onsdag 30 april 2008

I Saxdalen och i Schweiz brinner snögubben ikväll

Ikväll blir det min första Valborgmässofirande vid elden i Saxdalen på 46 år. När jag sist såg elden var den på Slamhavet som nu är bortkört. Då fanns inte heller någon snögubbe som brändes.
Jag har hört talas om den nya traditionen men visste inte hur den kommit till. Av min granne Rut hörde jag idag att det i grunden är Rune Karlssons förtjänst att vi har denna tradition.
Vår skollärare Rune Karlsson importerade sin blivande fru från Schweiz. De gifte sig 1955 och var då bosatta i Saxdalen. Hans hustru Katharina förde med sig traditionen att bränna en "snögubbe" på majbrasan från sitt hemland och sen mitten av 60-talet kan vi därför idag fira vinterns avsked med detta schweiziska inslag. Vi tacker Katharina för den nya traditionen och för all musikkultur hon bidragit med i sitt nya hemland. Rune bidrog ju bl.a. med ett långt och engagerat ledarskap för skolidrotten i Saxdalen. Numra är familjen bosatt i Grängesberg där Rune en gång föddes.

Min farfar flyttade in i årets TV-sommartorp år 1900


Min farfar, Karl Fredriksson, var född i Ramsberg i Örebro län 1895. När han var fem år flyttade hans föräldrar och många syskon in i den vitkalkade slaggbyggnad i Björnhyttan som blir årets sommartorp.


En enda gång åkte jag förbi slaggbyggnaden med min farfar. Han beskrev huset som en usel bostadsmiljö, kallt och fuktigt och allmänt ogästvänligt. Jag antar att farfar som hela livet var mycket fiskeintresserad trivdes bättre utomhus än inomhus i Björnhyttan. Han fiskade i ån och i kanalen som lär ha gått från Grängesberg till Björnhyttan. Om någon vet mer om den är jag intresserad av att få information om kanalen och också om slaggbyggnaden.

Farfars familj flyttade senare till Saxdalen, dåvarande Rävvåla. Jag vet ännu inte hur länge de bodde i Björnhyttan.

Intressant åtminsone för mig är att en av de nya ägarna till huset är son till min tremänning Barbro Jakobsson som hon hette som ogift. Hon bodde på Malbacken, ett par hundra meter från mitt föräldrahem .

torsdag 24 april 2008

Obekväma arbetsresor i början av 1900-talet

Min morfar Carl Haag arbetade i gruvan i Blötberget. Vinter som sommar gick har till och från arbetet. Visserligen är fågelvägen mellan Hagfallstorpet och Blötbergsgruvan inte mer än fem kilometer men stigen som gruvarbetarna gick var ingen fågelväg och ingen väg utan bara en gångstig. Så mer än en mils promenad blev det varja dag till och från jobbet och 12-timmars skift fem dagar i veckan och halvdag, sex timmar på lördagar.

Våra förfäder fick inte vara rädda om besväret och många gånger var det inte bara att gå utan också att frakta varor med sig. Morfar kom en gång hem med en trädgårdssoffa med gjutjärnsgavlar och bräder i sits och ryggstöd, den var tung och han hade burit den på ryggen från Blötberget.

Det kanske gick an att gå den långa vägen på sommaren men att på vintern gå i mörker med bara en karbidlampa i oplogad snö kan inte ha varit lätt.

En positiv sak för gruvarbetarna i Blötberget var att arbetstiderna var ganska "flexibla". Inte sällan var morfar hemma innan han skulle sluta sitt skift i Blötberget. Begreppet "Blötbergstider" myntades. Men Blötbergsgruvan var också känd för att inte ha stadigt arbete åt de anställda som då blev permitterade kortare eller längre tider utan lön.

onsdag 23 april 2008

Fler Saxdalsbilder på Internet

Jag har lagt upp några Saxdalsbilder på nätet. För att titta på dem klicka här.

Lars-Åke Wetterkrantz har lagt upp många Saxdalsbilder, både äldre och nyare. Du kan se dem här.

Hör gärna av dig till Lars-Åke eller till mig, Ola, om du har Saxdalsbilder som du vill dela med dig av. Vi kan läsa av bilderna med skannrar så att de kan läggas på Internet utan att bilderna skadas.

tisdag 22 april 2008

Malbacken sedd från Finngården, tidigt 1900-tal


Bilden tagen av Gustaf Fredriksson någon gång i början av 1900-talet. Gustaf var född 1893. Lägg märke till det stora huset högst upp, Stick-Johannas hus som har samma utseende som på bilden från 2007.

Klicka på bilden för förstoring!

måndag 21 april 2008

Malbacken sedd från Folkets hus 2007

Bilden tagen 20 november 2007. Klicka på bilden för att se stor bild!

lördag 19 april 2008

Storfar hade en sjuk kalv

Min far arbetade åt "bolaget" - troligen på 1930-talet - och i hans sysslor ingick bl.a. att hämta mjölk hos Storfars. Där såg han många lustiga episoder och fick höra talas om andra.

En gång hade Storfars en sjuk kalv och de två drängarna skickades ut i lagårn med lite brännvin till kalven. Drängarna gick ut med brännvinet och kom snart tillbaka.

"De där gjord gôtt i kalven!" sa en av drängarna - men det troliga var att brännvinet gjorde gott i drängarna och att kalven blev utan brännvin - åtmnstone den gången.

torsdag 10 april 2008

Barnarbete på egen begäran

Ungefär när jag började i skolan, troligen sommaren 1949 ville jag också börja tjäna egna pengar. Efter vad jag minns som framgångsrika förhandlingar fick jag mitt första muntliga arbetsavtal som gav möjlighet till en inkomst av 10 eller 20 öre per dag.

Min moster Hanna och hennes man Johan Andersson hade två fjällkor. De skulle vallas två gånger per dag på sommaren. På morgonen skulle korna ut på bete i skogen och skulle vallas till "grinden" som fanns efter Bredmyrvägen, en promenad på 700-800 m. När korna lämnats på andra sidan grinden och grinden stängts var morgonens syssla fullgjord. Betalningen blev 10 öre.

På kvällen fanns möjlighet till ytterligare 10 öre i förtjänst genom att hämta hem korna igen. Fem dagars vallning morgon och kväll gav en hel krona. Det räckte till en biobiljett (75 öre) och en chokladkaka.

1,00 kr år 1949 motsvarar enligt konsumentprisindex 16,79 kr i januari 2008. Värdeökningen enligt konsumentprisindex är 1578,5 %.

Och hade man en krona kunde man gå på bio och få över till en chokladkaka som åts i pausen när Georg Åhlström bytte film. Det fanns ju bara en projektor i Folkets hus så det blev paus vid filmbytet.


Ibland såg man en Vilda-western-film. Men tänka sig: Det fanns inte bara cow-boys i USA, det fanns ko-pojkar också i Rävvåla/Saxdalen en tid efter andra världskriget.

söndag 6 april 2008

Mina två lärare i Rävvåla/Saxdalens skola, Kerstin Morén och Hjalmar Liss var släkt!

Jag har alltid sett det som ett lustigt sammanträffande att båda mina första två lärare var från Gagnef.
I småskolan, första och andra klass, hade jag Kerstin Morén som lärar. När jag gick ut småskolan 1951 avgick Kerstin Morén med pension. Kerstin Morén var ogift, ensamstående och flyttade tillbaka till Gagnef vid sin pensionering. Jag har letat på Internet efter Kerstin Morén och hittade henne i Släktföreningen Olaus Laurentii hemsida. Där finns följande uppgifter om Kerstin Morén:

KERSTIN Morén
Född: 2 okt. 1890, Moje 26, Gagnefs församling, Dalarnas län
Död: 6 apr. 1987, Gagnefsgården, Gagnefs församling, Dalarnas län
Yrke: Lärare
Kerstin Morén levde alltså nästan 36 år efter sin pensionering och dog i sin födelseförsamling i den aktningsvärda åldern av 96½ år.
Kerstin Moréns föräldrar var Tupp OLOF Olsson Morén (1861-1908) född och död i Moje, Gagnefs församling och Petters BRITA Andersdotter (1861-1949) född Tjärna och död i Moje, Gagnefs församling. De hade nio barn. Kerstin hade en äldre syster och sju yngre syskon, fyra bröder och tre systrar. Kerstin Morén var ättling till Olaus Laurentii som var kyrkoherde i Gagnef på 1500-talet.

I tredje klass fick vi en lärare som kom ny till skolan, Hjalmar Liss. Han var också från Gagnef och nyutexaminerad folkskollärare. Hjalmar Liss var också ogift, ensamstående när han kom till Saxdalen. Efter en tid började han dock få besök av en kvinnlig bilförare i en liten Fiat. Vem det var hölls till en början hemligt men vi skolbarn döpte henne snart till fröken Fiat. Det visade sig senare att hon reste från Värmland och att hon efter en tid bytte både bostadsort, fick ett förnamn och nytt efternamn och blev fru Karin Liss.
Hjalmar och Karin Liss flyttade så småningom från Saxdalen till Nyhammar och senare till Leksand. De fick en dotter medan de bodde i Grangärde församling. Hjalmar Liss med familj återfinns också i Olaus Laurentii släktträd. Hjalmar Liss och Kerstin Morén hade alltså en gemensam anfader på 1500-talet.
Om Hjalmar och Karin Liss (född Wirén) och dottern Agneta finns i släktträdet följande information.

HJALMAR Liss

Född: 22 juli 1922, Moje, Gagnefs församling, Dalarnas län
Död: 23 febr. 1994, Leksands församling, Dalarnas län
KARIN Wirén
Född: 5 sept. 1926, Borgvik, Värmlands Län
Död: 15 maj 1992, Leksands församling, Dalarnas län
Barn:
Barbro AGNETA Liss
Född: 13 apr. 1956, Grangärde församling, Dalarnas län
Död: 7 aug. 1991, Gällivari föramling, Norrbottens län