torsdag 29 december 2011

Tjugondag Knut dansas julen ut? Eller...

Julens sista dag närmar sig. Vilken dag det är kan diskuteras men enligt tradition i Saxdalen dansas julen ut på trettondagen, den 6 januari. Så blir det också i år! Ja, det vill säga nästa år, 2012. Men det är ju årets jul som ska dansas ut...
 
För den som vill dra ut längre på julfirandet finns en gammal tradition att dansa ut granen på Tjugondag Knut, 13 januari, 20 dagar efter jul.
 
Den Knut som tidigt gav namn åt högtiden var en dansk prins Knut Lavard som mördades 7 januari 1131 och sedan blev helgonförklarad. Hans namnsdag 7 januari flyttades i svenska almanackan till 13 januari i början av 1700-talet.
 
För den som vill vara med och dansa ut julen i Saxdalens Folkets Hus under januari 2012 är det bara ett datum som gäller: 6 januari. Tomten kommer ingen annan dag.

torsdag 22 december 2011

Hur gamla byggnader finns det i Saxdalen?

Frågan är inte så lätt att besvara entydigt. Det vi vet med säkerhet är att namnet Saxdalen inte är äldre än från 1 januari 1948.Dessförinnan hette byn Rävvåla med varierande stavning.

En byggnad som vi i Rävvåla kulturförening länge tittat på från vårt favorittillhåll, Runnbergsgården, är ett gammalt uthus som finns ungefär 150 m sydost om Runnbergsgården. Vi har undrat hur gammal den kan vara. Nu behöver vi inte undra längre. Vår präst från Björbo, Torbjörn Axelsson har besökt uthuset som vi kallar Västerbergs uthus. Torbjörn är kunnig i dendrokronologi, den vetenskap som används för att åldersbestämma gamla timmerbyggnader.

Västerbergs uthus 2011. Foto Torbjörn Axelsson
 Torbjörns undersökning visade att Västerbergs uthus kan dateras tillbaka till tiden 1690-95. Det var under Karl XI:s regering och det har runnit mycket vatten i Solskensbäcken sedan dess.
 
Titta på ladan och en hel del data som använts för att bestämma ladans ålder på Torbjörns hemsida: Klicka här. Klicka också gärna på koordinaterna för byggna- den på Torbjörns hemsida (den blå länken). Då får ni en kartbild som visar var någonstans i Ö. Ludvika som byggnaden ligger. Vi som bor här vet ju att vår by har ett eget namn.
 
Första steget mot svaret på frågan i rubriken är taget. När våren och sommaren kommer hoppas vi på fler besök från Torbjörn Axelsson. Det finns fler gamla byggnader i Rävvåla/Saxdalen som kan behöva åldersbestämmas.

måndag 19 december 2011

Bio Saxen presenterar årets sista film 28 december

Barnfilmklubben Bio Saxen avslutar sitt första verksamhetsår med en riktig storfilm: Alla vi barn i Bullerbyn. Men det är bara avslutning för i år. Nästa år följer många nya filmer som ni alla hälsas välkomna till. Men först alltså annandagens film:


För er som vill ta med er Mor/far föräldrar, släkt och vänner så går det alldeles utmärkt, lös-biljett 50kr/pers (löses på plats).

Filmgänget önskar er alla en riktigt

God Jul

onsdag 14 december 2011

Stödgala i Folkets Hus lördag 17 december kl 15:00

Visst behöver vi ha vår kiosk kvar! Ingen vill väl behöva åka till Ludvika eller grannbyarna för att köpa tidning och lite mjölk? Men ingen kan driva en kioskrörelse utan tillräcklig omsättning. Men om vi hjälps åt kan vi säkert behålla vår kiosk/minilivs.
 
Vi kan börja med att gå på stödgalan på lördag och se vår egen SaxdalsElvis. Sen får vi ha en dialog med Åke och Ing-Marie. Vi behöver ett ställe där vi kan handla det nödvändigaste. Och det är vi själva som måste tala om vad vi vill hitta i kiosken.
 
Vi ses i Folkets Hus på lördag!

fredag 9 december 2011

Lucia har redan besökt Saxdalen

PRO Saxdalen firade traditionsenligt Lucia i Saxdalens folkets hus på torsdag eftermiddag. Saxdalens skolas Lucia med sitt Luciatåg kan inte vara på mer än en plats i taget. Den 13:e december
är hela tåget upptaget av skolans eget Luciafirande. Därför inträffade den här föreställningen, som vanligt, några dagar före Luciadagen.

 
Vi pensionärer är mycket stolta över byns skolbarn och deras vilja att ställa upp med en nästan halvtim- meslång väl inövad och väl genomförd Luciatablå för oss äldre. Här ett prov på vad vi bjöds från Folkets hus scen:
 

 
Bakom de 20 eleverna skymtar två av de stora moto- rerna bakom Saxdalens rika musikliv: Musiklärarna Roger Broberg och Janne Wallman. De bidrar i hög grad till att det sjunger så mycket om och i byn.
 
Flera sångnummer med växelvis hela kören, delar av kören och solister. Också de traditionella Luciadikter- na deklamerades. Hela framträdandet avslutades med Luciasången (natten går tunga fjät) som också var ingångsmelodi:
 

 
Efter tablån var skoleleverna väl värda ett litet kalas med saft, bullar och pepparkakor.
 

 
Vi pensionärer är mycket glada åt den här traditionen som vi hoppas få behålla. Många barn på scenen har någon far- eller morförälder, granne eller andra personer som de känner igen i publiken. Och flera medlemmar i PRO har också deltagit som medhjäl- pare i skolan. När vi spelar och tränar boule på Furuliden vår och höst kommer många gånger skolbarnen ner och pratar med oss på raster eller när de har gymnastik och idrott.
 
Vi i PRO vill tacka alla skolans elever och lärare för den här kontakten som helt klart stärker banden mellan generationerna i Saxdalen.
 
Ett Hjärtligt Tack!

onsdag 7 december 2011

Om el-ljus och skolor i Grangärde socknen 1917

Det blir mörkare och mörkare fram till Jul. Nu hjälper visserligen det tunna snötäcket till att förstärka det ljus vi har utomhus. Men det behövs ljus också inomhus.
 
I skolan behövs både lärare och ljus och det är ingen nyhet. Se här vad tidningen Dalpilen skrev om skolorna i Grangärde den 4 september 1917:

 
 
Elektriskt ljus skulle alltså inledas till lärarbostäderna i Rävåla. Där beräknades också kostnaden till 356 kronor. Det motsvarar i dagens valuta hela 9 615:02 kronor. Så vitt det sig göra lät skulle lärarbostäderna i Laritstorp också få el-ljus. Berodde tveksamheten på att det redan på den tiden ofta blev dubbelt så dyrt att göra någonting jämfört med den planerade kostna- den?
 
För komministerbostaden såg utsikterna ännu mörkare ut. En utredning skulle göras vilket säkert tog sin tid på den tiden också. Eller kanske det är som professor Leif GW Persson förklarar varför det som tidigare gick blixtsnabbt idag tar en evighet: På grund av teknikens utveckling! Eller räk- nade man möjligen med att komministern skulle få ljus och kraft uppifrån?

torsdag 1 december 2011

Filmtajm, söndag 4 december kl 16.00


Bio Saxen
 

 Disneys klassiker Dumbo visas på Saxdalsens folkets hus 4/12 kl 16:00(kiosken öppnar 15:30).
  



PS. Om du inte är medlem i Bio saxen eller vill ta med en kompis eller en släkting, lös-biljett 40kr/pers. Biljetten löses på plats.

Vid frågor: saxdalsbion@live.se
 
 

söndag 27 november 2011

Kulturministern och 100 personer njöt av Helgdagskväll vid timmerkojan

Jag beklagar att jag missade lördagens föreställning av sångspelet Helgdagskväll vid timmerkojan i Saxdalens Folkets Hus. Jag hade sett fram emot att kunna se och rapportera från konserten här i bloggen. Som tur är var en av mina kompisar där och har hjälpt till med en rapport. Kompisen är mycket initierad eftersom han själv är en del av Saxdalens manskör och också körens konferencier. Lasse Perssons referat följer här: 

Saxdalens Manskör avslutade sitt 30-års- jubileums- firande med att på lördagseftermiddagen framträda i Folkets Hus i Saxdalen med sitt populära och slit- starka Dan Andersson sångspel, Helgdagskväll vid timmerkojan inför en publik på 100 personer. Det var den 143:e föreställningen sedan premiären i april 1988 i Brunnsvik. Manskören har framträtt med detta sångspel på många platser i landet, från Kramfors i norr till Ängelholm i söder, i Danmark, Finland och Norge (flera gånger) och i svenskbygderna i USA, men det var första gången som föreställningen gavs på hemmaplan i Folkets Hus. Något märkligt kan tyckas med tanke på att manskören framträtt så många gånger på hemmaplan i Folkets Hus med sångspelen  Vi möts igen på Annas café  och Julkul och mer än så… samt många, många vanliga konsertframträdan- den.

Även om det var första gången i Folkets Hus så var det inte första gången i Saxdalen; för tio år sedan gavs föreställningen utomhus på Runnbergsgården. Lördagseftermiddagens Helgdagskäll vid timmer- kojan  blev i alla avseenden mycket lyckad: kören gjorde en förnämlig föreställning, ljudet var toppen- bra, scenen var snyggt utformad med bakgrunds- dekor och en fin belysning. När applåderna tystnat efter föreställningens slut fick manskören en omedelbar recension när en yngling i nioårsåldern ropade: ”det gjorde ni bra”.

Innan föreställning spred vår körledare Roger Broberg information om att landets kulturminister, Lena Adelsohn Liljeroth eventuellt skulle komma att bevista föreställningen, vilket väl uppfattades som ett skämt hos körgubbarna. Men vilka sitter inte på plats i Folkets Hus om inte självaste kulturministern tillsammans med maken Ulf Adelsohn, känd som före detta landshövding i Stockholms län, nyligen sparkad styrelseordförande i SJ med mera.

Efter föreställningen frågade jag Lena Liljeroth Adelsohn om anledningen till att paret hedrade Saxdalens Manskör och Saxdalen med sin närvaro och fick då till svar att det berodde på makens senaste styrelseuppdrag som ordförande i Nordic Iron, det vill säga det gruvbolag som har långt framskridna planer på malmbrytning i Blötberget och Håksberg. En annan styrelsemedlem i bolaget ville visa  paret Adelsohn på den kultur som finns i vår bygd och då föll valet på Dan Andersson sångspelet; enligt uppgift lär Ulf Adelsohn gilla Dan Anderssons poesi och han uttryckte också sitt gillande över den föreställning han just bevittnat.
 
Manskörens jubileumsår är nu tillända och en bättre avslutning än den i lördags med föreställning på hemmaplan med kulturministern på plats kan man väl knappast tänka sig.

Hälsningar
Lasse P

lördag 26 november 2011

Minnet av en tidig, egen ljudinspelning

Min far Harry var mycket fascinerad av teknikens utveckling. Det gjorde att han ganska ofta var intresserad av att skaffa t.ex. nya verktyg, helst motordrivna, eller vitvaror som skulle underlätta hushållsarbetet.

Det måste ha varit i slutet av 1940-talet när jag första gången hörde en privat ljudinspelning. Det var hos "frisörskan", Ingrid, som hade frisering på övervå- ningen i det som idag är Elimkapellet. Min gissning är att Ingrid var den första privatperson som skaffade en egen inspelningsapparat i byn. Ingrid var i så fall en pionjär i ljudsammanhang.
  
Rullbandspelaren som kom så småningom hade jag inte sett eller hört talas om då. Den apparat Ingrid hade var rullbandspelarens föregångare trådspelaren som spelade in ljudet på en tunn metalltråd.

Trådrulle till magnefonen

Jag minns inte vilket företag som tillverkat Ingrids trådspelare men en gissning är svenska Luxor i Motala som från 1947 och några år framåt sålde många trådspelare under namnet Magnefon.

Men tillbaka till min far som också hörde talas om inspelningsapparater. Och något år efter trådspela- rens lansering kom också rullbandspelare för privat- bruk. Min far var inte sen att låna hem en Grundig bandspelare från Sune Holm i Grängesberg. Vi testade den och det blev snabbt ett köp.
 
Ett av mina första minnen av bandspelaren var ett besök på Hagfallstorpet av våra släktingar Einar Haag och hans far Johan. Johan som allmänt kallades "Kusken"  var bror med min morfar Karl Haag.
 
Både Kusken och hans son var duktiga och mycket underhållande berättare. När vi hade startat bandspelare berättade far och son om en eposod när en av byns rörmokare, Otto Fahlborg, installerade centralvärme i den snickerifabrik som Einar Haag hade och som låg på öster sida av Gladmansvägen vid Fäbacken.
 
Otto var också en stor humorist och hade trots mogen ålder många hyss för sig. När installationen var klar skulle pannan proveldas och värmesystemet testas. Otto, Ejnar och Kusken stod alla framför pannan där elden tagit sig ordentligt och veden sprakade. Då ropar plötsligt Otto: "Spring Ejnar!"

Kanske kände Ejnar Otto så bra att han förstod att uppmaningen var ett av Ottos många hyss. Men trots att uppmaningen riktats till Ejnar var det hans far, Kusken, som tog till apostlahästarna för att skynd- samt sätta sig i säkerhet. Alla runt köksbordet på Hagfallstorpet skrattade hjärtligt åt berättelsen och det gjorde vi sedan varje gång vi spelade upp bandet.
 
Tyvärr var det så i bandspelarens barndom att vi inte sparade inspelningar som gjordes. En stor nyhet och fördel med bandspelaren var ju att man kunde använda samma band om och om igen och spela över gamla inspelningar med nya. Nackdelen var förstås att de tidigare inspelningarna raderades.
 
Men den här inspelningen hade vi kvar ganska länge och lyssnade på och skrattade åt. Men så småningom spelades berättelsen över, något som jag beklagar djupt idag. Att kunna höra berättelsen idag skulle vara värt mycket.

onsdag 23 november 2011

Brandkåren rycker ut i Grangärde socken på 1940-talet

Brandkårer lämnar nog ingen oberörd. Som barn i Rävvåla på 40-talet var brandkåren en verklighet som många - om inte alla - barn var medvetna om. Vi hade ju en egen frivillig brandkår i byn och när larmet gick kunde det gå lång tid innan sirenen slutade ljuda. De frivilliga brandmännen fanns över hela den långa byn och det kunde ta en lång stund innan alla som hörde sirenen hann ta sig till brandbilen som snart körde ut ur det som idag är Saxdalens bibliotek.
 
Följande film visar brandbilar köra ut från alla brandkårer i Grangärde socken på 1940-talet: Grängesberg, Rävvåla, Sunnansjö och Nyhammar.



När jag började i första klass i skolan 1949 hette byn inte längre Rävvåla. Första januari 1948 bytte Rävvåla namn till Saxdalen men brandkåren fanns kvar. Efterson brandbilen hade sin plats i skolans källarvåning och vår tillsyningslärare August Åhlström inte bara var skollärare utan också brandchef.

Varje brandlarm var både spännande och skrämmande för oss skolbarn. Verksamheten i skolan gjorde för det mesta en paus tills sirenen på skolans tak tystnade och brandbilen körde iväg.Tack till signaturen CableGuy5551 som lagt upp den här och andra filmer på youtube.

söndag 20 november 2011

Saxdalens manskör 30-årsjubilerar


Tänk vad tiden går är ett yttryck som vi hör ganska ofta. Och tänk att tiden går lika fort för en hel kör som för oss vanliga människor. Och det har redan gått 30 år sedan några fotbollsspelare (som också tyckte om att sjunga) bildade Saxdalens Manskör. De frågade  musikläraren Roger Broberg om hjälp. De behövde en lagledare, dirigent.
 
Roger ställde upp och har gjort det alltsedan 1981. Jag undrar hur många svenska tätorter med så lite som 604 invånare (31/12 2010) som kan visa upp något liknande. Det kanske bara kan ske i byar det sjunger om? Och det gör det verkligen om Saxdalen. Min gissning är att dessa orter kan räknas på ena handens tumme.
 
Kören har uppträtt otaliga gånger i Saxdalen, Cassels i Grängesberg, Ludvika, ja på många platser i Sverige, Norge, Finland, Danmark och USA. Körens största succé är sångspelet HELGDAGSKVÄLL VID TIMMERKOJAN som spelats mer än 130 gånger. Det är också den föreställningen vi får se och höra i den kommande jubileumskonserten.

Läs mer på körens hemsida saxdalensmanskor.se
 
Kom till Saxdalens folkets hus och hör sen!

lördag 19 november 2011

Strategi för vår överlevnad?

För ett par månader sedan kunde man här i bloggen se och höra den underfundige poeten, trubaduren, ordbehandlaren... (ja det går att lägga till en lång rad epitet) Åke Åhlström ge sin syn på en sida av den historiska utvecklingen i landet och i Dalarna. Ni kan se  inlägget om ni klickar här
 
Några filmseklipp från gamla Grängesberg under 1940-talet hittar man på youtube. Där får man en bild av verkligheten på den tiden, både sommar- och vintertid.



Men hur ska vi kunna skydda både Brunnbäcks färja och hela vårt Dalarna från illasinnade fiender idag och inom en snar framtid? Kanske måste vi beväpna oss.
 
Är det moderna kanoner som ska rädda oss och vår ekonomi: Snökanoner kan vara framtidens vapen. I växthuseffektens spår kan snö bli en bristvara i framtiden?
 
Dagens lokaltidningar berättade om svår halka, många busslinjer i Dalarna har får ställa in turerna. Snötäcket har lyst med sin frånvaro i hela landet men nu ska visst snön komma så småningom med början i norr. Vi har haft höstväder ett tag men ingen vinter medan New York och New Jersey på fastlandet väster om New York hade snöstorm och flera decimeter snö som skapade trafikkaos redan i oktober. Då är det svårt att tänka sig att New York ligger aningen längre söderut jämfört med Barcelona i Spanien.
 
Samtidigt rapporterar lokaltidningarna om att det inte finns någon snö i våra svenska skidbackar men att snökanonerna är laddade och att kanonjärerna ligger redo att trycka på avtryckaren. Det lär bli snö före jul åtminstone i våra skidbackar. Om det blir is vid Brunnbäcks färja får vi avvakta och se.


Här uppe på taket sitter Clas Ohlsons väderstation och rapporterar aktuell utetemperatur +8,4 grader nu några minuter efter midnatt. Luftfuktighet 90 %,, vind 2,7 m/sek och i byarna 4,8 från sydsydväst. Prognosen är regn och det har regnat 0,6 mm senaste timmen och 4,5 mm senaste dygnet. Relativa lufttrycket är sjunkande och just nu 1005,9 Hpa.

Det var allt från Malbacken för i kväll,
Hälsar Ola 

fredag 11 november 2011

Bio Saxen onsd 16/11 16:30 Trolljägaren

Snart är det dags igen. Nu på onsdag visar Bio Saxen Trolljägaren, en film som rekommenderas från 11 år.
 
Läs vidare på affischen:


Vi ses i Saxdalens folkets hus!

torsdag 10 november 2011

Tekniken går framåt

Ibland görs det upptäckter och uppfinningar som får stor betydelse för utvecklingen och för människors välbefinnande. När två ansedda svenska myndigheter genom intensivt samarbete gjort en innovation är den värd att titta på. Jag såg resultatet på bild i förrgår för första gången:


Efter ett nära samarbete har SCB, Statistiska centralbyrån och vår vädermyndighet SMHI nu presenterat sin revolutionerande innovation,
den miljövänliga väderstationen.

Stationen är helt automatisk, förbrukar varken elkraft eller batterier. Den släpper inte ut några avgaser och bidrar inte till jordens uppvärmning. Varje person i Sverige kan bygga sin egen väderstation hemma av material som nästan alltid finns tillhands i hushållet. Ingen frakt som kostar, sliter på vägar och släpper ut miljöförstörande avgaser, inget oljud som stör nattsömnen. Och om man vill ha en nyare modell av stationen är det bara att uforma en ny. Den gamla kan kastas i den vanliga sopsorteringen eller sparas till majbrasan. En klar framgång för de båda myndigheterna som länge varit experter på att presentera resultat i form av siffror. Nu har de kommit en bra bit på väg mot direkt lättförstådd information som inte behöver tolkas.

Statistisk årsbok 2011

Välj ett avsnitt i taget i listan på raden med PDF och -Välj här. Filerna är stora och kan ta en stund att ladda ner.

Statistisk årsbok var den självklara jullitteraturen för mig och mina kollegor när jag arbetade på SCB. Årets upplaga är på över 700 sidor, väger en hel del men innehåller också massor med information. I år kan man också läsa hela publikationen på Internet helt gratis. Det är väl också utveckling?

tisdag 8 november 2011

Biodags igen på söndag: Kung Fu Panda

Bio Saxen presenterar stolt en ny film för hela familjen: Kung Fu Panda. Filmen är barntillåten.
 
Söndag 13 november kl. 16.00 i Saxdalens Folkets Hus:


Kulturrundan 2011 i Saxdalen

Som vanligt deltar Saxdalen aktivt i Kulturrundan i Ludvika kommun också 2011. Vi har haft många besökare i vårt Folkets hus lördag och söndag.

Tyvärr medger inte resurserna en exakt besöks- frekvens men uppskattningsvis 350-400 personer, drygt 200 på lördag och över 150 på söndag, tittade på konsten i Saxdelns fokets hus och umgicks med likasinnade vid en kopp kaffe vid ett av de kafébord som dukats framför scenen. Där visades också bildspel som uppskattades mycket av publiken.

Från den direkta återkopplingen från besökarna har vi övervägande positiva omdömen. Här följer några bilder från evenemanget:
 
Annetts glasverk, Avesta













Bo Ericson, Saxdalen




Alicia Batalow, Berlin


Ulf Holm, Saxdalen




Henrik Larsson, Saxdalen




Ingrid Johansson, Saxdalen


tisdag 1 november 2011

Stor rockkonsert i Saxdalen på fredag. The Cadillac Band!

Det blir inte rockkonsert i Saxdalens Folkets Hus varje helg framöver. Men på fredag är det i alla fall dags. The Cadillac Band med många kända rocklegender och vår egen Saxdals Elvis har gjort flera bejublade konserter i vårt Folkets Hus.

Nu på fredag blir det ny Rock´n roll show med The Cadillac Band, Tommy Blom, Gert Lengstrand, BB Cunningham, Alicia Helgesson, Little Gerhard, Viktor Trevino, Saxdals Elvis m.fl. Om ni inte tror mig så se här på TCBs hemsida.
 
Här är affischen:
 
Jag har ringt och reserverat tre biljetter idag. Det fanns fortfarande kvar. Så konserten är räddad för min del. Det brukar vara utsålt när bandet uppträder i Saxdalen så vänta inte för länge med att beställa och köpa biljetter. De kan beställas och köpas i

Saxenkiosken           
Tel 0240 31012          
Mobil 070-608 39 06

Minnen från två flygplatser som aktualiserats i år

Flygplatser ger alltid minnen. En flygplats som jag blivit påmind om nu under en tid är Bangkoks tidigare ingernationella flygplats Don Mueang. Jag tillbringade en hel dag där 1998 på väg till ett utlandsuppdrag i Thailands grannland Laos.

En summarisk beskrivning av flygplatsen finns här. På engelska finns en utförligare artikel här. Jag har bara positiva minnen från mellanlandningen på Don Mueang på väg till Laos. Dagen har beskrivits i Olas blogg här. Don Mueang har sett ut så här en tid nu:

  
Senaste veckan har vattnet varit ännu högre. Den stora översvämningen i Bangkok har stoppat all flygtrafik till och från Don Mueang.
 
Don Mueang är dock inte längre Bangkoks internationella flygplats. Det är den nyare Suvarnabhumi flygplats som byggdes med en nästan 2½ mil lång och tre meter hög mur runt flygplatsen som skydd mot översvämning. Muren har nu höjts med ytterligare en halv meter.

Än så länge har Suvarnabhumi klarat att stå emot vattenmassorna men flygplatsen som startade sina internationella flygningar hösten 2006 har också haft sina problem. Hösten 2008 var den lamslagen en tid p.g.a. upp till 3000 regeringsmotståndare. De blockerar infarten till flygplatsen som inte kunde användas.

En annan flygplats som jag har minnen ifrån är Cheddi Jagan Internationella flygplats, Timehri, i Guyana i Sydamerika. Det är en liten flygplats och mina minnen därifrån är inte så positiva. Sista gången jag arbetade i Guyana var jag nära att missa flyget därifrån. Den chaufför som skulle skjutsa mig till flygplatsen kom alldeles för sent. Han fick köra som en biltjuv de drygt fyra mil långa och dåliga vägen från huvudstaden Georgetown. Vi kom mycket senare än planerat till flygplatsen och jag fick springa in till incheckningen och glömde en säkert mycket god indisk tårta som mamman till en av mina guyanska medarbetare bakat till mig. Dessutom krävde USA en mycket omfattande, besvärlig och tidsödande säkerhetskontroll för passagerare till USA. Jag skulle flyga till Colombia via Miami.

Så här såg det ut när jag påmindes om Cheddi Jagan flygplats den 30 juli i år:
 
 
En Boing 737 tillhörande Caribbean Airlines från min favoritflygplats Piarco International Airport  på Trinidad med sex mans besättning och 156 passagerare kom in med alldeles för hög fart, körde ut över kanten på landningsbanan och bröts i två delar. Inga dödsoffer krävdes men en passagerare skadades svårt och många fick lindrigare skador.

Det finns fler flygplatsminnen men vi kan spara dem till en annan gång.

söndag 30 oktober 2011

Ännu en dröm går i uppfyllelse

Nu är vi inne på årets längsta dygn. Ett dygn brukar ju vara 24 timmar. Men just idag - eller snarare i natt - är dygnet 25 timmar. Jag har inte tänkt på det förut men det är ju också enda tiden på året när man kan leva om en del av sitt liv. Så jag vill ta vara på den möjligheten och sitter därför vid datorn trots att klockan är 01.50.
 
Så om ca. 10 minuter börjar den timme som jag snart får uppleva igen. Visst är det konstigt. Men det är väl sannt för det har EU bestämt. Som barn var det sannaste som fanns det som sagts på radion. Idag är det väl det som EU har sagt?

Det är EU som har bestämt att klockorna ska ställas om kl. 03.00 och då ställas tillbaka till 02.00. Tiden på datorn ställer om sig automatiskt men hur går det med min väderstation. Den klockan ställs om av atomuret i Braunschweig men det är inte säkert att det görs exakt kl. 03.00. Ja, jag får nog vara vaken tills dess så får se hur det går.

Det här med tid är inte alltid så lätt. Längre tillbaka i tiden, närmare bestämt innan järnvägarna kom till Sverige, var det lokal tid som gällde. Det betydde att en viss tid kom tidigare till Ostkusten än till Västkusten. Tidsskillnaden mellan Haparanda och Strömstad var på den tiden 45 minuter.

När järnvägen kom blev det problem med de lokala tiderna och man införde en särskild Järnvägstid som var lika över hela landet. På stationerna satte man upp klockor med dubbla minutvisare, en för den lokala tiden och en för järnvägstiden. Det blev ingen bestående lösning utan man bestämde att en normaltid skulle införas och vara lika över hela landet.
  
Nästa problem blev då vilken orts lokaltid skulle väljas som svensk normaltid. Stockholmare och göteborgare stred i 15 år om att få sin egen lokaltid som normaltid innan man kom fram till en kompromiss: Normaltiden skulle väljas så att den sammanföll med den lokala tiden mitt emellan Stockholm och Göteborg och följa den meridian som låg exakt en timme öster om Greenwich.

Meridianen 15 grader ost har från 1 januari 1879 varit den linje som bestämt tiden som då blev lika över hela landet. Var går då den linjen närmare bestämt? Jo den råkar delvis gå över min mors mark här uppe på Malbacken. Låt oss titta på en bild från Google Earth.
 
Hagfallstorpet från Googles satellit. Klicka på bilden för förstoring!
Klicka sen i fältet bredvid bilden för att komma tillbaka hit.


På satellitbilden syns huset där jag bor. Jag har satt en stor knappnål på taket. Sen drog jag ett måttband till 15:e breddgraden. Måttbandet var gult. Nej, jag gjorde det förstås inte i verkligheten utan på datorn. Men avståndet till den aktuella meridianen blev 120 meter.

Så praktiskt sett hade mina förfäder på Hagfallstorpet före 1879 samma lokaltid som sedan blev normaltid. Var det ren tur eller var de så framsynta att de byggde Hagfallstorpet på en plats där det inte skulle bli någon tidsskillnad i framtiden?
 
Hur som helst med den saken. Nu har klockan passerat 02.00 två gånger i  natt. Datortiden har automatiskt ställts om till normaltid men atomuret i Braunschweig har kanske mycket att göra i natt och har ännu inte hunnit anpassa väderstationens klocka. Men prognosen visar på regn. Och nu vet jag inte riktigt hur det blev med tiden. Har jag tjänat en timme eller förlorat en timme? Jag har ju upplevt två timmar mellan kl. 2-3 men samtidigt har jag snart behövt vara vaken två timmar som ändå bara räknas som en...

Nu orkar jag inte räkna mer timmar ikväll utan går och sover på saken. Kanske det klarnar i morgon. Nej det skulle ju bli regn...

God Natt önskar Ola

måndag 24 oktober 2011

Rävvålingarna kunde en gång i tiden vara stolta över att ha en 65 m hög skorsten

Malmen som togs upp ur LångfallsgruvanSaxberget behövde anrikas innan den kunde transporteras bort för att användas. Det första anrikningsverket byggdes nere i byn Rävvåla i början av 1890-talet.
  
Nära anrikningsverket byggdes också en rostugn där malmen kunde hettas upp till hög temperatur för att få bort bl.a. svavel. Platsen var vid Räfvåla hytta som var i drift 1634 - 1865, ett par hundra meter väster om Saxenkiosken.

För att få bra drag i en rostugn behövs en hög skorsten. Därför murade man upp en väl tilltagen, 65 m hög, tegelskorsten. Både verket och rostugnen fyllde säkert sin uppgift men tisdag 6 december 1910, alltså för snart 101 år sedan, kunde man läsa följande i tidningen Dalpilen:
 

Den höga skorstenen fälldes i oktober 1939. Fällningen var en spännande sevärdhet. Det hela avlöpte helt enligt planen och ingen blev skadad.
 
1929 hade man byggt ett nytt anrikningsverk uppe vid Långfallsgruvan. Det brann ner helt 1934. Ett tredje anrikningsverk byggdes och kunde tas i bruk 1935. Det låg också vid gruvan.
 
Idag finns ingenting synligt kvar av vare sig Långfallsgruvan, Räfvåla hytta/masugn eller rostugn och skorsten. Men under markytan finns fortfarande stora delar av Räfvåla hytta kvar. Den är dock täckt med jord och får inte grävas ut. Kanske det kan bli en uppgift för framtida arkeologer?
 
Den spännande historien med flera gamla bilder finns också att läsa i artiklar av August Åhlström och hans son Lars Åhlström i ett särtryck ur årsskriften Gränge som Rävvåla kulturförening tagit fram:
RÄVVÅLA - SAXDALEN genom tiderna

torsdag 20 oktober 2011

Dags att sätta ut fågelstugor och älgstugor

Ja, nu är man på rymmen igen från skogen. Det är lika varje år. När det börjar bli kallt och snödäcken ska på då blir det oroligt i skogen också. 
 
Men jag resonerar så här: Om jag letar mig fram till någon gård så kanske man i bästa fall kan få sig ett skrovmål där.

Mina förfäder gick fram hit eller till granngården när det blev älgjakt. Men på den tiden brukade det finnas åtminstone en kärve eller något annat att tugga på. Nu drar dom ju in på allting de här tvåfotingarna.
 
Och dom här små fröna i fågelstugan. Det är väl ingen mat för en fullvuxen älg? Vi borde ju ha stugor som är mycket större, nästan som Friggebodar. Men nu har ju storleken på Friggebodarna blivit dubbelt så liberal. Ja, då bär det ur åt det hållet i stället! Världen är bra upp och ner nu för tiden.

Så man får väl nöja sig med några fågelfrön nu när det är sån kris med ekonomin överallt. Och än så länge finns det ju mat i skogen, och ingen snö än. Så man kan gå hem och äta när dom där jägarna har druckit slut på sitt kaffe. Då blir dom frusna och går hem till sitt.

tisdag 18 oktober 2011

På en sten vid vägen

På en sten vid vägen

I Sörbyn i Saxdalen, på vänster sida av vägen om man färdas söderut, finns en sten med en kunglig krona och årtalet 1710 inhugget. Den står på en liten åkerholme, vaktad av en björk. Det är mäktigt att tänka sig vad den stenen har "upplevt". Det är faktiskt 301 år sedan det satt en gubbe och högg in kronan och siffrorna.

Gamla vägen, kanske fram till mitten av 1800-talet, gick då strax vid sidan av stenen. Stora mängder av slaggsten finns i ett stråk i åkermarken just där, och man kan därför följa vägens gamla sträckning.

Vägen fortsatte då upp till Kvistbacken för att där svänga ned i skogen till vänster, och korsar sedan nuvarande vägen i högerkurvan innan raksträckan som kallas "Brattjämna". Nu går en skogsbilväg ned på samma plats. Gamla vägen fortsätter i skogen upp mot Björnhyttans herrgård, man kan fortfarande ana den i skogsmarken.

Omkring 60-80 meter efter den gamla vägen träffar man på ett stenkummel på vänster sida bestående av tre - fyra stenar ordnade i en trekantig spets. Även på dessa finns samma inhuggningar, en krona och årtalet 1710.

Gamla vägen forsätter vidare öster om Björhyttans Herrgård och över en lång raksträcka, som kallats "Långsyna", för att så småningom komma fram i norra Grängesberg.


Jag har ofta undrat över vad dessa stenar och årtalet har haft för betydelse. Jag har funnit en del uppgifter, bl.a på kartor från 1710, som kanske kan ge en del av svaret.

År 1700 blev Jonas Cedercreutz brukspatron på Ludvika Kronobruk, som då ägdes av Kronan, (staten). Gustaf Vasa anlade Ludvika Bruk i mitten av 1500-talet.

Cedercreutz beslöt att märka ut markgränserna för Ludvika Kronobruk, ett arbete som resulterade i kartor samt gränsstenar runt om i bygden. År 1710 blev förmodligen detta arbete avslutat. År 1726 köpte Jonas Cedercreutz bruket, och var i hans ägo under hela 1700-talet. Under 1800-talet och fram till 1979 var familjen Roth ägare av Ludvika Bruk.

Så här såg det ut vid forsen i Ludvika på 1800-talet

Från stenkumlet uppe vid Brattjämna har en rak gränslinje dragits mot norr, och går via stenen i Sörbyn upp på Malbacken. Marken på väster sida av den gränsen benämnes "Räfwåla Egor", och på öster sida "Ludvika Gård". På Malbacken har tidigare även en gränssten funnits, dock ute på åkermark. Den stenen forslade den dåvarande markägaren bort, eftersom han tyckte att den var i vägen vid brukandet av marken.

Därifrån fortsätter gränsen mot sydöst till ytterligare en gränsten vid Styggtjärnsberget, för att åter sluta i Björnhyttan. Det skogsområde som då inramades bildade en triangel och kom att kallas "Trekanten", ett namn som lever kvar än i dag

Vad hände mera i ett större perspektiv år 1710 ?


Karl XII var regent i Sverige, men befann sig i Bender med omkring 1000 karoliner. Dit flydde han efter ett stort nederlag i Poltava år 1709 och där stupade 7000 karoliner. Han levde gott med sina mannar där, men 1713 tröttnade den turkiska Sultanen på sin "gäst", och anföll lägret.

Därav kom namnet "Kalabaliken i Bender", Karl XII sårades och fördes som fånge till ett slott i Adrianopel.

År 1710, den 28 februari, besegrar svenskarna under Magnus Stenbock danskarna vid Helsingborg, vilket var det sista slaget på svensk mark mellen svenskar och danskar.

Slottet Tre Kronor brann ner den 12:juni 1697. Samma år godkände Karl XII byggaren Nicodemus Tessin d.y ritningar på det nuvarande slottet och byggandet påbörjades genast. År 1710 fick arbetet avbrytas, då alla medel gick till Karl XII krig i Turkiet. Först år 1728 återupptogs arbetena, och slottet stod färdigt år 1754 den 7:e december.

1710 började man ge ut sedlar i valutan "daler kopparmynt".


1710 gav Karl XII genom regeringen tillstånd att starta kaperirörelse på västkusten. Kaparen Lasse i Gata, då 20 år gammal, fick kaparbrev den 14 juni för galjoten Lilla Jägaren från Onsala.

Kapningar som i dag, utanför Afrikas östkust, ger stora svårigheter för sjöfarten


Lasse i Gata

I augusti 1710 når böldpesten Stockholm och dödar en tredjedel av befolkningen. Omkr 100 000 av sveriges befolkning dog i pesten.


Årtalet 1710 ger en hel del historia både nationellt och internationellt när man börjar leta i alla "gömmor".


Hälsningar Lars-Åke


0 kommentarer:

Saxdalens Manskör 30 år i år

En av orsakerna till att det sjunger så mycket om Saxdalen är Saxdalens Manskör. Och just i år har den sjungit i 30 år. Visst finns det körer som sjungit längre t.ex. Orphei Drängar i Uppsala som började sjunga 1853. Men så har  OD också slitit ut nio körledare sedan starten. Saxdalens Manskör skaffade en pålitlig och slitstark dirigen från början och har aldrig behövt byta.
 
Kan det månntro vara så att OD sneglade på Saxdalens Manskör när de för två år sedan skulle välja ny körledare och därför föll för Cecilia Rydinger Alin, också hon född i Ludvika kommun precis som Roger Broberg. De ville troligen ha en duktig, uthållig och entusiastisk körledare så som Saxdalens Manskör haft hela tiden.
 
Och nu kan vi fira Saxdalens Manskörs jubileum i Cassels imponerande konsertsal:

Där kommer körens sångare att få möjlighet att göra sina stämmor hörda under utmärkta förhållanden. Så är inte alltid fallet t.ex. när kören sjunge vårsånger sista april i Saxdalen. Det kan vara regn, snö och blåst och akustiken är knappast närvarande. Och det sprakar och smäller. Se hur det var sista april i år:

SaxdalsElvis och Eddie Nilsson i Saxdalens Folkets Hus nästa lördag

Lördag 29 oktober blir det underhållning igen i Saxdalens Folkets Hus. Den här gången är det SaxdalsElvis, Åke Dahlman, och Eddie Nilsson som showar.

Alltså i: Saxdalen, byn det sjunger om...




söndag 16 oktober 2011

Lejonkungen tog kommandot över Gubbas berg

Det är inte varje dag det är premiär i Saxdalens Folkets Hus men idag hände det! Barnfilmklubben Bio Saxen visade höstens första film: Lejonkungen. Och eftersom det var premiär var det extra festligt.
 
Idag var barnen i centrum. Föräldrarna höll sig lite på sidan redan i entrén. Här ett par tidiga besökare.


En premiär ställer krav på arrangörerna och långt innan föreställningen började var personal igång med förberedelserna.

Ett "Godisbord" dukades upp i hallen utanför biosalongen: Chips, Festis och det som hör till ett njutbart biobesök.

Popcorn är ju ett måste när man går på bio så pop- maskinen fick startas i god tid innan barnen började komma uppför trappan.

Äntligen var det dags att slå upp portarna och släppa in premiär- besökarna i vestibulen där de kunde skriva in sig.

Det blev snabbt köer till borden med godis och popcorn för att förse sig med det som smakar bra i en biosalong.

Snart öppnades ännu en port: ingången till biosalongen som var precis så mörk som en den ska vara innan ögonen vänjer sig av med dagsljuset som stängts ute.

Förväntansfulla barn har bänkat sig med sina popcornpåsar och annat tilltugg. De är beredda att möta

Lejonkungen
 


Sista hindret innan dagens hjälte kunde visa sig på bioduken var ett band framför bioduken. Men snart har Evi Andersson placerat sig mellan vita duken och bandet som ska klippas.

Evi inleder med några välkomstord i megafonen och får sen assistans av två hjälpsamma flickor med sax. Efter en liten stund har saxen gnagt sig igenom bandet. Därmed är Bio Saxen invigd och kan starta sin första barnföreställning

Den enda som blev kvar utanför biografsalongen var bilden av lejonungen Simba som hade huvudrollen i Lejonkungen, Disneys stora filmsucce från 1994.

Barnen trivdes som biobesökare och det finns plats för fler barn. Eftersom Saxen Bio är den enda barnfilmklubben i Ludvika kommun är barn från Ludvika och våra grannbyar välkomna hit! Det blir fyra filmer till före jul och hela 16 filmer nästa år!