PRO SAXDALEN 60 ÅR... GRATTIS!

På lördag firade Saxdalens PRO sitt 60-årsjubileum i Saxdalens Folkets Hus. De närmare 50 gäster som hörsammat inbjudan bjöds både på lekamlig spis: mat, dryck och kaffe med tårta och en mycket underhållande kvartett med deltagare från grannorterna Grängesberg och Nyhammar som såg till att hålla stämningen på topp hela eftermiddagen.

Ordförande Mona Runkvist inledde firandet med att hälsa både medlemmar och medföljande makar, fruar eller sambor - som kanske ännu inte hade åldern inne för att kvalificera sig som medlemmar - välkomna till bords.

Sen var det snabbt dags för mat. Två välfyllda buffébord
med läckerheter räckte gott och väl till för att stilla hungern hos alla gäster. Det sas att det var gående bord men själv tyckte jag att det var pensionärerna som gick mest och borden rörde sig inte speciellt mycket.

Mona gjorde också en alldeles lagom lång resumé över vad som hänt i föreningen sedan förra jubiléet 1998 och därefter följde underhållningsinslagen slag i slag - eller kanske man ska säga inslag efter inslag.

Den imponerande enmansorkestern N.G. Svensson på keyboard inledde underhållningen med välkända tongångar för dom flesta. Ja, och Nils Gunnar var ju själv en kändis redan innan jag flyttade från Saxdalen i början av 60-talet.

Sen kom Nyhammarnas bidrag till jubilarerna. Ludvika har ju sitt MM men Nyhammar har väl sitt MMMM, mogna men mycket muntra... som för dagen var ett något decimerat gäng men ändå en trio som inte lät stämningen i Folkets Hus sjunka...

Den lilla
teater-gruppen behövde
flera klädbyten mellan sina fram- trädanden och så fort

det blev en kläd- bytarpaus stampade N.G. in ett nytt inslag ur sin omväxlande repertoire.


Kaffe med tårta serverades under efter-middagens sång och lekar. Det pratades och det skrattades och folk trivdes.

När man har trevligt går tiden fort och eftermiddagen upplevdes inte som lång. Men den goda maten och den goda stämningen fick oss att känna oss helnöjda.

Och en annan god sak: Inga slagsmål inträffade! Annars lär det ju ha varit många som var rädda att åka till eller igenom Rävvåla förr i tiden - man var rädd för att åka på stryk... Men trots att vi saxdalingar den här gången var totalt överlägsna i antal och fått stryk av Nyhammar i boule-serien lyckades vi hålla oss helt lugna. Var det för den goda maten? Eller för den goda underhållningen och stämningen?

Ja vilket som så vill vi i Saxdalens PRO i alla fall tacka våra grannar för bidraget till en njutbar och minnesvärd lördageftermiddag och ser redan fram emot nästa jubileum. Blir det redan om fem år när föreningen själv blir pensionär? Inte ska vi väl behöva vänta tills pensionären fått fem år på nacken.

Vid Saxdalens Mini Livs. Del 8

Måndag 6 oktober 2008.

I dag har lugnet lägrat sig över Saxens strand, borta är asfalterings gänget,lastbilar och dimmorna från den varma asfalten.

Kvar har lämnats en parkering, rastplats, badstrand och en affär med servering, allt av det finaste utförande, här kommer säkert många att stanna till och bl.a njuta av den fina vyn ut över Saxen med Stackarberget i bakgrunden.

MEN!!!!

Kvarstår ett mysterium: Linhjulet!!!! Fortsättning följer.

Hälsningar Lars-Åke

Fortsatt byggnation vid ESS-Tvätt

Måndag 6 oktober 2008

Nu har takstolarna lyfts på plats, och halva taket är påspikat. En utbyggnad på södra sidan börjar även ta form.

Skall bli spännande att se vilken typ av ytbeklädnad man väljer för att det skall harmonera med den tidigare fasaden som är en spritputsad yta.

Hälsningar Lars-Åke

Restaurering av Runnbergsgården 1

Förhoppningsvis har vi här i bloggen lugnat alla som eventuellt befarat att Runnbergsgården håller på att rivas. Och vi är glada över att nu kunna ge mer påtagliga bevis för att eventuell oro var grundlös. Ett mindre arbetslag (som kanske kan kallas in-team grupp) bestående av en professionell byggnadsbevarare, en professionell byggmästare (tillika styrelsemedlem i Rävvåla kulturförening) samt två - visserligen amatörer men entusiastiska medarbetare (tillika styrelsemedlemmar i Räfvåla kulturförening) - har under måndagen påbörjat återuppbyggnaden av den fasad på Runnbergsgården som väderbiten var i stort behov av att ersättas med färskt virke.

Fredag eftermiddag och effektiviteten är som störst - Uno Gustavsson och Lars-Åke Wetterkrantz jagar upp och ner på stegarna för att hinna klä in söderfasaden i en vindtät duk före arbetsveckans slut

Understödda av uppehållsväder och vindstilla kunde det lilla arbetslaget till slut skydda den gamla byggnaden från att skadas av dåligt väder över veckoslutet. Innan teamet drog sig tillbaka till en välbehövlig - eller åtminstone önskad arbetslöshet under veckohelgen - ser fasaden på Runnbergsgården ut så här:


Arbetet återupptas på måndag och vi återkommer naturligtvis med ytterligare information om eventuella framsteg i restaureringen.

Vid Saxdalens Mini Livs. Del 7.

Torsdag 2 oktober 2008

Uppgifterna från mina källor stämmer, i dag får parkeringen samt rastplatsen och övriga ytor asfaltbeläggning. I särklass den finaste rastplatsen i Dalarna.

Nu väntar vi bara på "ställplatser" för husbilar också, eftersom det redan finns bra möjligheter för inköp och kafferast vid Mini- Livs, skall detta passa utmärkt.

Mystiken tätnar runt linhjul kontra betongfundament. Nu har linhjulet flyttats en bra bit närmare affären.

Kan det möjligen vara aktuellt med någon form av transportanordning i anslutning till Mini-Livs??

Hälsningar Lars-Åke

Ingen lågkonjunktur i Saxdalen

Ett besök vid ESS-Tvätt AB i Saxdalen den 1 oktober 2008.

Saxdalens största arbetsplats går bra och utvecklas med nya kunder samt investeringar både i maskiner och lokaler.
Ovan, bilder från intag och sortering av tvättgods.

Behandlingen av tvättgodset tar stor plats i sina olika maskiner.

En ny mangel-line kördes igång förra veckan för att ytterligare förenkla hanteringen.

Brist på gods att behandla finns det inte.

För att få mera utrymme är man nu i färd med en stor utbyggnad, där utlastningen av färdigbehandlat tvättgods skall ske, och på detta vis frigöra ytor i tvätthallen.

Socknens stora byggfirma "Nauclers Byggservice AB" med Kjelle och kompisen i spetsen har med god hand ansvaret för det ansvarsfulla arbetet.

Hälsningar Lars-Åke.

Vid Saxdalens Mini Livs. Del 6.

Onsdag 1 oktober 2008

Nu tar de nya tag vid Saxens Strand, ytorna förberedes för asfaltbeläggning som enligt uppgift från säkra källor skall ske i morgon.

Fortfarande har ingen lösning på gåtan med linhjulet och betongfundamenten kunnat skönjas, vi väntar med spänning på upplösningen!!!

Hälsningar Lars-Åke

Nejdå, Runnbergsgården ska inte rivas!

Förvånade Saxdalsbor kanske fick hjärtat i halsgropen i går om de åkte genom byn och tittade in mot Runnbergsgården. Var det hantverkare där som börjat riva gården? Nej, vi kan lugna alla förbipasserande: Det är inte fråga om att riva, annnat än en yttervägg - och tillfälligt.

Det är Rävvåla kulturförening som varligt försöker bevara och reparera skador hos den gamla gården. De ”hantverkare” som eventuellt kunde iakttas var bara medlemmar i kulturföreningen som tagit på sig uppgiften att ta bort panel på den långvägg som vetter mot söder och som av tidens tand och sol och regn blivit i behov av ny ytterbeklädnad. Klockan 11 på måndag förmiddag var läget som på bilden ovan. Rivningen hade påbörjats.

Ett par timmare senare var hela nedervåningen naken och ett par lämningar från äldre dagars slakteriverksamhet i husets nederplan hade blottats:

Ett välbevarat älgben med tillhörande hov och ett horn från något urtidsdjur - eller möjligen från en vanlig ko?

Arbetet fortsatte och i det vackra höstvädret åkte morgonens varma tröjor av och arbetet och solen höll kroppstemperaturen på en behagliv nivå. Väggens nedervåning skalades av bräda efter bräda och här kan vi se två stolta och ovanligt riviga medlemmar i Räfvåla kultuförening i slutet av dagens rivningsarbete.

Från vänster: Sörby-bon Lars-Åke Wetterkrantz, återvänd från Stockholmstrakten och Sunnansjöboende men ändå alltid saxdalingen Åke Åhlström

Resultatet av några timmars kulturarbete ser på lite avstånd ut så här:

I en röd liten stuga

Jag har tidigare här i bloggen berättat om min födelse som ägde rum i samma stuga som jag nu bor i och utan assistans från barnmorskor eller annan sjukvårdspersonal. Stugan var då både liten och röd. Senare har den byggts ut i två etapper och vuxit till sig och färgen är nu gul. I stugan hördes ofta musik och sång. Min mor var hemmafru under min barndom men hade lite inkomster från bärplockning och sömnad. Min mormor spelade gitarr och sjöng, mest frireligiösa sånger. När jag var fyra år lärde hon mig de tre första tre ackorden på gitarren. Det räckte för att kunna ackompanjera "Tryggarekan". Mamma plockade bär och sydde så flitigt att hon kunde köpa ett kammarpiano. Jag tror att priset var 800 kronor, en ansenlig summa i början på 1940-talet. Enligt min förra arbetsgivare Statistiska centralbyrån motsvara det lite mer än 14 000 kr i dagens valuta.

Mamma spelade gitarr och piano och sjöng. Min morbror Elis som bodde på andra sidan vägen spelade samma instrument och sjöng. Han hade också en taffel som aldrig stod stämning men som han gärna spelade på. Min moster Hanna som bodde bara 50 meter bort hade en tramporgel. Där spelade jag ofta orgel. Hanna spelade också gitarr.

Hannas son, min kusin, Börje spelade trummor i Johan Haags orkester. Han hade trummor uppe på sitt rum men var också fodervärd för en trumpet som tillhörde orkestern. Den lär ha mått bättre av att användas och Börje blåste i den ibland. Jag var inte lite stolt när jag första gången fick ljud i trumpeten. Jag kan ha varit 5-6 år då. Johan Haag var far till Gösta Haag som under lång tid hade en professionell orkester i Stockholm. Så det har alltid varit mycket musik i min släkt.


Här kan du lyssna till min mamma, 92 år, när hon sjunger
"I en röd liten stuga" vid ett besök i föräldrahemmet Hagfallstorpet
30 augusti 2008. Både på Solgärdet och på Malbacken sjunger hon gärna

Min mor Ingrid som numera bor på Solgärdet i Sunnansjö har tidigare bott här i huset på Hagfallstorpet hela sitt liv, i den röda lilla stugan som syns på den svart-vita bilden till höger. Bilden är från 1940-talet, troligen 1946. Stugan i bakgrunden som den såg ut då - som så många andra stugor i Rävvåla på den tiden. Jag sitter mellan mina föräldrar på en flugsvampsmöbel, designad och tillverkad av snickaren Säflund i Strömmingsbäcken.
Föstret i rummet på övervåningen där jag föddes står öppet.

Huset är nu utbyggt och gult:

Vid Saxdalens Minilivs. Del 5

Tisdag 23 september 2008.

Spänningen stiger vid Saxens strand, vad kan vara på gång?

Kanske det finns ett samband mellan betongfundamenten och det stora linhjulet som ligger vid sidan om!!

För övrigt verkar det att vara helt färdigt och klart för asfaltering av såväl parkering och de fina gångvägarna, grönytorna är belagda med matjord och ser även ut att vara insådda med gräsfrö.

Hälsningar Lars-Åke

Morgondimma 21 september vid Saxentstranden

Söndagen 21 september bjöd på mycket sol och klar himmel, en typiskt fin höstag. Dagen började dock med en trolsk morgondimma som svepte in vyerna runt sjön Saxen i ett nästan overkligt skimmer. Klara färger fanns bara nära. Längre bort blev allt otydligare och mer eller mindre utsuddat i olika gråskalor.

Det spegelblanka vattnet förstärkte intrycket av overklighet. Ibland var ljuset starkare, ibland svagare och gav en slags John Bauer-stämning.


Bron över utflödet från dammarna ovanför stod tyst och orörlig medan vattnet under virvlade och spred bubblor i det lilla utflödet

Redan under förmiddagen löstes dimman sakta upp och sen var luften så klar som den bara kan vara en vacker höstdag.

Fler morgonbilder från Saxenstranden finns här.

Vid Saxdalens Minilivs. Del 4

Besök på torsdag 18 september 2008.

Fortsatt aktivitet vid parkeringen/rastplatsen vid Saxens strand, underlaget för den snart förestående asfalteringen håller på att färdigställas av bybon Heed med kollega.

Ett fundament av någon typ har kommit på plats, frågan inställer sig vad det kan vara underlag till för något.

Kan kanske ha samband med den runda sak som ligger på några transportpallar vid sidan om ????

Denna har jag på en bild i del 3 av den här serien från Saxens strand.

Hälsningar Lars-Åke

Storfars Raka, slutrapport

Nu påminner bara ett mörkt parti över "Storfars Raka" om ersättningen av den gamla stensättning från tidigt 1900-tal, med en modern trumma av oljebaserade produkter.

Virkestransporterna går nu åter fram och åter som om inget har hänt.

Hälsningar Lars-Åke

Kraftig minskning av renar - ett trafikproblem

Som uppmärksam vägtrafikant har jag under de senaste månaderna uppmärksammat att renarna håller på att försvinna i vår kommun. Och i måndags när vi i boule-laget hade hemmamatch mot Nyham- mar på Furuliden kom flera av mina medspelare och klagade på att det inte längre fanns någon ren att köra på. Och dom klagade redan innan vi fått stryk med 5-4 av våra nordliga grannar, Anders Grönberg och compani...

Och jag minns när jag åkte Inlandsbanan med mina barn, ett i taget, att det båda gångerna var stora problem att inte köra på någon ren. Dom kom i stora flockar och sprang framför tåget, längs järnvägen så att lokföraren fick tvärbromsa. Han gjorde det en gång när jag var inne i förarhytten för att hämta kaffe som fanns för resenärerna. Då klagade jag på att det fanns ren framför tåget åtminstone just när jag balanserade en mugg med hett kaffe.

Sen (efter boulematchen) åkte jag till posten, ja det är ju numera till ICA Gruvhallen i Grängesberg, för att lösa ut ett rek. På vägen mötte jag först en varningsbil med stor skylt BRED TRANSPORT och två roterande lampor på taket och för säkerhets skull körde den in mot mitten av vägen för att visa att transporten verkligen var bred. Jag styrde ut så mycket jag kunde till höger och sen dök den upp i kurvan framför: den
J Ä T T E B R E D A T R A N S P O R T E N med en 25 m lång del av tornet till ytterligare ett vindkraftverk. Hade jag hunnit fram till kurvan hade det inte funnits en cm kvar av vägbredden för mig att köra på.

Då förstod jag att det är skillnad på ren och ren - och skillnad mellan köra på och köra på. Nu hade jag verkligen behövt en stor, bred ren att köra på - en vägren. Jag skulle behövt den för att KÖRA på, annars var risken att lastbilen skulle köra PÅ mig.

Min sambo som kommer från Sydamerika och läste svenska två terminer på Högbergsskolan har förklarat skillnaden för mig. Köra PÅ, dra UT, lägga IN, hålla UPP... de kallas för partikelverb på svenska! Jag gick på Högbergsskolan i sex terminer men det var ingen som nämnde något om partikelverb för mig...

Gräva BORT är väl också ett partikelverb - som drabbat våra sydliga renar - vägrenarna - i Ludvika kommun.

Länkar till Saxdalsbilder och information på Internet

Det händer mycket i och omkring Saxdalen nu. Så mycket att det är svårt att hålla sig informerad kanske? Här är lite hjälp att hitta information på Internet. Sidan kommer att uppdateras och jag är tacksam för tips om länkar som kan läggas till.

Klicka på raden härunder för att komma till länksidan:

http://docs.google.com/Doc?id=dcx3xttp_30dnfn36q6

"Storfars raka" inte längre avgrävd.

Måndag Kl:17,oo sista handen lägges på arbetena med utbytet av vattentrumman under Storfars raka, till kvällen kan trafiken åter passera över den nya trumman.

Onsdag väntas asfalteringsgänget återställa vägbanan i ursprungligt skick, efter att fordonen packat ihop fyllnadsmassorna ytterligare.

Hälsningar Lars-Åke

"Storfars raka", Avgrävd ??

Bilden ovan från tidigt 1920-tal då nya vägen till Sunnansjö byggdes. I fonden ser man Rävvåla hytta med sin höga skorsten där röken visar att hyttan är i full drift.
Kortet taget förmodligen vid parkeringen vid Saxdalens Minilivs.


En längre tid har en stor vattensamling i diket vid Neregårds samlats, vilket tyder på att trumman under vägen är igensatt.

Måndag 15 september 2008 startade arbeten med att åtgärda detta.
Under arbetets gång visade det sig att gamla vägtrumman utgörs av en stensättning av samma utförande som på bilden ovan, denna har nu rasat igen. Vägbanan har under årens lopp höjts ordentligt minst två gånger, stensättningen har därvid förlängts med dels ett plåtrör dels betongrör.

Ny trumma av nya tidens material, skall nu ersätta den gamla stensättningen.

Under min uppväxt på 1950-talet fungerade "Storfars raka" som byns street-race bana, där vi släppte lös hästkrafterna i både motorcyklar och bilar, även trimmade moppar provades här, särskilt de gånger vägen var nyvattnad med lut från Säfsens Pappersbruk och vägskrapan gjort sin tur mellan Brattjämna och Sunnansjö, det var naturligtvis grusväg på den tiden.

Hälsningar Lars-Åke

Vid Saxdalens Minilivs. Del 3

Lördagen 13 September 2008, badplatsen Saxdalen.

Kantstenen sveper fram i mjuka linjer mellan de olika ytorna som håller på att färdigställas.

Avstånds uppgifterna till de olika platserna utefter cykelleden Väsman Runt, har kommit på plats, med Saxen och Stackarberget i bakgrunden.

På lastpallar ligger denna tingest, skall bli spännande att se vad detta resulterar i.

Hälsningar Lars-Åke

Studiecirkel om Rävvåla/Saxdalen

Som hemvändare till Saxdalen har jag märkt att många är intresserade av Saxdalen och dess historia. Själva har jag samma intresse och det känns mycket ispirerande att vi kan anordna en studiecirkel om Saxdalen genom ett samarbete mellan Rävvåla kulturförening och Studieförbundet Vuxenskolan.

Studiecirkeln, eller kamratgruppen som den officiella beteckninge kommer att vara, planeras att ha 8-10 träffar med den första måndag 29 september. Lokal blir Saxdalen kapell. Ingen deltagarvagift.

Vi kommer att träffar 8-10 gånger beroende på deltagarnas intresse och 1,5 - 3 timmar per gång.

Vi bestämmer själva vad vi pratar om och min förhoppning är att vi ska kunna samla och dokumentera deltagarnas erfarenheter och kunskaper om Saxdalen: historia, gårdar, personer, händelser, gruvan t.ex. Det kanske blir mest om dåtid men också om Saxdalen idag.

Redan har märkts ett stort intresse för studiecirkeln men alla har möjlighet att anmäla sig via listor som finns på IT-butiken, Smeserver och i Saxenkiosken.

Själv är jag mycket glad att vi har båda dessa butiker i Saxdalen med god service och dessutom till mycket bra priser. Skriv på anmälningslistorna om du är intresserad av Rävvåla/Saxdalen - Saxdalen, nu och då.