fredag 28 januari 2011

En liten bok om skolan 1905

Härom dagen fick jag en bok, från en gammal vän. I ärlighetens namn bör jag erkänna att han inte är lika gammal som jag men vänskapen är gammal. Och boken är varken en storsäljare eller särskilt omfattande. Men för mig - och kanske för andra - är den intressant.
 
Den som skickade boken till mig är min barn- domskamrat Bosse som under vår uppväxt bodde i Bredmyra, Bredmyren eller som vi sa: Bremyra. Vi kallade honom Bremyr-Bosse, men nu, som väletablerad företagare och kartritare i Leksand, kallar han sig Kart-Bosse.
 
Boken, i litet format (ungefär i formatet A6), har titeln Skolreglemente i Grangärde. Den är på sammanlagt 16 sidor och skulle säkert av många av bloggens läsare betraktas som omodern men är ändå av intresse för oss bybor som är intresserade av Saxdalen och Grangärde socken igår, idag och i framtiden.
 
 
Boken är tryckt redan 1905 och handlar om skolan som alltid är ett aktuellt ämne. Eftersom jag studerade pedagogik och var lärare i pedagogik i Uppsala under nästan 20 år är boken naturligtvis särskilt intressant för mig.

Sverige fick sin första Folkskolestadga år 1842 och gav alla kommuner skyldighet att inrätta skolor för alla barn. Redan då gick de flesta av landets barn i skola. Problemet var landsbygden där befolkningstillväxten var stor och där 90 procent av befolkningen bodde 1950. Därför dröjde det ganska länge innan Folkskolestadgans målsättning var uppnådda i hela landet.

Den aktuella boken är indelad i 26 paragrafer. Jag tänker inte återge alla men några urval.

Skriftens första paragraf räknar upp de olika skolområdena i kommunen:
  1. Grängesbärg.
  2. Räfvåla med Räfvåla skriftlag.
  3. Björnhyttan med Björnhyttans skriftlag.
  4. Löfkullen med Löfkullens skriftlag.
  5. Sunnansjö med Sunnansjö, Sandviks och Stensbo skriftlag.
  6. Norhytta med Norhyttans skriftlag.
  7. Västansjö med Västansjö och Norrbo skriftlag.
  8. Enbacken med Kyrkbyns, Saxdhyttans och Bärgsbo skriftlag.
  9. Nyhammar med Stakheds och Nyhammars skriftlag.
  10. Kullen-Kåberg med Kullens skriftlag.
  11. Pärlby med Pärlby fattiggård.
  12. Laxsjö med Laxsjö skriftlag och Storslätt.
  13. Morbärg med Morbärgs och Räms skriftlag.
  14. Jänsen med Jänsens skriftlag.
  15. Skattlösbärg med Skattlösbärgs skriftlag.
  16. Rifall med Rifalls skriftlag.
  17. Järphöjden med Järphöjdens skriftlag.
  18. Bringsjöbärg-Abborbärg med Bringsjöbärgs-Abborgärgs skriftlag.

        Anm. Barnen från Rämshytta åtnjuta under-
        visning tillsvidare i Hästbärgs folkskola i
        St. Tuna.

Bloggarens anmärkning: Med Skriftlag menades ( från 1600-talet) en grupp av människor som samtidigt förhördes vid skrifthåll (husförhör).

Skolornas klassindelning och undervisning varierade mycket. Många skolor som var indelade i småskola och folkskola hade under- visning under halva läsåret i småskolan och under andra terminen i folkskolan. I vissa skolor undervisade samma lärare i flera klasser samtidigt. Vissa skolor hade undervisning under höstterminen och andra under vårterminen. Samma lärare tjänstgjorde då i olika skolor.
 
Folkskolestadgan innebar skolplikt för barn men giltiga skäl för att inte infinna sig till inskrivning eller undervisning var:
 
a) lärjunges sjukdom,
b) svårare sjukdomsfall i lärljungens hem,
c) af stor fattigdom vållad tillfällig brist på
    kläder och föda,
d) svårare oväder,
e) annat plötsligt påkommet hinder,
    som ej kunnat anmälas.
 
Något om undervisningen. I paragraf 12 stadgas: Läsdag börjas och slutas med psalmsång och bön. Morgonandakt hålles de 10-15 första minuterna och aftonandakt de 5 sista minuterna under skoldagen. Ett stycke ur bibeln må vid morgonbönen läsas och förklaras av läraren. Under fastan läses härvid passionshistoria, och sista dagen före sön- eller hälgdag denna dags predikotext.

Angående ordning och tukt finns i skolreg- lementet en lista på sju skyldigheter och tre förbud för elever.
 
§ 17.
Vid förseelse skall läraren efter felets beskaffenhet tillrättavisa barnet genom kärleksfullt tilltal, allvarlig varning eller anmärkning i skolans böcker eller lämplig kroppsaga.

Utdragen är hämtade ur det skolreglemente för Grangärde kommun som föreslogs av skolrådet den 14 december 1904. Skolrådet bestod av:
 
A. Magnevill
(ordförande)
P. Pettersson.                   Harald Brolén.
v.ordförande                                                                       
     Aron Spjut.                      C. J. Larsson.       
     A. E. Salvén.                    P. J. Jansson.       
    Johan Borner.                   Olof Olausson.   
Viktor Boberg. 
 
Den lilla skriften avslutas med "Af Västerås Domkapitel stadfästadt den 9 augusti 1905."

Den som är intresserad av Grangärde kommuns (sockens) skolhistoria rekommenderas att läsa Bengt Östbergs bok Skolor och Lärare i gamla Grangärde socken 1850-2009.

tisdag 18 januari 2011

Smolk i Saxdalsbägaren

Vi saxdalingar har mycket att glädja oss åt. Trots att vi är en liten by har vi många aktiva förening- ar och många aktiviteter i byn. För det mesta kan vi vara glada och stolta över att bo i Saxdalen och som vanligt pågår flera arbeten och planeringar inför våren, sommaren, hösten och nästa vinter.

Ett aktuellt arbete är att planera för att redan i maj månad kunna erbjuda guidade turer i vårt ganska omfattande nät av vandringsleder och skidspår. Förhoppningsvis är snön då borta för säsongen så att det det bara kan bli fråga om vandring. Många krafter står bakom arbetet med våra leder med Saxdalens byalag som drivande nav. En del frivilliga lägger ner en stor del av sin fritid på att göra Saxdalen och dess omgivningar mer åtkomligt för fritidsaktiviteter och naturupplevelser.
 
Klicka på bilden för att se den förstorad!
Då blir man som saxdaling besviken av att mötas av den syn jag såg på mån- dag för- middag när jag kört ner till Saxenkiosken för att handla.

Vid Saxenstrandens och Saxenkioskens parke- ringsplats finns den tavla som visar en karta över lederna runt Saxdalen (t.v. på bilden ovan). Bredvid till höger den informationstavla som hör till cykelleden Väsman runt. Båda hade sprejats med färg. Vem eller vilka som agerat som artis- ter är hittills okänt även om en del spår finns. Också den anslagstavla som finns nära oriente- ringstavlorna hade sprejats med färg. Hur tavlan med vandringsleder och skidspår såg ut före senaste veckoslutet kan man se på Saxdalen.se här.

Klicka på bilden för förstoring
På sjön Saxens is har också en bil (förvil- lande lik min egen) lämnats övergi- ven och riskerat att sjunka när isen smälter. Bilen har nu dragits iland och utgör inte längre något hot mot Saxens vatten. Bilen är avställd och ägaren identifierad. Det är inte en saxdalsbo.

Häst som inte ingår i häststatistiken
Våren är inte här än men Saxdals- hästen utanför kiosken är redan grön. Vi väntar på att gräset runt om ska börja växa och få samma färg. Och i dagarna har antalet hästar i Sverige för första gången blivit större än antalet mjölkkor.

måndag 17 januari 2011

Ullnäsbron och Stora Bältbron

Att tiden går påminns man om då och då. En av de senaste påminnelserna jag fått om tidens gång gäller världens största passagerarfartyg.  Den 29:e oktober 2009 publicerade vi ett inlägg i den här bloggen om leveransen av världens största kryssningsfartyg Oasis of the Seas. Se inlägget här. Inte tycker jag det var igår precis men att två nyår har passerat sen dess tycker jag är mer än rimligt - jag menar längre tid än rimligt...
 
Men då vi var ute i tid för att följa spänningen inför 31 oktober 2009 då det stora kryssningsfartyget skulle passera under Stora Bältbron (som hade sju meter lägre segelhöjd än jättefartygets höjd). Det hela avlöpte dock väl och troligen därför missade jag helt händelsen året efter då systerfartyget Allure of the Seas (Havens frestelse) gjorde samma färd. Allure of the Seas passerade under Stora Bältbron den 30 oktober 2010 kl. 16.17 utan att göra något väsen av sig i media. De två systerfartygen beställdes samtidigt i februari 2006 från det finska varvet STX_Europe i Åbo.
 
Att Saxdalen blogg uppmärksammade det första jättefartyget hängde till stor del ihop med det gemensamma problemet med ångaren Tyr. Tyr trafikerade sjöarna Saxen och Väsman från bryggan vid Saxenstranden till Ludvika och som var för hög för att komma under Ullnäsbron. Lösningen blev en fällbar skorsten på Tyr. Samma metod användes för att få de två kryssningsfartygen under Stora Bältbron.
 
Här ses Allure of the Seas passera under Stora Bältbron med några centimeters marginal.  

Som med många fartyg är det här med hemvist lite komplicerat. Båda systerfartygen är regist- rerade i NassauBahamas. Hemmahamn anges till Fort Lauderdale, fem mil norr om Miami i Florida. De kryssar i Karibien (Västindien). En intressant  information om rederiet Royal_Caribbean_International är att det är norskt men har sitt huvudkontor i Miami, Florida, USA. Söker man på google och uppger Sverige som hemland kommer man till en postadress och ett telefonnummer i Oslo. Koncernen har dock 34 stora kryssningsfartyg och som sagt huvudkontor i Miami och med Fort Lauderdale som huvudsaklig starthamn.
 
Kan två fartyg vara störst? Ja rent teoretiskt, men i det här fallet har man i efterhand upptäckt att de två systerfartygen som beställts som identiska ändå inte är riktigt lika stora. Allure of the Seas har visat sig vara aningen längre än Oasis of the Seas. Skillnaden har angetts till 5 mm och i några engelskspråkiga källor och i andra till hela 2 tum (gigantiska ca. 5 cm).

Det är ju en hel oändlighet om man tänker på Tove Janssons Lilla My som finns på museum både i Naantali, Nådendal och i Tampere, Tammerfors och som fått namnet efter den lilla grekiska bokstaven  μ (stora bokstaven är M). μ är verkligen pyttelitet, närmare bestämt en miljondel. Så en μm är 0,000 001 meter eller en tusendels millimeter. Så ur Lilla Mys synvinkel borde en skillnad på flera millimeter eller kanske centimeter vara en kolossal skillnad.

Det här är alltså idag världens största kryssnings-fartyg, Allure of the Seas:
 
 
De två senast levererade jättefartygen är de två största. Koncernen har dock 34 stora kryssnings- fartyg och som sagt huvudkontor i Miami och Fort Lauderdale som huvudsaklig starthamn.
 
En av min sambos döttrar är bjuden på en kryssning i Karibien under påsken. Om det blir med ett av Royal Caribbeans fartyg återkommer jag med ytterligare information.

lördag 15 januari 2011

Maten börjar tryta

Vintern hittills har varit hård och maten börjat kanske tryta för många. Förra hösten lät vi äpplena sitta kvar på äppelträden och vi hade tre rådjur som kom regelbundet för att äta. Den här vintern har vi inte sett några rådjur under våra äppelträd. Men helt plötsligt hade vi en stor älgko på det som i somras var vår gräsmatta. Nu pulsade hon i snön. Hon stod helt lugn mitt på gården och inte ens vår hund Nikita, som var inne, reagerade.

Älgkon stod stilla en lång stund men tog sen några långa steg mot ett av våra fruktträd. Det fanns inga frukter där men en fågelstuga hängde på en av grenarna.
 
 
Älgkon tittade på trädet och på fågelstugan och steg sen fram för att undersöka den noggrannare. Hon luktade och nosade på fågelstugan men hittade inget av intresse. Efter en ganska lång stund började hon promenera norrut och försvann bakom uthuset.

Kanske var hon ute efter mat men verkade inte på något sätt desperat. Fåglarna hade inte heller lämnat något som hon ville äta. Det var inte heller möjligt för henne att komma åt de små frön som fanns i den ligga stugan.

tisdag 11 januari 2011

Det är ettornas dag, 11/1 - 11

Nu kan vi nog börja tro på att det har vänt, att den mörkaste tiden är över. Dagarna har redan blivit ungefär 50 minuter längre jämfört med den 21 december när det var som mörkast. Och visst har vi fått snö men ändå varit mer förskonade än både norrut och söderut.

De snöproblem vi har är nog mindre beroende av nederbörden än av hur den hanteras. Vägverket verkar inte reagera på en dags nederbörd även om det är 10-15 cm snö. Det verkar som de väntar tills det har slutat snöa innan de plogar. Det har gjort att trafiken på våra vägar blir allt farligare.

Resultatet blir att många länsvägar får tre upp- körda spår varav det mittersta är gemensamt för mötande trafik. När sen hjulspåren blir så djupa att det är svårt att styra upp ur dem är naturligt- vis risken för kollisioner och dikeskörningar stor.

Mycket dålig markering av vägkanterna gör det också omöjligt för de som plogar att hålla rätt vägbredd. Resultatet blir att hjulen skär ner där det verkar vara väg.  Borde inte antalet dikeskörningar hittills i vinter vara tillräckligt för att fundera på om det inte vore ekonomiskt försvarbart att markera vägkanterna bättre och att ploga när det blivit så mycket snö att det gör trafiken osäker - även om det fortfarande snöar?
 
Det här tänkte jag redan förra vintern när jag körde 2-4 gånger i veckan sträckan Saxdalen - Sunnansjö? För mig verkar det självklart men med myndigheternas sätt att räkna är det tydligen feltänkt. Eller är det så att varje person eller myndighet egoistiskt tänker bara på sin egen budget? Men vi medborgare är ju beroende av helheten! Eller är det vårt fel och vi som ska betala? Borde det inte göras med våra skatter?
 
Har du samma erfarenhet som jag och vill protestera mot vägverkets "sparprogram": Skicka e-mail till mailto:olahagfall@gmail.com Du kan skriva t.ex. "Jag protesterar" eller utveckla dina synpunkter mera.

Hälsar Ola

fredag 7 januari 2011

SaxdalsElvis och The Cadillac Band

En fråga man ställer sig om Saxdalen nu när det är nytt år är osökt: Kommer det att sjunga lika mycket om Saxdalen i år som tidigare?
 
I mellandagarna köpte jag en skiva i Saxen- kiosken. Den är intressant för en saxdaling av åtminstone två skäl:
1. Framsidan visar en bild av Saxdalens Folkets
    Hus.
2. Baksidan visar en bild av SaxdalsElvis,
    Åke Dahlman.
(Klicka på bilderna för att kunna läsa texten lättare)























Skivan är inspelad vid årets sista konsert som The Cadillac Band gav i Saxdalens Folkets Hus, den 11 december förra året. Saxdalen blogg har rapporterat från båda konserterna, den 8 oktober här, och den 11 december här.
 
Man brukar höra uttrycket "slå igenom" om en del artister - de som lyckas. Enligt alla tecken har SaxdalsElvis helt klart slagit igenom. Inte bara att han valts in som medlem i The Cadillac Band, han kommer också att delta i deras turnéer som ordinarie medlem. Det är lugnt på turnéfron- ten under årets första månader men under våren blir det turnéer i Sverige. Bandet kommer senare under året att åka till USA och Elvis Presleys Graceland. Saxdalen blogg kommer senare att rapportera mer om turnéprogrammet.
 
Var december-giget sista gången vi fick höra 
The Cadillac Band i Saxdalen? Nej, troligen inte! Och det här är mycket smickrande för oss saxdalingar: Det finns långt framskridna planer på att The Cadillac Band ska göra turnéer varje år och avsluta årens spelningar med en decem- berkonsert i Saxdalens Folkets Hus.
 
Åke Dahlman verkar smälta in mycket bra i gänget och har naturligtvis varit mycket aktiv för att få de två hittills genomförda konserterna att bli verklighet. Annars är det bandets trummis Ulf Nilsson som leder och organiserar det mesta i The Cadillac Band. Han har många kontakter bland rockabilly-stjärnor både i USA och Sverige.
 
Fortsättningen lär bli spännande att följa. Passar Saxdalen in som ett basläger för The Cadillac Band? Och hur ska det gå för SaxdalsElvis, Åke Dahlman? Vi håller ögon och öron öppna. Och visst verkar det lovande och passande med vår slogan Saxdalen - byn det sjunger om!

måndag 3 januari 2011

Vad ska det bli av det nya året?

Nytt år igen! Jag tycker de kommer tätt nuför- tiden. Hur gott det blir får vi vänta ett tag innan vi kan värdera. 

 Vad kommer vi att kunna rapportera i Saxdalen blogg i år? Ett säkert ämne som kommer att återkomma är vädret. Varmt och kallt överallt och åska och drivis. Årstiderna är en annan företeelse som vi har och som vi nog ska vara tacksamma för. Om man fick önska skulle nog de flesta i Sverige föredra lite längre sommar och lite kortare vinter.

Det lär bli en del snöslungning ett tag framöver. Och ändå blir det inte skottår förrän 2012. Skönt att det finns motorhjälp.
 
Annars väntar jag att min sambo Annie ska kom- ma tillbaka från Colombia i Sydamerika och mi- na barn från Argentina ännu mer söderut i Syd- amerika. De har säkert massor av upplevelser och erfarenheter att berätta om. Om de kan ta med sig vädret från Sydamerika tvivlar jag däremot på.
 
Annie har varit i Bogotá (2 600 meter över havet) och i Girardot (288 m.ö.h.) Girardot hade i dag, högsta temp +32, i natt lägst +23.  Bogotá har som lägst på natten 6-9 grader, högst 12-18 grader på dagen. Avståndet mellan de två stä- derna är 8 mil. Temperaturskillnaden mellan orter i norra Sydamerika beror i första hand på höjdskillnader. Ekvatorn går genom södra Colombia. Därför finns knappast några skillna- der mellan årstider. I år har Colombia däremot haft ovanligt stora mängder regn som förorsakat jordskred med ca. 200 döda bara utanför landets andra stad i storlek,  Medellín.
  
Översvämningen i Saxdalen i somras förorsaka- de inga dödsfall men lite ovanliga vyer längs Oxbrovägen: Se här! Och inga giftormar och krokodiler fanns i vattnet som i Queensland i Australien.
  
Har ni avgett några nyårslöften för 2011? Det har inte jag. Men jag har bestämt mig för att försöka få till en mindre men riktig väderstation på Hagfallstorpet.

God fortsättning på 2011!
Hälsar Ola