Saxdalsvädret under juni 2014

Juni månad inleddes med temperaturen +11,1 °C. Månadens högsta temperatur uppmättes den 8:e juni med +27,3 °C och månadens lägsta temperatur +3,4 °C den 21:a juni. Medeltemperaturen för hela månaden var 11,9 °C. Hela temperaturkurvan ser ut så här:

Klicka på bilderna för förstoring!

Kom ihåg att väderstationen här uppe på Malbacken för det mesta har något högre temperatur än nere i byn.

Lufttrycket är den variabel som har använts mest för att förutspå väder. Runda aneroidbarometrar som den till vänster har sedan länge varit graderade med både skala/skalor och väder-symboler eller klar-text som här: Stormy-Rain-Change-Fair-Very Dry. 

Lufttrycket är det tryck som orsakas av tyngden hos den luftmassa som finns ovanför oss. Vi pratar ofta om luft som om det vore tomrum men det är helt fel. Om luften vore tom skulle vi inte ha något lufttryck.
  

Men luft är en blandning av nio olika gaser. De två största gasandelarna i luft är 78 % kväve och 21 % syre.  Den återstående knappa 1 procenten utgörs av argon, koldioxid, neon, helium, metan, krypton och väte i sjunkande andel. Dessutom finns vattenånga som inte har räknats in.

Alla dessa gasmolekyler har massa som påverkas av jordens gravitation, tyngdkraften. Luften dras mot jorden. Lufttrycket vid en viss höjdnivå är lika med tyngden av en lodrät luftpelare som sträcker sig från den aktuella nivån upp till atmosfärens övre gräns.

 

Från 1986 mäts det meteorologiska lufttrycket i hekto Pascal (hPa). Före år 1986 användes enheten millibar (mb). Ännu längre tillbaka, i meteorologins järnålder? (när jag själv studerade meteorologi), användes kvicksilver-barometrar för att mäta lufttrycket. Då var mätenheten millimeter kvicksilver (mmHg).
 

Nyare barometrar kan vara graderade med skalor både för millimeter kvicksilver (mmHg) och hektopascal (hPa). Medelvärdet för lufttrycket över hela jorden och här i Sverige är 1013 hPa eller med den gamla skalan: 760 mmHg.
 

Själv sitter jag nu på min väderstation, 220 meter över havsytan. Det gör att jag har en lägre och lättare luftpelare över mig än om Malbacken låg i havsnivå. 
 
En lufttrycksbestämning på "kvicksilver-barometerns" tid var en betydligt större procedur än att läsa av lufttrycket från min väderstation. Med kvicksilverbarometern fick man kompensera för flera faktorer innan man kom fram till rätt lufttryck: temperaturen i rummet där barometern fanns, översta ytans buktning i barometerröret och höjden över havet där barometern fanns. Det var en tidsödande procedur. Men hur är resultatet av en lufttrycksbestämning? Så här enkelt får man resultatet från min väderstation:

  

Mitt väderprogram är inställt för att göra en avläsning varje timme, 24 gånger per dygn. Det lufttrycksdiagram som man får fram med några knapptryckningar på datorn ger två kurvor. Den röda undre kurvan visar det faktiskt uppmätta trycket på Malbacken. Det kallas det absoluta trycket och används mycket lite. Det lufttrycksvärde som används är det som kallas det relativa trycket. Det visas av den gröna kurvan. Den räknas fram automatiskt av datorn från väderstationens observationer. Skillnaden mellan absolut och relativt tryck är alltid lika stor, för Malbacken 26 hPa.

Som framgår av diagrammet varierade det relativa lufttrycket en del under juni. Högsta observerade värdet var 1022 hPa, den 2:a och 10:e juni. Lägsta observationen under juni 1000 hPa uppmättes den 19:e juni.
 
Högsta observerade lufttrycket i Sverige någonsin var 1063,7 hPa i Kalmar, januari 1907. Det lägsta lufttryck som observerats i Sverige är 938,4 hPa i Härnösand 6 december 1895.

Luftfuktigheten är nog den väderegenskap som varierar mest av alla. Se på digrammet här under. Den gröna kurvan är luftfuktigheten utomhus och den röda inomhus. När vi pratar om väder och luftfuktighet gäller det luften utomhus. Inomhus kallar vi det hellre inomhusklimat än väder. 

Luftfuktighet mäts som relativ luftfuktighet och uttrycks i procent. En luftmassa kan bara innehålla en viss mängd vatten innan den blir mättad. Mättad luft innehåller 100 % av den högsta möjliga vattenmängden.

Luftfuktigheten är mycket beroende av temperaturen. En varmare luftmassa kan innehålla mer vatten är en kallare. När lufttemperaturen sjunker ökar därför luftfuktigheten. Därfär har vi stor variation i utomhusluftfuktigheten när dagstemperaturen är mycket högre än nattemperaturen.