En trotjänare i Rävvåla-Saxdalens skola

När jag började i småskolan i Saxdalens skola 1949 hade jag Kerstin Morén som lärare de två första åren. Hon var född i Gagnef 1890 och arbetade som småskollärarinna i Rävvåla/Saxdalen 1910-1951. När vi slutade vårterminen 1951 flyttade Kerstin Morén tillbaka till sin födelseort Gagnef. I tredje klass fick jag en nyutexaminerad folkskollärare också han från Gagnef: Hjalmar Liss.
 
I ett tidigare inlägg i bloggen har jag berättat om Kerstin Moréns och Hjalmar Liss släktskap, klicka här.
 
En annan lärare som fanns i Saxdalens skola hela tiden jag gick där var Tore Liljeholm. Han var född i Uppsala 1895 och fick också sin folkskollärarexamen där 1917. Han var lärare i Rävvåla/Saxdalen 1919-1958. Jag hade aldrig honom som lärare men när mina föräldrar skjutsade mig till Uppsala i augusti 1962 för att studera hade jag redan ett rum ordnat.
 
Det var Tore Liljeholms fru, Eva, som deltog i en syjunta där en av damerna hyrde ut två rum till studenter. De var lediga inför höstterminen och jag skulle få ett av rummen. Det var tur för bostadssituationen för studenter i Uppsala har alltid varit svår. Jag bodde ett par år i rummet i familjen Saedéns villa i Kåbo.
 
Liljeholm var en ganska flitig skribent bl.a. i Svensk Läraretidning. Här ett utdrag ur tidningen från Nr 4, 1924:

Ur Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /

Projekt Runeberg 972 (1891-1933)

(Klicka på bilderna för att se dem förstorade)

Vi försöker här i Saxdalen blogg spegla Rävvåla/Saxdalen både nu och under längre eller kortare tid tillbaka i historien. Med tidsperpektivet i Lars-Åkes föregående inlägg - mellan senaste och eventuellt kommande istid - måste det här inslaget betecknas som en purfärsk nyhet!

På bilden till vänster speglas synen på Saxdalens nya skola, byggd 1915 som den beskrevs av folkskollärarare Tore Liljeholm i en artikel i Svensk Läraretidning 1924. En elevs uppsats om skolan känns säkert väl igen av alla som någon gång varit elev i Saxdalens nya skola.
Artikeln börjar i andra spalten vid bilden av Saxdalens skola.

Artikeln är också intressant som ett exempel på resultat inom Projekt Runeberg, http://runeberg.org/ vid Linköpings universitet där man på frivillig grund arbetar med att skapa fria utgåvor av klassisk nordisk litteratur och göra dem öppet och gratis tillgängliga över Internet.

1925 skrev Tore Liljeholm en annan artikel i Svensk Läraretidning. Den här gången gäller det skolresor (till höger). I samma nummer av tidningen finns en artikel om rabatter på tågresor med SJ och andra tågbolag för studieresor och ferieresor.

Obemedlade eller svagt bemedlade elever kunde få stora rabatter på ferieresor som resor till landet under sommaren för barn i städer och troligen också för de resor som förekom från Grangärde kommun till kolonierna på Västkusten.

För studieresor, det vi kallade skolresor, fick alla stora grupprabatter om minst nio elever ingick i gruppen. Då fick en lärar eller lärarinna åka med gratis och vid 10-19 elever fick två lärare eller lärarinnor gratis resa. "Möjligen medföljande, vetenskapligt bildad fackman får vid taxeringen likställas med lärare".

I Svensk Läraretidning från 1930 framgår av en artikel att Rävåla fortsättningsskola genom Tore Liljeholm beviljats ett skolresestipendium på 75 kr från Svenska Turisföreningen "för främjandet av skolungdomens sommarvandringar i landets olika delar." Hur de pengarna användes har jag inte lyckats få någon uppgift om men med de stora rabatterna på tågresor kanske det räckte till en resa till Siljansbygden?