Vad är det för väder vi fått?

Vad är det för väder vi fått? Ja de flesta av oss klagar säkert inte på vädret så här långt i sommar. Det vi kanske klagar mest på annars är regn och kyligt väder. Det har man nog gjort i alla tider. Fenomenet var i alla fall känt 1965. Då släppte t.ex. Anna-Lena Löfgren en Singelskiva med den här melodin som A-sida .
  

Det är möjligt att Anna-Lena då var i Norge där det regnar mycket, särskilt på västkusten. Singeln gavs i alla fall ut av norska Metronom och tydligen som en EP-skiva i Sverige i juli samma år (Versionen som visas här). Hur ledsen Anna-Lena var över vädret eller om det gällde något annat eller någon annan vet jag inte men melodin på singelskivans baksida hette Gråt hos någon annan.

Anna-Lena Löfgren slog annars igenom 1962 med en annan rengvisa: Regniga natt. Hon hade då upptäckts av Rock-Olga på Nalen. Det kanske låter som genom- gående trista schlagersnamn men så var det inte alltid. Sin största skivframgång hade Anna-Lena Löfgren med Lyckliga gatan från 1967. Anna-Lena Löfgren dog 2010.
  
Ett annat väder som inte alltid är så välkommet är åska. Den kan visserligen ge upphov till storartade naturliga fyrverkerier, speciellt vid hav eller stora vatten. Åska har säkert förekommit i långliga tider och finns dokumenterat i historien. En tidigare kollega som jag arbetade tillsammans med i Pretoria, Sydafrika påminde mig häromdagen om en liten historia om en gammal kung: Svenska kungen Oskar II (1872-1907) hade ibland mycket högljudda samtal med sin drottning. Hovdamerna kommenterade: "Blixstrar den ena så åskar den andre". Tack Göran i Borgå för att du påminner mig om historien! 

Vad ska det bli av det nya året?

Nytt år igen! Jag tycker de kommer tätt nuför- tiden. Hur gott det blir får vi vänta ett tag innan vi kan värdera. 

 Vad kommer vi att kunna rapportera i Saxdalen blogg i år? Ett säkert ämne som kommer att återkomma är vädret. Varmt och kallt överallt och åska och drivis. Årstiderna är en annan företeelse som vi har och som vi nog ska vara tacksamma för. Om man fick önska skulle nog de flesta i Sverige föredra lite längre sommar och lite kortare vinter.

Det lär bli en del snöslungning ett tag framöver. Och ändå blir det inte skottår förrän 2012. Skönt att det finns motorhjälp.
 
Annars väntar jag att min sambo Annie ska kom- ma tillbaka från Colombia i Sydamerika och mi- na barn från Argentina ännu mer söderut i Syd- amerika. De har säkert massor av upplevelser och erfarenheter att berätta om. Om de kan ta med sig vädret från Sydamerika tvivlar jag däremot på.
 
Annie har varit i Bogotá (2 600 meter över havet) och i Girardot (288 m.ö.h.) Girardot hade i dag, högsta temp +32, i natt lägst +23.  Bogotá har som lägst på natten 6-9 grader, högst 12-18 grader på dagen. Avståndet mellan de två stä- derna är 8 mil. Temperaturskillnaden mellan orter i norra Sydamerika beror i första hand på höjdskillnader. Ekvatorn går genom södra Colombia. Därför finns knappast några skillna- der mellan årstider. I år har Colombia däremot haft ovanligt stora mängder regn som förorsakat jordskred med ca. 200 döda bara utanför landets andra stad i storlek,  Medellín.
  
Översvämningen i Saxdalen i somras förorsaka- de inga dödsfall men lite ovanliga vyer längs Oxbrovägen: Se här! Och inga giftormar och krokodiler fanns i vattnet som i Queensland i Australien.
  
Har ni avgett några nyårslöften för 2011? Det har inte jag. Men jag har bestämt mig för att försöka få till en mindre men riktig väderstation på Hagfallstorpet.

God fortsättning på 2011!
Hälsar Ola

Varmt och kallt överallt

Vi svenskar är kanske mer intresserade av vädret än de flesta. Och den aktuella vädersutuationen gör ju inte heller att intresset för vädret svalnar. Ibland märker man inte vädret men ibland ger det sig tillkänna så att man inte kan undgå att lägga märke till det.
  
Själva har jag blivit speciellt medveten om vädret vid några tillfällen. Som liten var vintrarna ibland kalla, jag föddes i januari 1942 när det var mycket kallt och mycket snö så inga bilar kunde ta sig upp till Malbacken utan jag föddes på rummet på övre våningen i huset där jag nu åter bor.
  

När det var extra kallt under skoltiden utnyttjade jag det faktum att min farfar och farmor bodde med bara fem ninuters gångtid till Saxdalens skola. Då låg jag över i kökssoffan hos farmor och farfar. Där var det visserligen ofta 5-8 grader kallare (utomhus) än på Malbacken men jag slapp den två kilometer långa spark- eller skidturen ner till kylan och skolan.

  

Indiens nationalblomma, Lotusblomman

Efter mitt första utlands- uppdrag i Laos 1998 stannade jag i Indien på hem- vägen. Jag var i New Delhi i slutet av maj och då var det värmerekord för maj månad: 46,7 grader officiell temperatur. Jag har skrivit om den resan i Olas blogg här.
  
Den här temperaturen var inget problem för mig, eftersom jag hade varit i Laos i en månad och var anpassad till + 35 grader. Största problemet var när det blev strömavbrott på natten pga att all luftkondi- tionering i New Delhi kördes för fullt. Strömavbrotten startade hotellets reservaggregat som fick takfläkten i mitt hotellrum att starta och snurra som en helikop- terrotor. Temperaturen hos den luft som då sprutade ner över mig var inte behaglig. Det var värmerekord för maj månad i New Delhi. Ovan till vänster ses Indiens nationalblomma Lotusblomman.

  

När jag några dagar senare landade i Örebro var det åtta grader och jag var klädd i sval kortärmad skjorta och tunna byxor. Jag frös ordentligt och tyckte att väntan på att få ut bagaget med varmare kläder var olidligt lång. Jag var ju anpassad till ca. +40 grader.

  

Skogsstjärnan,Värmlands landskapsblomma

Ännu mer frös jag ett par nätter senare när jag var bjuden med kompisar till Vänern och Värmland, till en husvagn där jag och en kompis sov utanför husvagnen, i ett förtält. Det är möjligt att det inte var minusgrader men min tunna sovsäck gjorde natten till en av de mest frusna jag upplevt.
  

Det var inte bara temperaturen utan kanske mest min anpassning till det varmaste väder jag upplevt som gav mig den känslan. Den natten gjorde Värmland absolut inte rätt för sitt namn! Här ovan ses ändå Värmlands landskapsblomma Skogsstjärnan.

  

 Sydafrikas nationalblomma Proteablomman

Mitt nästa utlands- uppdrag, till Syd- afrika, gav mig motsatt upple- velse. Jag åkte dit mitt i vintern, i januari tillsammans med en kollega. Vi hade hontakt med en svensk som redan arbetade där. Han varnade för att vi skulle vara beredda på en värmeshock som vi kunde möta när vi landade i Johannesburg. Den väntade temperaturen var +30-35 grader jämfört med den svenska vintertemperaturen. Men när vi landade i Johannesburg var temperaturen bara +8 grader!

  
Den natten frös jag nästan mer än någonsin eller ungefär som i Värmland. Vi bodde på en bergskam i ett oisolerat hus (det behövdes normalt ingen isolering) det var blåsigt och vinden gick rakti igenom huset. Ett el-element hjälpte inte mycket. Sydafrikas nationalblomma Proteablomman ser du här uppe till höger. Mer om min resa till Sydafrika kan du läsa här.

  

Guyanas nationalblomma:
 jättenäckrosen Victoria

Ytterligare väder- upplevelser fick jag när jag under två perioder arbetade i Guyana i nordöstra Sydamerika. Guyana ligger i det tropiska bältet. När det regnar där är det inte som när det regnar i Sverige. Jag hade med mig ett "tjänsteparaply" från Statistiska centralbyrån. Det var ett mycket stabilt paraply, typ golfparaply.

  
Guyana betyder de många vattnens land och deras nationalblomma är jättenäckrosen Victoria som syns på bilden ovan till vänster.
  

Säkerhetsläget i Guyana var sådant att vi inte fick gå utanför hotellet. Vi hämtades av Statistikbyråns chaufförer och kördes till och från kontoret. Några dagar när bilen kom för att hämta mig REGNADE DET! Jag hade ungefär 8-10 meter från hotellets dörr till bilen på gatan utanför. Jag sprang från hotellet ut till bilen men det var omöjligt att inte bli genomvåt under den korta språngmarchen. Att använda paraplyet skulle bara ha förstört paraplyet. Inget normalt kraftigt paraply skulle kunna stå emot det vattenfall som fanns mellan hotelldörren och bilen.

  

Sen var det tropiska klimatet ochså en utmaning. Det var inte temperaturen, ca. 35 grader som var mest besvärande utan den höga luftfuktigheten. Också när det inte forsade regn var luftfuktigheten i närheten av 100 procent. Men så är det i tropiskt klimat. Jag var inte långt norrom ekvatorn. Precis som när det är kallt är luftfuktigheten en viktig faktor för hur vi upplever höga temperaturer.
  

En liten eposod på väg till Guyana var att jag över- nattade på hotell i Miami i Florida. Där var ca. 30 grader varmt och när jag kom till hotellrummet - som naturligtvis hade luftkonditionering - var tempera- turen i rummet mellan 15 och 16 grader. Jag stängde av luftkonditioneringen under natten för att kunna sova. Ju bättre hotell i USA desto kallare på rummet.

Å så var det vädret...

Vi väderbitna svenskar har ju, som vi redan varit inne på i den här bloggen, åtminstone ett samtalsämne som vi kan ta till när vi träffar andra svenskar. Tystlåtna som vi kanske är kan det vara svårt att helt plötsligt stå öga mot öga med en främmande människa och i hastigheten inte hitta något att prata om. Där har vi svenskar en klar räddningsplanka: Väder finns ju alltid, både det som har varit, det som är och det som ska komma och som vi bara kan spekulera om.

Som bloggare har jag känt att det fattats någonting viktigt i den här bloggen, något som alltid finns där och som intresserar många men som man inte behöver skriva om i varje blogginslag. Jag har tidigare åtminstone ägnat ett helt inslag åt i stort sett bara väder men som sagt: Vi har ju väder varje dag!

Lösningen ser du i vänsterspalten: Å så vädret i... Saxdalen. Klickar du på Saxdalen här i texten så kommer du till en webbplats som berättar om vädret just nu (t.ex. om du inte dragit upp rullgardinen ännu och är osäker på om det är värt att göra det). Du kan se det kommande vädret timme för timme och se prognoser för två eller tio dagar framåt.

Man blir ju lätt yrkesskadad av det man sysslat med under sitt arbetsliv och därför faller den här vädersidan mig helt i smaken. Den är pedagogisk (jag studerade och undervisade i ämnet pedagogik i ca. 25 år). Utformningen gör den anpassad till alla åldrar från förskolebarn som inte kan läsa eller som börjat bokstavera sig fram här i livet - till pensionärer som behöver förstoringsglas för att läsa tidningarnas väderprognoser. Tydlig text och stora bilder... Den innehåller statistik (som jag också studerade och undervisade i under samma 25 år och sedan arbetade med som produktionsstatistiker i 15 år). Ja visst får man sina sviter av ett helt arbetsliv...

Nu har jag varit lite opedagogisk som skrivit så mycket om någonting som ni själva kan förstå mycket bättre om ni tittar på den - vädersidan. Och det fiffiga är att ni inte behöver leta på det här inslaget för att klicka på länken till vädret i Saxdalen. Nej länken kommer att finnas kvar i vänsterspalten, varje dag framöver - i ur och skur.

Här hade jag tänkt lägga in en bild som visar den molntyp som vi har just nu över Malbacken. Problemet är att det är stålande sol, inte ett moln så långt ögat kan nå. Och när jag jämför det med aktuella vädret på webbplatsen för Saxdalens väder stämmer det helt! Temperaturen som jag har på en termometer i skuggan, 1,5 m från husväggen för att inte påverkas av avvikande temperatur i och utanpå huset, visar 22,6 grader medan webbplatsen visar 22. Det stämmer ju ganska bra och vi får väl dras med att inte se någon molnbild men i stället kunna njuta av solen från en molnfri himmel.

Jag har haft ett meteorologisk problem med mina regnmätningar. Min far hade redan innan jag flyttade tillbaka till Malbacken 2007 under flera år haft en enkel regnmätare på gräsmattan. Pluvimeter heter det på meteorolgernas språk. Jag har inte gjort några systematiska observationer men den senaste tidens regn fick mig att tömma den för en vecka sen. Jag tyckte att det var lite vatten i den efter allt regn men antog att det berodde på att mätaren blivit inflyttad under ett äppelträd vid gräsklippning. Jag tömde den och flyttade ut den på en öppen del av gräsmattan. Sen såg jag att min svåger Torsten hade köpt en likadan regnmätare. Efter några dagar jämförde jag lite med Torstens regnmängder. Det visade sig att jag bara fått en bråkdel av hans nederbörd.

Förklaringen visade sig vara en mikroskopisk en spricka på undersidan av min mätare som gjorde att vattnet sakta rann ut.

Nu är det semestertider och jag hoppas att vi efter semestrarna kan säga att: Men det var ju i alla fall vackert väder!