Inlägg
Under min gymnasietid vid Högre allmänna läroverket i Ludvika som det så pampigt hette fanns det en hel del "tom" tid: raster, håltimmar, lunchraster och inte minst väntan på bussen hem till Saxdalen. Det var för det mesta ASEA-bussen. Så dagarna blev ganska långa från det man sprang hemifrån tills man kom hem på kvällen. Det fanns alltså en hel del tid som inte var lektionstid. Den tiden var inte alltid tråkig och värdelös, tvärtom innehöll den en del av pärlorna under gymnasietiden.
Bland de mest uppskattade stunderna var när man fick tid att slinka in på Domus skivavdelning som då öppnat. En av mina bästa skolkompisar Lennart Blom från Grängesberg var jazzintresserad som jag själv och vi tillbringade åtskilliga timmar under gymnasietiden med lurar som såg ut som telefonlurar och som det strömmade härlig musik ur: Basie, Modern Jazz Quartet, Oscar Peterson, Quincy Jones... Jag tror att vi utvecklade både vårt jazzkunnande och vår jazzsmak ganska mycket tack vare Domus.
Ja det var förstås inta bara Domus förtjänst. Det fanns speciellt två viktiga personer inblanade också. Den ena åkte med samma morgonbuss som jag till Ludvika på morgonen. Hon steg på i Gonäs, hon hette Monika Glemmert och hon arbetade på Domus skivavdelning tillsammans med en annan tjej som inte åkte på bussen och som jag kanske därför har glömt namnet på. De var alltid tillmötesgående när vi kom och ville lyssna på olika jazzplattor. Lennart och jag måste ha lyssnat på flera hundra, kanske flera tusen jazzlåtar som tjejerna lade på skivspelarna och bytte ut. Vi köpte också en del skivor, men förstås efter mycket ingående provlyssningar...
Traditionell storbandsjazz slukade vi ganska obehindrat från början men jag minns första gången jag hörde en skiva med John Coltrane på sopransax. Det var en utmaning som jag först hade svårt att smälta men som senare kom att höra till mina absoluta favoriter. För mig har den musiken, Coltrane 1961, många gemensamma drag med en så annorlunda musik som den klassiska indiska ragan. T.ex. Ravi Shankar eller den konsert som jag hörde i New Delhi 1998 som bygger på tusenåriga traditioner...
Ingen av de två musikslagen är speciellt lätt musik men för mig mycket fascinerande. Lyssna här på My Favourite Things från inspelningen som gjordes 1961...
Bland de mest uppskattade stunderna var när man fick tid att slinka in på Domus skivavdelning som då öppnat. En av mina bästa skolkompisar Lennart Blom från Grängesberg var jazzintresserad som jag själv och vi tillbringade åtskilliga timmar under gymnasietiden med lurar som såg ut som telefonlurar och som det strömmade härlig musik ur: Basie, Modern Jazz Quartet, Oscar Peterson, Quincy Jones... Jag tror att vi utvecklade både vårt jazzkunnande och vår jazzsmak ganska mycket tack vare Domus.
Ja det var förstås inta bara Domus förtjänst. Det fanns speciellt två viktiga personer inblanade också. Den ena åkte med samma morgonbuss som jag till Ludvika på morgonen. Hon steg på i Gonäs, hon hette Monika Glemmert och hon arbetade på Domus skivavdelning tillsammans med en annan tjej som inte åkte på bussen och som jag kanske därför har glömt namnet på. De var alltid tillmötesgående när vi kom och ville lyssna på olika jazzplattor. Lennart och jag måste ha lyssnat på flera hundra, kanske flera tusen jazzlåtar som tjejerna lade på skivspelarna och bytte ut. Vi köpte också en del skivor, men förstås efter mycket ingående provlyssningar...
Traditionell storbandsjazz slukade vi ganska obehindrat från början men jag minns första gången jag hörde en skiva med John Coltrane på sopransax. Det var en utmaning som jag först hade svårt att smälta men som senare kom att höra till mina absoluta favoriter. För mig har den musiken, Coltrane 1961, många gemensamma drag med en så annorlunda musik som den klassiska indiska ragan. T.ex. Ravi Shankar eller den konsert som jag hörde i New Delhi 1998 som bygger på tusenåriga traditioner...
Ingen av de två musikslagen är speciellt lätt musik men för mig mycket fascinerande. Lyssna här på My Favourite Things från inspelningen som gjordes 1961...
