Inlägg
Det finns ett gammalt talesätt i Rävvåla- Saxdalen att alla i byn, är släkt med varandra. Det finns väl en gnutta sanning i uttrycket även om det naturligtvis inte är helt sant.
Kommunikationerna förr i tiden var inte så bra och dessutom ville Rävvålpojkarna ha byns flickor för sig själva och värjde sig för konkurrens från utbölingspojkar på ett sätt som vi "moderna och upplysta" saxdalingar inte har så lätt att försvara.
Det finns risk för en viss inavel i små, isolerade befolkningsgrupper (populationer), ju mindre population desto större risk. Modern genetisk forskning visar att den storlek som populationen saxdalingar (boende i tätorten Saxdalen) hade 31 december 2010 (604 personer) är tillräcklig för att arten saxdalingar ska kunna förväntas fortleva i mer än 100 år. Det kallas inom genetiken långsiktigt.
Det är risk för att det blir lite långt mellan inläggen i bloggen en tid framöver. Dels har jag ju blivit med väderstation. Även om den sköter sig helt själv numera men jag vill ju gärna utveckla det intresset: Ett mål är att försöka få mina väderdata presenterade på Internet.
Ett annat intresse som just nu tar en hel del tid är släkt- och hembygdsforskning. Här har jag i dagarna fått möjlighet att koppla ihop - och till och med utvidga - uttrycket "alla i Saxdalen är släkt" med personliga släktforskningsresultat.
När jag 2007 flyttade tillbaka till Saxdalen efter 45 års yrkesverksamhet utomläns träffade jag tidigt vår SaxdalsElvis, Åke Dahlman, och vi blev direkt goda vänner, nästan som gamla goda vänner även om vi aldrig tidigare hade träffats. Det tog ett tag innan vi kom underfund med att vi var släkt, inte genom blodsband men genom mina barn.
Det visade sig att Kleback-Anna som bodde i Rusbodarna i Rävvåla och som gift på Slogåsen norr om Blötberget - hon var inte bara mina barns gammelfarmor utan också SaxdalsElvis farmor!
Därför tycker jag att det är styrkt att i dagens Saxdalen så är också de som flyttar hit till Saxdalen - utan att ha bott här tidigare - släkt med och tillhör populationen saxdalingar, redan när de flyttar hit. Åke Dahlman och jag själv är ett exempel på den utvidgade betydelsen av det gamla uttrycket om släktskap och rävvålingar/saxdalingar.
Av Kleback Anna Nyström f. Danielssons son Arne, farbror till nämnda SaxdalsElvis, har jag dessutom fått kopiera CD-skivor med ljudinspelningar som Arne gjorde med sin mor. Det finns stor anledning att återkomma om innehållet i hennes berättelser i bloggen.
Ett lite lustigt sammanträffande: I morgon åker SaxdalsElvis till samma land som hans farmor åkte 1905. Hon utvandrade som 4-åring med sina föräldrar till USA. Hon åkte tåg till Göteborg, båt till England, ny båt till Québec i Canada och tre dygn med tåg för att nå destinationen Hancock, Michigan. Åke kommer att flyga från Arlanda med destination Memphis, Tennessee, där den andre Elvis (Presley) bodde större delen av sitt liv. Kanske har Åke lika mycket att berätta som sin farmor när han kommer tillbaka till Sverige. Båda är exempel på goda berättare.
Som pensionär har man inte gott om tid som man trodde innan man nått hit. Hä bir jäktut ibland! Men jag ska ändå avsätta tid för att fortsätta skriva i Saxdalen blogg.
Hälsar Ola
Kommunikationerna förr i tiden var inte så bra och dessutom ville Rävvålpojkarna ha byns flickor för sig själva och värjde sig för konkurrens från utbölingspojkar på ett sätt som vi "moderna och upplysta" saxdalingar inte har så lätt att försvara.
Det finns risk för en viss inavel i små, isolerade befolkningsgrupper (populationer), ju mindre population desto större risk. Modern genetisk forskning visar att den storlek som populationen saxdalingar (boende i tätorten Saxdalen) hade 31 december 2010 (604 personer) är tillräcklig för att arten saxdalingar ska kunna förväntas fortleva i mer än 100 år. Det kallas inom genetiken långsiktigt.
Det är risk för att det blir lite långt mellan inläggen i bloggen en tid framöver. Dels har jag ju blivit med väderstation. Även om den sköter sig helt själv numera men jag vill ju gärna utveckla det intresset: Ett mål är att försöka få mina väderdata presenterade på Internet.
Ett annat intresse som just nu tar en hel del tid är släkt- och hembygdsforskning. Här har jag i dagarna fått möjlighet att koppla ihop - och till och med utvidga - uttrycket "alla i Saxdalen är släkt" med personliga släktforskningsresultat.
När jag 2007 flyttade tillbaka till Saxdalen efter 45 års yrkesverksamhet utomläns träffade jag tidigt vår SaxdalsElvis, Åke Dahlman, och vi blev direkt goda vänner, nästan som gamla goda vänner även om vi aldrig tidigare hade träffats. Det tog ett tag innan vi kom underfund med att vi var släkt, inte genom blodsband men genom mina barn.
Det visade sig att Kleback-Anna som bodde i Rusbodarna i Rävvåla och som gift på Slogåsen norr om Blötberget - hon var inte bara mina barns gammelfarmor utan också SaxdalsElvis farmor!
Därför tycker jag att det är styrkt att i dagens Saxdalen så är också de som flyttar hit till Saxdalen - utan att ha bott här tidigare - släkt med och tillhör populationen saxdalingar, redan när de flyttar hit. Åke Dahlman och jag själv är ett exempel på den utvidgade betydelsen av det gamla uttrycket om släktskap och rävvålingar/saxdalingar.
Av Kleback Anna Nyström f. Danielssons son Arne, farbror till nämnda SaxdalsElvis, har jag dessutom fått kopiera CD-skivor med ljudinspelningar som Arne gjorde med sin mor. Det finns stor anledning att återkomma om innehållet i hennes berättelser i bloggen.
Ett lite lustigt sammanträffande: I morgon åker SaxdalsElvis till samma land som hans farmor åkte 1905. Hon utvandrade som 4-åring med sina föräldrar till USA. Hon åkte tåg till Göteborg, båt till England, ny båt till Québec i Canada och tre dygn med tåg för att nå destinationen Hancock, Michigan. Åke kommer att flyga från Arlanda med destination Memphis, Tennessee, där den andre Elvis (Presley) bodde större delen av sitt liv. Kanske har Åke lika mycket att berätta som sin farmor när han kommer tillbaka till Sverige. Båda är exempel på goda berättare.
Som pensionär har man inte gott om tid som man trodde innan man nått hit. Hä bir jäktut ibland! Men jag ska ändå avsätta tid för att fortsätta skriva i Saxdalen blogg.
Hälsar Ola
