Allhelgonahelgen är över och därmed den i Saxdalen traditionella Konstrundan. Som vanligt med ett varierande program. Själv hade jag inte möjlighet att delta i arrangemanget i år men desto trevligare är det att man efteråt kan njuta av en av de visade alstren hemma: Johannes Graafs nya film Höst i Saxbergsjättens sal.

Helt passande hade Johannes premiärvisning av den nya filmen under lördag och söndag. Nu sin inte kunde se den i Folkets hus har nu möjlighet att se den här: (Klicka på den lilla ramen längst ner till höger under bilden för att se filmen i helskärms-format. Sen är det bara att klicka på startknappen i mitten.)

Saxdalen from above - Saxdalen från ovan

På nationaldagen publicerade Johannes Graaf  en ny film på YouTube. Jag fick en länk från Johannes där han kallar det nya alstret "en ny lite exklusiv film". Det kan man hålla med om. f.rågan är om någon tidigare filmat Saxdalen ur ett fågelperspektiv? Filmen har fotograferats av Peter Habram och redigerats av Johannes Graaf.
  

   
Lite kuriosa för mig när jag såg filmen var att jag som liten faktiskt flög en gång över vår by. Jag tror att det var en av somrarna 1948 eller 1949. Den kände flygpionjären Albin Ahrenberg hade landat på Saxen och gjorde rundturer med start från bryggan vid det gamla pumphuset vid slamhavet.
  
Jag var nere vid ångåtsbryggan med min kusin Börje Andersson och vår granne Sven Graaf. De frågade om jag ville följa med på en flygtur. Jag var tveksam och lite rädd men efter en stunds eftertanke beslöt jag mig för att ta risken - ja jag kände det som en risk. Men min kusin var min idol och grannen Sven Graaf  var väl allmänt ansedd som en omdömesgill och pålitlig man och de skulle båda följa med på flygturen. Så nyfikenheten och tilliten till två vuxna fick mig att ta den risk som jag ändå uppfattade fanns.

Här har vi kopplingen mellan tre generationer: Sven Graaf som var arbetskamrat med min kusin Börje var morfar till filmfotografen Johannes Graaf.

Flygturen var en stor upplevelse för en 6-7 år gammal pojke. Först kände jag mig lite rädd när vi ökade farten på Saxens små vågor. Det var mycket hög motorvolym från flygmotorn som gick på högvarv. Dessutom var det ett ordentligt oväsen under flygplanet där pontonerna plöjde Saxens vatten.
  
Snart lyfte vi och allt blev både tystare och lugnare och jag är säker på alla i det lilla flygplandet njöt av utsikten under rundturen runt Saxdalen. Albin Ahrenberg besökte vår by, troligen tidigare när den hette Rävvåla, vintertid. Bilder från Ahrenbergs flygturer i Rävvåla/Saxdalen finns på Lars-Åke Wettercratz bildgalleri här.

Med Johannes Graaf: Över sjö och strand

För ett par månader sedan smög vår filmmakare Johannes Graaf upp en ny film på YouTube. En stämningsfull tur på våra närmaste sjöar och med en lika stämningsfull och passande musik: Edvard Griegs Morgonstämning ur sviten Per Gynt.  Jag missade detta under min oplanerade sjukhusvistelse men här är filmen:
  

Jag tycker om både Johannes filmer och Edvard Griegs musik. Jag kom att tänka på att ett av mina favoritstycken bland klassisk musik är Griegs I bergakungens sal som ingår i samma svit. Jag började leta på YouTube efter någon bra inspelning av den. Videon här nere gjorde intryck på mig med många associationer till Johannes Graaf. Både Johannes och jag har varit i Norge flera gånger och jag är säker på att också han tycker om landet. Titta på videon så ska jag sen tala om hur min fantasi skenade iväg...

  
 .
Jag ser mycket i den här videon som skulle kunna komma från Johannes Graafs kamera. Men då skulle den branta sluttningen säkert vara Gamla gruvvägen. Det som vi kallar  "I bergakungens sal" känner många norrmän inte igen. I Norge kallas kompositionen " I Dovregubbens hall", både på bokmål och nynorsk.

Vi bor ju i ett gruvsamhälle. Bergakungens sal eller Dovregubbens hall borde för oss vara Saxbergs-gruvan. Vi vet ju av historien om Saxbergsgruvans upptäckt 1879 att Saxbergsgruvans upptäckt till stor del berodde på att Råhanda eller Bergsfrun gav sig tillkänna genom att ropa Daniel, den älre broderns namn. Därefter kastades dörren till kolarkojan ut på planen utanför. Den yngre brodern Jakob  trodde mer på Råhanda än brodern. Han visste att där Råhanda visar sig på liknande sätt - där finns gods (malm). Resultatet blev att Saxbergsgruvan upptäcktes. Johannes kanske skulle ha kallat sin film Saxbergsgubbens sal?

Nu tillbaka till verkligheten. Den som vill höra en helt annan version av "I bergakungens sal" spelad av en känd musikant från Norge kan komma till Olas blogg genom att klicka här.

Livets källa - ny film av Johannes Graaf

Vi har en flitig filmare i Saxdalen: Johannes Graaf. Ofta när jag får e-post från Johannes har han en ny film att visa upp. Så är det också den här gången. Johannes skickade också den här lilla informationen om filmen:
 
Hej!

Här kommer en ny trevlig liten film! En spelfilm från de mystiska finnskogarna. Filmen är rykande färsk även om inspelningarna skedde redan 2010-2011.

Detta blir den sista riktiga filmen innan jag påbörjar redigeringsarbetet med Saxdalsfilmen "Byn mellan bergen". 

Den här filmen har hög teknisk kvalitet i både ljud och bild. Den har det som i TV-sammanhang kallas Full HD-kvalitet. 

Skåneland - ny film av Johannes Graaf

En del av oss ligger kanske mest på rygg när det är semestertider. Men det gör inte vår flitige filmmakare Johannes Graaf. Den semester som för de flesta nu är slut tillbringade Johannes ganska långt från Saxdalen, nämligen i södra Sverige.
  
Som ofta när jag får e-post från Johannes har han gjort en ny film. Den här gången kallar han den nya filmen Skåneland. Det är en intressant titel som vi kan återkomma till. Men låt oss först titta på filmen Skåneland:

Beteckningen Skåneland är dubbeltydig. Det kan i modern svenska betyda Skåne rätt och slätt, på samma sätt som Värmland ibland kallas Värmeland. Historisk menas oftare med Skåneland den del av södra Sverige som kom att tillhöra Sverige genom freden i Brömsebro 1645 (Halland på 30 år) och freden i Roskilde 1658 (Skåne, Blekinge och Halland - nu permanent samt Bornholm. 
  
Två år efter freden i Roskilde var det dags för en ny fred, freden i Köpenhamn 1660. Sverige "bytte då bort" Bornholm mot 18 danska gods i Skåne.
  
Kuriosa:
För att bestiga mark som blivit svensk vid någon av ovan nämnda freder behöver du inte åka ända till södra Sverige. Det räcker att åka till norra Dalarna! Idre och Särna socknar blev svenska 1645 genom freden i Brömsebro. De hörde tidigare till Norge.
  

Det som en gång var 3,_ny film från Johannes Graaf

Mycket från Saxdalen i ny film! Det var inledningen i det meddelande jag fick igår från vår produktive filmare Johannes Graaf. Han har släppt den tredjde filmen i serien Det som en gång var. Övergivet, gammalt och det förflutna är nyckelord för den nya filmen där vi bl.a. känner igen scener från Låsberget och Runnbergsgården. 
 

När jag ser filmen känner jag behov av att se den tillsammans med filmaren Johannes. Helst skulle man se den på dator så att man kunde stoppa filmen där man vill och diskutera vad det är man ser och var... Att många skulle kunna se filmen och ställa frågor om den skulle vi kunna ordna i Saxdalens Flolket Hus. Johannes har tidigare visat egna filmer där. På något sätt vill jag försöka bidra till att de som är intresserade av filmens tema: "Övergivet, gammalt och det förflutna" ska kunna få ut mer information om filmen än att se den ensamma på sina kamrar. Den som är intresserad kan gärna skicka ett medde- lande till olahagfall@gmail.com Vi tackar Johannes Graaf så länge.
  
Hälsar Ola
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Johannes Graafs nya film: Skogens väktare

Saxdalen blogg önskar alla som tittar in här ibland en God Jul! Nu är det redan julafton. Har du letat jul- gran? Annars börjar det bli hög tid nu. Men titta först på Johannes Graafs senaste film Skogens väktare. Den bör man ha sett innan man ger sig ut i skogen. Det kan bespara oss vissa problem och obehag.

 
Vi på bloggen tackar Johannes Graaf för filmen som kom väldigt passande i tid. Tack Johannes och medhjälpare för ännu ett gott jobb.

Och God Jul alla önskar Saxdalen blogg!

En doft av sommaren

Sommaren är definitivt slut för i år men minnet av den finns kvar. Den som har svårt att minnas sommarens dofter kanske kan locka fram minnena lättare genom att titta på Johannes Graafs senaste film som heter just En doft av sommaren.

 

 
Har du en långsam internetkoppling så att filmen hackar: Klicka på "kugghjulet" under filmbilden och välj en lägre kvalitet. För att se filmen i helskärmsläge: Klicka på "ramen" till höger under filmbilden.

I och med den här filmen har Johannes fullbordat filmerna om dofter från de fyra årstiderna. Här är länkar till filmerna om de övriga årstidernas dofter:

En doft av hösten
En doft av våren
En doft av vintern 
 
 Vi tackar Johannes och önskar lycka till med ännu många bra filmer.
 
Fler filmer av Johannes Graaf kan ses här på YouTube.
  

Tjatet om våren och vårtecken kanske är slut nu...

Sjutton grader varmt i skuggan! Jag tog en promenad upp i skogen med Nikita som just nu löper och därför får finna sig i att inte få gå på upptäcktsfärd i naturen på egen hand. Men vi njöt båda av att gå sakta och upptäcka allt det nya som fanns under snön för bara en vecka sedan. Det är lockande att stanna utomhus nu men den dagliga kollen av e-post innehöll också en positiv överraskning.

Vår kreativa fotograf och filmare Johannes Graaf hade skickat ett meddelande: "Hej! En sprillans ny film från både ett vintrigt och vårigt Saxdalen" med länkar till filmen på Internet. Meddelandet var postat 16:27 så titta nu och du har aldrig varit på en färskare premiär: (Dubbelklicka på "filmduken" för att se filmen i helskärmsläge!)


Winter sonata from johannesdellamorte on Vimeo.

Länkarna under videobilden går till webbplatsern vimeo.com där man kan se flera av Johannes filmer. På youtube kan man se Johannes filmer och videor på adressen youtube.com/​user/​johannesgraaf. Johannes har också en blogg vitafrun.se
 
 Många fina foton har Johannes lagt upp på pixbox.se

Johannes Graaf är en av de personer som arbetar i det tysta i Saxdalen. Det finns fler. Men Johannes finns med både foton och filmer på Internet. Jag rekom- menderar alla som är intresserade av att hitta konst- närliga och kreativa bilder och filmer att titta på det som Johannes gjort.

En film av Johannes Graaf

Det finns flera bybor som arbetar i det tysta med att utforska och dokumentera Rävvåla/Saxdalen som miljö, historia och på andra sätt. De flesta som intresserar sig för "gammalt" är personer som själva uppnått en mogen ålder.  

Men det finns undantag när det gäller ålder. En av de unga som nyfiket deltar i både vad som finns och som har funnits tidigare är Johannes Graaf. Han leker på ett seriöst sätt med både kamera och videokamera och skapar konstnärliga alster som är både unika och intressanta. 

Idag skickade Johannes en länk till mig så att jag kunde titta på hans senaste alster, en film med många bilder från Rävvåla/Saxdalen med omnejd. Filmen som heter "Det som en gång var 2" är tillägnad Johannes morfar Sven Graaf som gick bort förra året.
Klicka på rubriken till det här inlägget för att se filmen! Där finns förresten mer att titta på... 


Johannes har också en blogg som han ofta uppdaterar. Den har mycket att ge speciellt för oss som är intresserade av avantgardistisk konst, fotografi och film. Adressen till Johannes blogg VITAFRUN är den här: http://www.vitafrun.se/

På tal om museum...

Åtminstone för oss som bor i Saxdalen verkar det här med museum inte vara något att satsa på. Lars-Åke har ju nyligen berättat historien om det försvinnande? Saxdalens museum. Det kallas ibland Saxdalens idrottsmuseum eftersom det innehåller mycket om Rävvåla/Saxdalens idrottshistoria. Men där finns också en hel del annan historia både från gruvan och från det gamla gruvsamhället.

Nu verkar det som att muséet kommer att läggas i malpåse i Saxdalens Folkets hus. Elräkningen från den kamin som hållit muséets temperatur en bit över fryspunkten under vinterhalvåret blev för dyr för vår kommun. Som gammal Rävvåling är jag rädd att det slutar på samma sätt som för en annan malpåse vi hade i många år: Långfallsgruvan.

Den fick aldrig något museum. Den utplånades så att de som arbetat där under hela sina arbetsliv inte känner igen någonting när de besöker det gamla gruvområdet. Som medlem i Rävvåla kulturförening hoppas jag att vi på något sätt ska få ihop till en informationstavla som berättar huvuddragen av den gamla gruvdriftens historia.

Gamla foton och gamla historiska texter kanske inte är rätt medium i våra dagar för att bevara och visa upp historiens gång. Vi kanske inte behöver några lokaler för att förvara och visa historia? Nu finns andra möjligheter. Titta här:



Klicka på "Start-triangeln" för att starta Johannes Graafs presentation av Långfallsgruvans historia i videoformat. Jag vill gärna säga Grattis till Johannes för det här sättet att presentera historiskt material.

Johannes är också min blogg-kompis med en originell och kreativ blogg som heter vitafrun (klicka här för att komma dit). Johannes har också något så unikt som ljudinspelningar från de underjordiska hål som fortfarande finns kvar från Långfallsgruvan. Han har också kreativa foton från Runnbergsgården, Missionshuset och mycket annat på sin blogg. Besök den!

Sen kan man ju börja fundera varför man bor i en avkrok som Saxdalen? Med den nya tekniken går det ju att leva med lägre skatt på många ställen i Sverige och ändå ha större tillgång till service i olika avseenden. Och flyttar man lite längre kan man både få större köpkraft för sin pension och ett bättre klimat. Som snål rävvåling kanske man får se över de alternativ som finns...

Sysslar man dessutom med hembygdsforskning och utan att få tillgång till någon gemensam förvaringsplats för våra insamlade, museala fynd får vi väl förvara dem privat hos de personer som är intresserade och utför forskningen. Till och med en lokal blogg kan skötas lika väl från Barcelona, Gran Canaria, Thailand som från Colombia. Vi två bloggdeltagare: Sörby-bon Lars-Åke och Malbackingen Ola har provat på!

Den lokala bloggen Saxdalen blogg har det senaste året besökts av 17 143 unika besökare som har laddat ner 37 697 sidor från bloggen. Liknande besökssiffror lär förstås vara svåra att uppnå i ett traditionellt museum...