Nya sjöar och vattenfall i Saxdalen

Nattens intensiva regn fick många saxdalingar att sova dåligt. Själv vaknar jag sällan av regnet men i natt var det något extra när det regnade som mest.

Nestor Arvidsson rapporterade på morgonen 39 mm i regnmätaren i Norrbyn och vid Runnbergsgården hade man fått 42 mm under natten. Så här högt på Malbacken ser vi inte direkt några större resultat av nattens regn men personer som på morgonen kört på vägarna nere i byn gjorde mig uppmärksam på att det skett förändringar i Saxdalen under natten. (Klicka på bilderna för förstoring).

Oxbrovägen har delats i två delar: Norra och södra Oxbrovägen. Så här såg Oxbron ut vid 9-tiden idag - eller snarare den plats där Oxbron låg. Ska vi kalla den Oxsjön? Från det här hållet ser det hela lugnt och fridfullt ut men vid Oxsjöns utlopp, Oxbrofallet, var det desto livligare.

Här ses det nya vattenfallet uppifrån. Den underdimen- sionerade tuben verkar bara kunna transportera mindre än hälften av vattenflödet.

Från öster påminner det nya Oxbrofallet en hel del om Hästskofallet i Niagara. I bakgrunden ses den nu skapade Oxsjöskogen, en av flera nya sjöskogar i Saxdalen. Likadant ser det ut längs Oxbrobäcken ner mot Saxenvägen: Skogbeväxt sjö.

Ny turistattraktion kan bli Lasse & Maries inomhussjö. De har under natten blivit ägare till en vacker strandtomt. De har också varit framsynta nog att innan vattnet kom bygga det hus som sjön nu ligger både inom och utanför. De har också i god tid byggt trappen ner till stranden.

Marie är ju professionell vattenanvändare längre ner efter det som tidigare bara var en bäck. Nu finns helt nya möjligheter för henne att utöva sin vattenkonst hemma på tomten.

På andra sidan av (Södra) Oxbrovägen har Strömbergsströmmen (ja
Sten-Olov hade ju ett passande efternamn redan innan regnet) både vidgats och blivit stridare.


Alla vattenflöden i byn är förstås ovanligt höga och vi avslutar med en bild av utflödet från Åhlströms braddamm i Solskensbäcken. Den bäcken gör i dag definitivt inte rättvisa åt sitt namn. Vi hoppas det här inte är inledningen på en längre period av typiskt sommarväder 2010.

Ofrivilligt vinterbad i branddammen i Oxbrobäcken

Under skoltiden i Saxdalen brukade jag sällan gå raka vägen hem efter skolan. Jag dröjde mig gärna kvar hos någon kompis efter vägen. Ibland hittade vi på olika sysselsättningar efter vägen, ibland kanske lite hyss. En vårvinterdag efter skolan var jag på väg ner mot Oxbron med spark. Jag tror att min granne och lekkamrat på Malbacken Kjell Persson var med men jag är inte säker. Däremot är jag säker på att Lennart Larsson från Sörbyn var med.

Lennart och jag fick ett infall att åka över isen på den branddamm som då låg alldeles ovanför Oxbron. Det var ju vinter men det var strömt vatten under isen och det bar sig inte bättre än att isen började knaka. Lennart åkte först på sin spark och jag efter och när det började knaka försökte jag sparka på för att komma över fort till andra sidan. Men det var för sent. Lennart hann upp på land men isen under mig sprack och jag sjönk ner.

Som tur var var dammen då ganska grund. Jag antar att den en gång varit betydligt djupare men sediment hade väl avlagrats och minskat bottendjupet. Jag var inte så långt från land på andra sidan - mot Johnssons affär till - när jag sjönk ner och kunde gå på botten in till land. Vattnet stod över knäna och jag blev ordentligt rädd.

Det var ju kallt och jag borde naturligvis ha gått in till farmor och farfar för att torka innan jag gick hem. Det var ju bara 100 meter dit. Men jag skämdes och ville inte visa hur dum jag varit. Så jag gick varken till farmor och farfar eller hem. Nej, jag följde med Lennart Larsson hem och stannade tillräckligt länge där så att mina våta byxor hann torka. Men jag gick aldrig mer över isen på branddammen vid Oxbrobäcken..