumatikerdagen har vad jag vet ingenting att göra med vare sig spanska språket eller Columbus. Det skulle väl i så fall vara spanska sjukan men det är en helt annan sjukdom. Som reumatiker har jag inte vetat om att dagen finns. Det är inte heller något att fira...

Civilkuragets dag är inte så lätt att koppla ihop med de övriga på listan. Men att Columbus hade en hel del av den egenskapen är troligt. Skulle han annars ha startat en resa till Indien utan att veta något om vad som fanns längs seglatsen dit? Nej knappast. Han nådde ju dessutom aldrig fram till målet.

   

Åke "Pelle" Åhlström till minne

Åke föddes 1924 i Räfvåla, nuvarande Saxdalen. Båda föräldrarna var lärare. Namnet Åhlström var ett rotenamn som en förfader hade fått ta över när han 1810 blev indelt soldat på Räfvåla rote. Åke var yngst av familjens tre barn.

Efter småskolan och folkskolan i Räfvåla tog han realexamen i Ludvika och senare studentexamen vid Karolinska läroverket i Örebro.

Sin huvudsakliga yrkesutbildning fick Åke genom studier till jägmästare vid Skogshögskolan i Garpenberg och Frescati, Stockholm. Han studerade också vid Krigsskolan Karlberg, Stockholm.

Åke arbetade många år som jägmästare på flera platser i Sverige som i Borås, Falun och Gävle men också under flera år som expert i Nicaragua. Som pensionär flyttade Åke till det hus i Sunnansjö som fadern byggt inför sin pension.

Åke överraskade många gånger med sin kunskap t.ex. när vi hade rollen som bodbiträden på Runnbergsgården under Saxdalens dag. En rysk familj med sommarhus i Saxdalen kom in i butiken. Då överraskade Åke mig med att prata ryska. Min sambo från Colombia med spanska som modersmål intygar att Åke också pratade perfekt spanska.

Åke var mycket intresserad av både natur och kultur. Han sjöng i flera körer och underhöll ofta som trubadur till eget gitarr-ackompanjemang. Många har låtit sig underhållas och roas av Åke Åhlström som poet och trubadur. Redan i tonåren började han skriva dikter som 2013 samlades i boken Låtar som lyster.

Som medlem i Rävvåla Kulturförening deltog Åke, sedan föreningen bildades 2001, inte bara som styrelsemedlem utan också som målare, snickare och takläggare för att underhålla och bevara föreningens historiska klenod Runnbergsgården. Otaliga är de bullar som Åke bakade till kulturföreningens olika tillställningar.

Åke lämnar ett stort tomrum efter sig men han lämnar också kvar många positiva minnen till oss som hade förmånen att få del av hans stora generositet och levnadsglädje.

RÄVVÅLA KULTURFÖRENING

genom Ola Hagfall

Ibland blir man oväntat glad. Det hände mig idag. Jag råkade hitta en pianist som imponerar, Adam Jonströmer. Här en spellista från YouTube där han framträder.

Adam Jonströmer är ingen stor pianist - om man ser till kroppsstorleken - men med tanke på hans ålder, 11 år, är han stor på ett annat sätt. Då måste han betecknas som ett underbarn.

YouTube har flera klipp med Adam Jonströmer. Mitt val berodde delvis på den imponerande lokal som Gotland bidrar med i den här videon, S:t Nicolai ruin i Visby.

Man skulle kunna tro att framtidsplanerna för en 11-åring som kan spela så här bra är utstakad: Konsertpianist. Men nej! Jag vill spela lika bra som en professionell konsertpianist men jag vill inte vara en. Jag vill gå på Harvard eller MIT och sen bli antingen forskare eller företagsledare, säger Adam Jonströmer.

Den som vill läsa mer om Adam Jonströmer kan läsa den här artikeln från Helagotland.se:

http://www.helagotland.se/noje/default.aspx?articleid=10005868

Musikhälsningar från Ola

Är vi bara rävålingar från Saxdalen

 

Rävåla, Saxdalen, Saxendal, Sköndalen eller Hjalmarstrand?

Redaktionen har hämtat följande artikel ur Ludvika Gammelgårds arkiv. Den var publicerad i Dala-Demokraten den 30 augusti 1939.

Från söndagens namnändringsdebatt vid kommunalfullmäktiges sammanträde.

….Det blev först vid behandlingen av ett av de sista ärendena på dagordningen som ett litet meningsutbyte följde. Det gällde namnändringen för Rävåla by och poststation. Debatten i denna fråga visade att kommunal-”gubbar” visst inte äro främmande för humor och skämt, ty den bjöd faktiskt på en rolig halvtimme. Dock inte att förväxla med en tidning med samma namn.

Motionen föregicks av en lång skrivelse, i vilken motionären, Hjalmar Sjöstrand. Rävåla, motiverade behoven av namn-ändringen. Skälen voro, enligt skrivelsen av två slag som kunna sammanfattas som: 1) praktiska olägenheter och 2) estetiskt störande motiv. De förra bestå i att det nuvarande namnet är svårt att uppfatta för den som inte känner det, vilket lär medföra fördyrande telefonsamtal samt förväxlingar med en ort i det ”mörkaste Småland”.

Det medför fortfarande enligt motionärens synpunkter, idéassociationer om ”ohål”, ”rävar” och ”bovar” o.s.v. Motionären gav i anslutning därtill en högstämd skildring av Rävålas vackra läge och omgivningar, som motverkade menade han, att platsen kunde kallas ”Sköndalen”. Detta och en hel del andra synpunkter och argument anfördes och de styrkte, ansåg motionären, mycket väl önskvärdheten och också lämpligheten av att företaga namnbyte.

Om inledningen sålunda inte saknade sina roliga poänger, så gjorde den efterföljande diskussionen det i ännu mindre grad. Rävålarepresentanterna å sin sida sparade inte på att plocka fram massor av synpunkter och argument som Sjöstrand icke fått plats för eller också glömt av.

Georg Örnqvist åberopade i ett anförande salig mäster Palm. Denne berättar i sitt memoarverk, ”Ur en agitators liv”, som bekant att han i Grängesberg blivit varnad för Rävåla. Bönderna där voro enligt sagda källa, ”samt och synnerligen stora skälmar och skojare” och den ärligaste av dem hade ”stulit minst en häst”. Aug. Åhlström förklarade att det fula namnet Rävåla icke kunde användas vid umgänge med folk från andra orter och att han undvek att tala om att han var från den platsen och andra rävålbor gjorde detsamma. Därvid sade de sig naturligtvis vara från Grängesberg, även om Åhlström glömde tala om det. Elis Bergman passade i ett sammanhang på att säga ”att ni får byta namn så mycket ni vill så blir ni ändå bara rävålingar från Saxdalen”.

I debatten om det nya namnet skulle bli Saxdalen eller Saxendal anförde Karl Johansson och C.G. Granström att det senare borde få förord av fullmäktige. Även uttalande samma talare att namnet Rävålas ursprung borde efterforskas. Ordförande upplyste att den senare saken med säkerhet kommer att ombesörjas av ortsnamnkommittén vid dennas yttrande över ansäkningen. Rågberg i Norhyttan som talade för att ortsbefolkningen synpunkter och önskemål i första hand borde beaktas menade att man också kunde tänka sig att kalla Rävvåla för ”Hjalmarstrand” efter initiativtagaren.

Nåja, namnändringsansökningen går nu vidare utan särskilt yttrande från fullmäktige. Den som lever får se vad öde den kan röna. Efter att ha åhört söndagens debatt i ärendet önskar man dock att rävålaborna måtte få kungl. Maj:ts tillåtelse att axla av sitt ”ärvtliga belastelse”, åtminstone i den mån denna sammanhänger med själva ortnamnet.

                                                                                                      Geve

Det skulle dröja till 1947 innan Kungl. Maj:t godtog namnet Saxdalen efter flera avslag under årens lopp. Från den 1 jan. 1948 kunde namnet Saxdalen officiellt andvändas som postadress.

Wallmans musik - både här och där

Då och då händer det saker i Saxdalen. En händelse 1962 fick långsiktiga konsekvenser för byn. Då fick Zinkgruvor AB en ny övermontör vid Långfallsgruvan, Olle Wallman. Han flyttade till Saxdalen från Garpenberg. Han hade med sig fru, tre barn och - som det skulle visa sig senare för den som hade ögon och öron öppna - en eller flera fioler.

Själv hörde jag ingen av de Wallmanska premiärspelningarna i Saxdalen eftersom jag samma år flyttade till Uppsala för studier.

Under mitt arbetsliv, 45 år i Uppsala och Örebro, besökte jag mina föräldrar i Saxdalen många  gånger och hörde då också Wallmännen (min egen flertalsform för medlemmar i den musikaliska släkten) då och då. Som hemvändande pensionär 2007 blev jag också styrelsemedlem i PRO Saxdalen tillsammans med Olle. Vi har också kämpat ihop i PRO:s boule-lag med skiftande framgång men alltid med bibehållet gott kamratskapet.

Musiken från Olle Wallman med söner är välkänd inte bara i Saxdalen utan långt utanför. Olle har t.ex. deltagit i samtliga 45 Bingsjöstämmor sedan stämmorna i Bingsjö startade. Numera deltar tre generationer Wallman i Bingsjöstämman.

Idag på Saxdalens dag var Wallmännen som vanligt med och bidrog till underhållningen med sina instrument. Då fanns också för första gången en färsk publikation med musik komponerad av Olle och Mats Wallman att köpa i Runnbergsgårdens handelsbod. Sjutton egna kompositioner i notskrift och med ackordsanalys av Roger Broberg.

Musikhäftet kostar 80 kronor och kan köpas av Olle och Mats Wallman eller beställas genom Saxdalen blogg.
  

Saxdalens dag 23 augusti 2014

Kommer ni ihåg vädret i juli 2014

Det är inte så länge sen och vi kommer ihåg att det var varmt. Men hur varmt och hur var det med regn. Här är en återblick från väderstationen på Malbacken i juli.

  

I diagrammet kan vi se hur varmt det var under juli månad. Den röda kurvan visar temperaturen.

Juli startade ganska sval med ca. 10 °C men på dagarna steg temperaturen till en första topp med 30,2 °C den 10:e. Månadens högsta temperatur 31,7 grader lästes av den 25 juli. Lägsta temperaturen under månaden var 7,0 grader den 2:a juli. Sedan höll sig nattemperaturerna med ett par undantag omkring 15 grader. Genomsnittstemperaturen för juli (dag och natt) var 14,1 grader.

Högt lufttryck brukar hänga ihop med fint väder och tvärt om: lågt lufttryck och dåligt väder. Om vi jämför de två diagrammen för temperatur och lufttryck ser vi tydligt sambandet: När det är varmare väder är det högre lufttryck. Det är inte alltid så men ofta.

Högsta relativa lufttrycket (den gröna kurvan) inträffade 23 juli. Lufttrycket var då 1026 Hpa. Lägsta relativa lufttrycket lästes av i slutet av månaden, den 31 juli med 1002 Hpa.

Lufttrycket är i genomsnitt 1013 hPa och medellufttrycket i juli var 1007 hPa alltså något under det genomsnittet. Logiken med lägre lufttryck = sämre väder stämmer knappast för juli i år.

Regnet är också viktigt för hur vi upplever väderleken. På Malbacken fick vi 28 mm regn under juli. Det är mycket lågt jämfört med många områden i Sverige där stora skyfall lett till omfattande översvämningar. Vi har också haft ganska torrt i markerna och bruna torrfläckar på gräsmattorna.

Pajso - på Dan Andersson-veckans sista dag

På söndag morgon fick jag ett telefonsamtal: Skulle jag kunna tänka mig att följa med till finnmarken för att dricka kaffe med tillbehör och äta medhavda smörgåsar?

  

Mitt svar blev Ja! Den som frågade var min på äldre dar nye vän Åke Åhlström i Sunnansjö, men - som man tidigare uttryckte det - barnfödd i Rävvåla (nuvarande Saxdalen).

  

Tidpunkten var väl vald, den nionde och sista dagen i årets längsta vecka: Dan Andersson-veckan. Vart hade då Åke tänkt sig ställa kosan? Jo, passande nog, till:

På grund av att både Åke och jag är något äldre än de nybyggda skogsvägar som nu finns i Dan Anderssons marker var det med viss möda vi letade oss fram till Pajso.

Trubaduren Åke Åhlström

  

Det blev inte till den något bredare å-del som det var tänkt men bron över Pajso med fin utsikt över Dan Anderssons omdiktade - ja det borde väl heta så - å, var ett vackert substitut för vår till-tänkta plats. Åke hade också medfört lätta stolar att sitta på och naturen försåg oss med ett stabilt bord för våra varma kaffekoppar.

Festen dokumenteras endast i denna bildrapsodi. Bilderna tarvar ingen förklaring, de talar bäst för sig själva. 
(Klicka på bilderna för förstoring!)
  

Åke Åhlström, också poet och ordbehandlare

Litteraturberget har försett oss med en mängd information om våra författare och poeter i vår trakt också om Paiso. Där finns också Dan Anderssons dikttext och ackordsanalys för ackompanjatörer. 

Litteraturberget om Pajso

Dikten Paiso med ackordsanalys

Utflykten dokumenterad av

Ola

Att ta sig både vatten och is över huvudet

Nu är vi inne i årstiden sommar. På sommaren har vatten alltid varit spännande för mig och på vintern har isen varit ett tillhåll.

En stor del av sommardagarna under min skoltid i Saxdalen tillbringade jag och mina kompisar vid Nya dammen. Där badade vi i timtal, simmade och dök och drack medhavd saft och åt bullar. Jag lärde mig snabbt att simma men fick inte ta något simmärke första sommaren. Jag har för mig att jag var för ung. Men vår simlärare såg till att jag fick ett simkunnighets-diplom från Svenska livräddningssäll-skapet. Fordringarna var 100 m bröstsim och 50 m ryggsim.

Även när vi hade varma somrar i början av 50-talet så var vattnet i Nya dammen kallt. En ström av kallt källvatten från Saxberget och området upp till Saxbergsgruvan rann hela tiden genom dammen. Det kunde vara 17-18 grader på ytan men bara 1½ meter ner kunde det vara 12 grader. Speciellt i mitten av dammen kände man det kalla vattnet strömma runt fötterna så att man lätt fick kramp. Då kunde jag inte föreställa mig att jag någonsin ville bada i kallare vatten.
  
Som barn åkte min familj ett par gånger per år till Stockholm för att hälsa på min moster Ester. Vid ett stockholmsbesök på hösten/vintern 1954, jag var 12 år, gick jag längs St. Eriksgatan och tittade i skyltfönster. En bokhandel hade skyltat ett stort skyltfönster fyllt med bokent Den tysta världen av fransmannen Jacques-Yves Cousteau. Jag tittade länge och blev helt fascinerad, skyndade mig hem till min moster för att ivrigt tala om för mina föräldrar att den boken var vad jag ville få i julklapp.

Min önskan gick i uppfyllelse och jag njöt verkligen av jullovet den julen när jag lusläste boken om Costeaus undervattensäventyr. 

Efter studentexamen åtta år senare kom jag till Uppsala för att studera. Där fanns en dykarskola, Uppsala dykarskola, startad av brandmannen m.m. Göran Boström. Utbildningen skedde inomhus, i basängen i Centralbadet i Uppsala. 

Under sommaren gjordes dykningar utomhus, t.ex. i Fyrisån där man knappast såg handen framför sig om handen inte var nära cyklopögat. Också angenämare dykningar utomhus gjordes.

Den dykning jag minns bäst av alla dykningar med Uppsala dykarskola gjordes vintertid i Öregrunds hamn. Den kan motivera inläggets rubrik. Här tog vi oss is över huvudet. Isen var tjock i Öregrunds hamn där två hål sågats upp med ca. 20-25 meters avstånd mellan dem.

Alla dykare hade våtdräkt, nyloprendräkt, med ett skikt nylonväv mot huden och ett poröst gummiskikt utanpå. Våtdräkten släppte in vatten som sedan värmdes upp av huden och det uppvärmda vattnet skyddade mot det kalla vattnet utanför. Det betydde att man när man hoppade ner i vattnet först fick iskallt vatten ända in mot huden men när våtdräkten värmts upp blev det skönare.

Eftersom vattentemperaturen i saltvattnet var under 0°C under isen så var det en ordentlig köldchock att hoppa ner  i vaken innan kroppen värmt upp dräkten. Dagens övning gick ut på att simma under vattnet från den ena vaken till den andra. Vi simmade  en i taget. Alla hade livlina och en linvakt på isen. Han höll linan i andra änden och lagom spänd så att han kunde känna en nödsignal från dykaren och snabbt hala in dykaren vid ett nödläge.

Vi i dykarskolan hade inga problem med våra luftaggregat. De försåg oss med lagom mycket luft hela tiden. Däremot hade vi ett tillbud som kunnat bli allvarligt. En gästdykare från en annan klubb dök med oss och han hade ett luftaggregat från annan tillverkare. När han simmat ganska långt under isen frös hans luftregulator ihop i stängt läge och han fick ingen luft.

Just när han signalerat nödsignal i livlinan för att bli upphalad i vaken där han startat såg han att han bara hade en kort sträcka kvar till målvaken. Han började därför frenetiskt simma mot den vaken men orkade inte ta sig framåt. Hans vakt i andra ändan av livlinan hade helt enligt instruktionsboken börjat hala in linan med stor kraft. Han var också starkare än dykaren och efter en ganska lång tid var dykaren åter uppe ur den vak han hoppat ner i. Men han var ordentligt blå, av syrebrist men hämtade sig som tur var efter en stunds vila. Det hela slutade lyckligt.

Själv dök jag ganska mycket både inom dykarskolan och helt privat men aldrig ensam. Att vara två vid dykning är en viktig livförsäkring.

Något av det som hänt 29 juli?

• 1809 Tre veckor efter sitt trontillträde (den 6 juni) kröns den svenske kungen Karl XIII vid en ceremoni i Storkyrkan i Stockholm. Kungen är dock gammal (60 år) och skröplig och har inga egna barn, varför man snart måste se sig om efter en ny svensk tronföljarkandidat. I mitten av juli samma år väljs den danske prinsen Karl August till ny svensk kronprins, men efter dennes död genom slaganfall i maj året därpå faller valet några månader senare istället på den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte.

• 1909 – På Gärdet i Stockholm genomför den franske flygaren Georges Legagneux den första flygningen i Sverige.

• Varje 29 juni: Färöarna  firar Ólavsøka (Olofsmässan) som sin nationaldag; firandet börjar redan dagen innan...

• 1986 Ola – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 19 april, där det har funnits sedan dess. Tur för mig att jag inte varit namnlös hela tiden, men jag har ju Karl att ta till i nödfall... Men var jag namnlös i 44 år? Vi är några Ol??? som flyttats om en del i den svenska almanackan:

           Före     1901 – Olof och Olofsmässa eller Olsmäss

           1901 – 1985 – Olof

           1986 – 1992 – Olof, Ola och Olle (Wallman)

           1993 – 2000 – Olof och Olle

           Från    2001 –  Olof

• Olofsmässan hölls denna dag till minne av Olav den helige av Norge. Den var också viktig därför att det sades att ifall man sådde under Eriksmässan (18 maj) skulle skörden bli bäst ifall man tog upp den vid detta datum (enligt uttrycket "Ger Erik ax ger Olof kaka"). Så idag är det dags att skörda.

Bellamndagen idag

Vad är det för dag idag? Jo, det är en varm sommardag, 30,8 grader på min väderstation - och det är ännu förmiddag!

Men det är också Bellmandagen!

Carl Michael Bellman föddes i början av februari 1740 i Stockholm. Han nar blivit något av en nationalskald för oss svenskar - säg den som inte kan åtminstone några rader ur något av alla hans verk.
  

   Carl Michael Bellman, porträtterad av Per  Krafft 1779  

Bellman är nog bekant på något sätt för de flesta. Som barn minns jag Bellmanshistorier. De finns förstås fortfarande.

Här följer fem länkar till olika framställningar som alla handlar om Bellman.

1. På wikipedia kan du läsa översiktligt om Bellmans liv

  

2. På  www.bellman.net  hittar man både texter, noter och
    inspelningar som man kan lyssna till

3. På Projekt Runeberg hittar du också texter till de olika
    epistlarna med mera
 
4. Bellmansällskapet värnar intresset för Bellman, stöder
    forskning och vårdar minne av Sveriges internationellt
    mest kände 1700-talspoet. Här kan du fördjupa dig på
    allvar i det mesta kring diktaren
  
5. I SVT:s Öppet arkiv finns några inspelningar av 
    Bellmanvisor med bland andra Fred Åkerström - samt
    "en vetgirig och vanvördig Stockholmsvandring i Carl
    Michael Bellmans fotspår"
 
6. Och så några Bellmanhistorier här på  skrattportalen
    och humorbrevet.se

Ha en bra Bellmandag!
önskar Ola

SMHI: Varning klass 1 mcket höga temperaturer

Dalarna        Varning klass 1    Under de närmsta tre utom             mycket höga        dagarna väntas Dalafjällen    temperaturer        maxtemperaturen                                                   kunna nå 30 grader SMHI:s prognos för Saxdalen: Norska YR:s prognos för Saxdalen:

Johannes Graafs senaste film: Epilog

Runt sekelskiftet 1800/1900 hade vår by - som då hette Rävvåla - ett uppsving. Brytningen i Långfallsgruvan hade kommit igång och det första anrikningsverket hade byggts nere i byn. Vid den tiden byggdes också tre samlingslokaler i byn, ordenshuset, gamla Folkets hus och missionshuset.

Ordenshuset invigdes 1897, Missionshuset och Folkets hus byggdes samtidigt men missionshuset blev färdigt 1909. Folkets hus var färdigt för invigning i december 1912 eller januari 1913. Eftersom inget av de tre husen finns kvar idag är Johannes film om missionshuset ett värdefullt bidrag till Rävvåla/Saxdalens historia. Klicka på den lilla "ramen" längst till höger under bilden för att se filmen i helskärmsläge.

 

 
Om alla tre byggnaderna kan man läsa i boken RÄVVÅLA-SAXDALEN genom tiderna som fortfarande går att köpa för 100 kr, bara en krona per sida. En liten upplaga finns kvar.

Saxdalsvädret under juni 2014

Juni månad inleddes med temperaturen +11,1 °C. Månadens högsta temperatur uppmättes den 8:e juni med +27,3 °C och månadens lägsta temperatur +3,4 °C den 21:a juni. Medeltemperaturen för hela månaden var 11,9 °C. Hela temperaturkurvan ser ut så här:

Klicka på bilderna för förstoring!

Kom ihåg att väderstationen här uppe på Malbacken för det mesta har något högre temperatur än nere i byn.

Lufttrycket är den variabel som har använts mest för att förutspå väder. Runda aneroidbarometrar som den till vänster har sedan länge varit graderade med både skala/skalor och väder-symboler eller klar-text som här: Stormy-Rain-Change-Fair-Very Dry. 

Lufttrycket är det tryck som orsakas av tyngden hos den luftmassa som finns ovanför oss. Vi pratar ofta om luft som om det vore tomrum men det är helt fel. Om luften vore tom skulle vi inte ha något lufttryck.
  

Men luft är en blandning av nio olika gaser. De två största gasandelarna i luft är 78 % kväve och 21 % syre.  Den återstående knappa 1 procenten utgörs av argon, koldioxid, neon, helium, metan, krypton och väte i sjunkande andel. Dessutom finns vattenånga som inte har räknats in.

Alla dessa gasmolekyler har massa som påverkas av jordens gravitation, tyngdkraften. Luften dras mot jorden. Lufttrycket vid en viss höjdnivå är lika med tyngden av en lodrät luftpelare som sträcker sig från den aktuella nivån upp till atmosfärens övre gräns.

 

Från 1986 mäts det meteorologiska lufttrycket i hekto Pascal (hPa). Före år 1986 användes enheten millibar (mb). Ännu längre tillbaka, i meteorologins järnålder? (när jag själv studerade meteorologi), användes kvicksilver-barometrar för att mäta lufttrycket. Då var mätenheten millimeter kvicksilver (mmHg).
 

Nyare barometrar kan vara graderade med skalor både för millimeter kvicksilver (mmHg) och hektopascal (hPa). Medelvärdet för lufttrycket över hela jorden och här i Sverige är 1013 hPa eller med den gamla skalan: 760 mmHg.
 

Själv sitter jag nu på min väderstation, 220 meter över havsytan. Det gör att jag har en lägre och lättare luftpelare över mig än om Malbacken låg i havsnivå. 
 
En lufttrycksbestämning på "kvicksilver-barometerns" tid var en betydligt större procedur än att läsa av lufttrycket från min väderstation. Med kvicksilverbarometern fick man kompensera för flera faktorer innan man kom fram till rätt lufttryck: temperaturen i rummet där barometern fanns, översta ytans buktning i barometerröret och höjden över havet där barometern fanns. Det var en tidsödande procedur. Men hur är resultatet av en lufttrycksbestämning? Så här enkelt får man resultatet från min väderstation:

  

Mitt väderprogram är inställt för att göra en avläsning varje timme, 24 gånger per dygn. Det lufttrycksdiagram som man får fram med några knapptryckningar på datorn ger två kurvor. Den röda undre kurvan visar det faktiskt uppmätta trycket på Malbacken. Det kallas det absoluta trycket och används mycket lite. Det lufttrycksvärde som används är det som kallas det relativa trycket. Det visas av den gröna kurvan. Den räknas fram automatiskt av datorn från väderstationens observationer. Skillnaden mellan absolut och relativt tryck är alltid lika stor, för Malbacken 26 hPa.

Som framgår av diagrammet varierade det relativa lufttrycket en del under juni. Högsta observerade värdet var 1022 hPa, den 2:a och 10:e juni. Lägsta observationen under juni 1000 hPa uppmättes den 19:e juni.
 
Högsta observerade lufttrycket i Sverige någonsin var 1063,7 hPa i Kalmar, januari 1907. Det lägsta lufttryck som observerats i Sverige är 938,4 hPa i Härnösand 6 december 1895.

Luftfuktigheten är nog den väderegenskap som varierar mest av alla. Se på digrammet här under. Den gröna kurvan är luftfuktigheten utomhus och den röda inomhus. När vi pratar om väder och luftfuktighet gäller det luften utomhus. Inomhus kallar vi det hellre inomhusklimat än väder. 

Luftfuktighet mäts som relativ luftfuktighet och uttrycks i procent. En luftmassa kan bara innehålla en viss mängd vatten innan den blir mättad. Mättad luft innehåller 100 % av den högsta möjliga vattenmängden.

Luftfuktigheten är mycket beroende av temperaturen. En varmare luftmassa kan innehålla mer vatten är en kallare. När lufttemperaturen sjunker ökar därför luftfuktigheten. Därfär har vi stor variation i utomhusluftfuktigheten när dagstemperaturen är mycket högre än nattemperaturen.