fredag 31 juli 2009

Se- och hörvärt i Barcelona

Kvällarna är mörka i Barcelona jämfört med hemma i Sverige. På berget Montjuïc är det därför lämpligt att visa vattenspel i de stora fontäner som finns där. Flera föreställningar ges på kvällarna torsdag - söndag under sommaren. Här en kort video från igår:


Olympiastadion från sommarolympiaden i Bercelona 1992 ligger också på berget Montjuïc. Den drar fortfarande stor publik. Förra veckan var stadion utsåld när Madonna uppträdde där. Trafikapparaten säckade ihop så att min sambos döttrar som hade lyckats få biljetter till konserten fick gå flera kilometer för att ta sig hem till Sagrada Familia där vi alla bor inneboende hos äldsta dottern.

Vi bor förstås inte inne i katedralen som den store byggmästaren Gaudi gjorde utan i en lägenhet med en imponerande utsikt över bygget som kanske blir klart 2020 eller 2030?

Gaudi och Sagrada Familia är värda minst ett eget inlägg vardera i bloggen. Det kommer!



Den mest kända idrottsarenan i Barcelona - FC Barcelonas fotbollstadion Camp Nou - ligger också ganska nära
Montjuïc, bara ett stycke längre in från Medelhavet.

Det här får räcka för idag från Barelona där middagstemperaturen varierat mellan 28 - 34 grader sen vi kom hit. Skönt sommarväder och sällan några moln synliga. Det lär visst kunna bli lite regn på sönda! Men då åker vi hem. Hittills har jag bara känt några vattenstänk här - det var igår kväll när vi stod på läsidan av fontänen och det kom en vindpust...

tisdag 28 juli 2009

Ibra i Barcelona och Ibra i Tanger

Det är mycket Ibra i Barcelona just nu. Så mycket har jag inte hört om Ibra sen på 1950-talet när jag varje kväll rattade in Ibra Radio från Tanger, pingströrelsens kortvågssändningar som min mormor ville lyssna till.

Men Ibra som jag hört och sett så mycket om de senaste dagarna är vår svenske Ibra, Zlatan Ibrahimović. Sent igår kväll introducerades Zlatan på sin nya hemmqarena Camp Nou i Barcelona inför 60 000 entusiastiska fans.

Det var Zlatans tredje lyckligaste stund efter födelsen av hans två barn. Att nu få tröja nummer 9 och att få spela i FC Barcelona verkar vara en stor dröm som går i uppfyllelse för Zlatan. Jag kollade in läget i FC Barcelonas stora shop i Camp Nou och det fanns redan massor av "9 Ibrahimivic-tröjor" att köpa för ca. 900 kr styck.

Som Rävvåling tyckte jag att priset var för högt så jag nöjde mig med att köpa en kepa för 120 kr. Jag är ju ändå en Barca-fan sen tidigare. Och skulle det inte lyckas för Zlatan att bli den superstjärna i Barca som alla förväntar sig här så kan min mössa med den mer opersonliga texten FC Barcelona kanske hålla sig modern under ännu några spelarbyten. Själv tror jag dock på Zlatan som en kreativ ledande spelare i Barca.

Annie min sambo som har spanska som modersmål och behärskar åtminstone tre övriga världsspråk kan eventuellt bli ansvarig för säkerheten bakom spelarbåsen som ju egentligen är stora plastbubblor.


För egen del kan det bli aktuellt att svara för säkerheten framför skåp nr 9 i hemmalagets omklädningsrum. I så fall ingår också att noggrannt rengöra taktik-tavlan när spelarna är på väg ut på planen. Jag ska genomgå ett språktest i skånska i morgon.

söndag 26 juli 2009

Tyvärr missade jag boule-träningen på Furuliden

Jag åkte till Barcelona för att bevaka kultur och sport här i Katalonien under tio dagar. Här har också turismen hittills hållit mig i sitt grepp. En hel eftermiddag på playan här i Barcelona och i går en heldagsutflykt till Sitges, en känd turistort 35 km sydväst om Barcelona fick mig till en lat dag med promenader i staden men större delen av dagen vid den långsträckta playan.

Temperaturen, 33 grader gör mig lite slö och vad jag vet var det lugnt både på kultur- och sportfronterna i Barcelona så jag kunde koppla av ganska bra på playan i Sitges.

Sitges är en liten stad av Ludvikas storlek. Playan är huvudattraktionen och på bilden ses den stora bukten med fem vågbrytare som delar av stranden i sex avskilda playor. Under tågturen såg vi att i stort sett hela kuststräckan består av sandstränder. Det lär finnas 17 badstränder på en sträcka av fyra km i Sitges. Karneval i februari och festivaler som avlöser varandra året runt.

Dagens händelse i Barcelona är annars att min dotter anländer med flyg från Västerås i kväll. Vi ska utforska Barcelona tillsammans och i morgon, måndag kommer Zlatan. Han ska bara läkarundersökas innan hans övergång till FC Barcelona kommer att offentliggöras officiellt.

Vi återkommer med fler nyheter från varma men trivsamma Barcelona.

fredag 24 juli 2009

Wernerteatern meddelar från Barcelona!

I Dan Andersson-veckan i Saxdalen:

Wernerteatern: "Stjärnan" - en kortpjäs av Werner Aspenström och ett sångprogram.

Plats: Saxdalens Folkets Hus Tid: Tisdag 28/7 kl 18.00

Entré: 80:- Arrangör: Rävvåla Kulturförening.

Wernerteatern med säte i Saxdalen och som har som huvuduppgift att verka för kännedom om författaren Werner Aspenströms dramatik medverkar även i år i samband med Dan Andersson veckan genom att framföra kortpjäsen Stjärnan i Folkets Hus Saxdalen tisdagen den 28 juli kl 18.00

Aspenström kallar Stjärnan för ”en liten komedi om en orimlig kypare eller några orimliga gäster”. Scenen är en enkel utskänkningslokal där en ytterst myndig och bestämmande kypare regerar och är allt annat än trevlig mot gästerna. Kerstin Ståhl svarar för regi och bearbetning och hon har också lagt in några sång- och dansnummer i föreställningen. I rollerna ses: Kyparen: Ing-Marie Lerström, En försynt gäst: Åke Lundeberg, En påstridig gäst, dir. Runnberg : Jens Beronius, En stillsam gäst, dir. Runnberg: Lars Persson, Saltaste bönan/Indianpojken: Eljas Inger Beronius, Tyra (alltiallo): Kerstin Ståhl.

Efter en föreställning av pjäsen i Söderbärke i juli 2007 skrev Dalarnas Tidningars Anders Lagerquist: De Saxdalsbaserade entusiasterna har gett scenisk must till fem av Aspenströms dramer. Händerna ihop i varma applåder för det.(…) Det är absurdistisk teater med lika mycket bråddjup som genial enkelhet… Pjäsen antar emellanåt en David Lynchfärgad absurditetsmystik, och det är ett mycket gott betyg.

Efter paus kommer ensemblen att framföra ett visprogram med alster från fyra av våra stora visdiktare och kompositörer: Olle Adolphson, C M Bellman, Evert Taube och Povel Ramel.

Entré: 80:- inklusive servering i pausen. Arrangör: Rävvåla kulturförening och Werner Aspenströmsällskapet.

Som självutnämnd och nyanländ kulturobservatör för Rävvåla Kulturförening i Barcelona fick jag idag ovantående information från Lars Persson. Har man informatörer på plats i hembyn går det bra att blogga från andra kulturorter.

Besökfolkets Hus på tisdag kväll! Det är inte så ofta vi har levande teater i vår by.

måndag 20 juli 2009

Heja Norge! Dere er kjempe-bra!


Nyhet: Vädret på Malbacken.

Norrmän är inte dumma! I går nästan klagade jag på norrmännen, ja jag kallade dem till och med norskar, ett ord som inte finns i svenska språket, inte ens i Svenska akademins omfattande ordlista. Jag till och med antydde att befolkningen på andra sidan Kölen skulle kunna använda sig av den makt som omfattande väderprognoser kan innebära - på ett sätt som skulle kunna vara befogat ur norsk synvinkel med tanke på alla våra svenska Norge-historier.

Jag tar tillbaka all kritik om att Malbacken inte fått någon egen vädersida och jag ska aldrig mer kalla er norskar utan norrmän! Men en norsk kvinna kommer jag förstås fortfarande att kalla norska - och flera norskor.

Det här med folkgrupper och språkgrupper är ju inte helt lätt. De flesta i Norge pratar norska men en del pratar
kvänska. Ja, jag stavade inte fel på ordet "svenska": Kvänska är ett av Norges sex officiella minoritetsspråk. Till råga på allt har norskan (språket) två varianter av skriftspråk. Nästan 90 procent av befolkningen skriver på bokmål och ungefär tio procent använder nynorsk.

För den som vill veta mer om hur ett ord översätts mellan åtta språk (engelska och sju nordiska) kan få hjälp av en ordbok på Internet som kallas Tvärslå.

Förklaringen till att jag inte hittade Malbacken när jag gjorde min tabell över vädret i olika orter i kommunen var att man i Norge betraktar Malbacken som ett lantbruksområde! Precis som
Gammalbodarna (3.3 km) Slogåsen (3.3 km) Slogsveden (3.7 km) Björnhyttan (3.7 km) Halvars (4.1 km) Östra Låsberg (4.1 km) Ullnäsbron (4.1 km) Saxberget (4.1 km).

Malbacken och de nämnda orterna har klassats under rubriken "Väderprognoser för Sveriges lantbruk och gårdar". Jag är helt nöjd med det. Kanske jag blir klassad som bondgubbe eller bondlurk... Men vad gör det? Vi har ju traktor!

Och särskilt nöjd blev jag när jag hittade väderprognosen för Malbacken och såg vårt hus på bild nere i vänstra hörnet. De duktiga norrmännen hade lagt huser på rätt ställe, på Malbacken. I går såg jag bara den bilden på prognosen för Ullnäsnoret som förresten är lite felplacerat på kartan. Men tänk att norrmännen kan veta så mycket på så långt avstånd!

söndag 19 juli 2009

Önskemål angående vädret

Jag har fått en fråga: "Länken till Vädret i Saxdalen verkar ju bra, väldigt detaljerade prognoser. Men om man t.ex. ska åka från Saxdalen till Ludvika och samtidigt hämta ett litet paket hos en vän i Sunnansjö... Ja då kan det vara bra att på ett enklare sätt hitta väderprognoser över de alternativa vägval som man fortfarande har. Man skulle vilja ha prognoser för de närmaste timmarna för både vägen norr om och söder om Väsman.
Jag har ett litet rött paket men har aldrig frågat förr"

Svar: Jag håller fullständigt med dig! Själv slank jag igenom avspärrningen mellan Grängesberg och Klenshyttan förra veckan precis när grävskopan bara hade så lite kvar av vägen att gräva av - så jag kom just över innan stoppbockarna ställdes ut.

Då hade jag ännu inte sett den väderprognos som nu nås från bloggen. Nu har jag insett att man kan ha både nytta och nöje av en så detaljerad väderprognos. Och tänk om man hade det lika detaljerat geografiskt!

Därför gjorde jag följande tabell:



Saxdalen
Norra Västansjö Persbo
Rävvåla Norrbo Gräsberg
Nävbacken Stakheden Sörvik
Långfallsgruvan Grangärde Iviken
Olsjön Roskänge Burens
Ullnäsnoret Rönnäset Brunnsvik
Broby Östanbjörka Dröverka
Norhyttan Ställberget Norrvik
Burängsberg Nyhammar Blötberget
Skattlösberget Kvarnheden Gonäs
Ulriksberg Saxhyttan Grindfallet
Säfsbyn Karlsänge Klenshyttan
Fredriksberg Norsån Hällsjön
Sunnansjö Torsberg Grängesberg
Lågnäset Abborrberg Blåns
Grytänge Bringsjöberget Björkås
Stensbo Skattlösberget Björktorp
Botåker Ludvika Laritstorp
Botgärde Marnäs Gudmundberget
Botberget Landforsen Björnberget
Södra Västansjö Håksberg Sandudden

Så om du ska åka till huvudstaden - det här är ju en lokal blogg så kommunhuvudstaden är Ludvika. Åker jag från Malbacken - där jag bor - och ser att det vara busväder åt Botåkershållet men soligt på Lågnäset kanske det är bäst att ta Lågnäsvägen genom Sunnansjö.

Eller om det är fint väder hela sträckan söder om Väsman kan man ju kanske hämta paketet på tillbakaresan. Man kan ju se väderförändringen i Sunnansjötrakten timme för timme framöver.

Men finns det inga nackdelar med den här väderlänken? Bara en allvarlig som jag ser det: Det finns inga prognoser för Malbacken! Och vem ska vi skylla det på? Ja inte på Saxdalen blogg. Vi skulle gärna publicera prognoser för Malbacksvädret men data till den här webbplatsen kommer från Norge. NRK, Norges radio och Meteorologisk institutt i Norge ansvarar för data och prognoser.

Här har ju norskarna ett gyllene tillfälle att ge igen för alla Norge-historier som vi producerat. Men när det gäller väder så är Norge ibland lite före oss i Sverige. De hade namngett Stormen Gudrun, eller egentligen Orkanen Gudrun redan innan den bildats... men nu är vi ju ute på internationellt vatten så det kanske vi ska ta senare i den mer internationella systerbloggen.

Saxdalen blogg tar på intet sätt något som helst ansvar för dåligt väder, väder som inte stämmer med prognoserna eller t.ex. väder som vållar skador på egendom, människor eller djur. Vi bara förmedlar prognoser. Att Skattlösberg kommit med två gånger i tabellen beror sannolikt på efterdyningar efter Dan Andersson-veckan.

fredag 17 juli 2009

Barnarbete i Rävvåla redan 1841

Inslagen i Saxdalen blogg är numera lite sporadiska, delvis p.g.a. semestertider men mest av angelägna och intressanta andra sysslor. Arbetet med den specialutgåva av Årsskriften GRÄNGE som bara ska handla om Rävvåla/Saxdalen är en stimulerande och intressant sysselsättning.

Just nu har jag sysslat med artikeln om Kanalsystem vid Räfvåla Hytta. Artikeln som liksom nästan alla i den kommande publikationen är skriven av Lars Åhlström publicerades första gången i GRÄNGE nr. 28, 1997. Där förekommer uppgiften om barnarbete men också en mängd annan intressant historia som vi fortfarande kan se lämningar av i vår by. Av ett utdrag ur artikeln framgår:

"att kanalbygget krävt 1127 Mansdagsverken, 105 Qvinsdagsverken och 73 Gossedagsverken. Dessutom 352 kördagsverken. Sammanlagt 24 personer arbetade vid kanalbygget. Den genomsnittliga arbetstiden per person var ca. 50 dagsverken. Såsom ansvarig för kanalbyggnads-arbetet står Snuf Anders Persson noterad för 80 l/2 dagsverken. Anläggningen skulle alltså ha tagit en tid om ca.3 månader.

1 mansdagsverke betalades med 40 shilling, 1 qvinsdagsverke med 24 shilling och 1 gossedagsverke med 12 shilling. Arvoden för kördagsverken varierade från 1 Rd 24 sh. Till 2 Rd, med en häst. För körning med tuspann betalades 3 Rd 16 Sh (1 Rd=48 sh)."

Förhoppningsvis kommer publikationen att hinna tryckas och finnas till försäljning vid Saxdalens Dag den 22 augusti. Vill du vara säker på att få ett eget exemplar av den begränsade upplagan kan du skicka ett meddelande till min e-postlåda med adress

olahagfall@gmail.com

Priset för skriften blir 100:-


Gränge är en guldgruva för alla som är intresserade av Grangärdebygden. De 39 nummer av årsskriften som hittills publicerats utgör ett oväderligt historiskt material. Och nu har Hembygdsföreningarnas Samarbetskommitté gett alla med intresse för Rävvåla/Saxdalen tillåtelse att plocka russinen ur kakan med en specialskrift om byn.


Vi i Rävvåla Kulturförening tackar och tar emot och arbetar vidare för att förverkliga denna dröm. Den uppstod i en studiecirkel om Rävvåla/Saxdalen under hösten 2008.

onsdag 15 juli 2009

Å så var det vädret...

Vi väderbitna svenskar har ju, som vi redan varit inne på i den här bloggen, åtminstone ett samtalsämne som vi kan ta till när vi träffar andra svenskar. Tystlåtna som vi kanske är kan det vara svårt att helt plötsligt stå öga mot öga med en främmande människa och i hastigheten inte hitta något att prata om. Där har vi svenskar en klar räddningsplanka: Väder finns ju alltid, både det som har varit, det som är och det som ska komma och som vi bara kan spekulera om.

Som bloggare har jag känt att det fattats någonting viktigt i den här bloggen, något som alltid finns där och som intresserar många men som man inte behöver skriva om i varje blogginslag. Jag har tidigare åtminstone ägnat ett helt inslag åt i stort sett bara väder men som sagt: Vi har ju väder varje dag!

Lösningen ser du i vänsterspalten: Å så vädret i... Saxdalen. Klickar du på Saxdalen här i texten så kommer du till en webbplats som berättar om vädret just nu (t.ex. om du inte dragit upp rullgardinen ännu och är osäker på om det är värt att göra det). Du kan se det kommande vädret timme för timme och se prognoser för två eller tio dagar framåt.

Man blir ju lätt yrkesskadad av det man sysslat med under sitt arbetsliv och därför faller den här vädersidan mig helt i smaken. Den är pedagogisk (jag studerade och undervisade i ämnet pedagogik i ca. 25 år). Utformningen gör den anpassad till alla åldrar från förskolebarn som inte kan läsa eller som börjat bokstavera sig fram här i livet - till pensionärer som behöver förstoringsglas för att läsa tidningarnas väderprognoser. Tydlig text och stora bilder... Den innehåller statistik (som jag också studerade och undervisade i under samma 25 år och sedan arbetade med som produktionsstatistiker i 15 år). Ja visst får man sina sviter av ett helt arbetsliv...

Nu har jag varit lite opedagogisk som skrivit så mycket om någonting som ni själva kan förstå mycket bättre om ni tittar på den - vädersidan. Och det fiffiga är att ni inte behöver leta på det här inslaget för att klicka på länken till vädret i Saxdalen. Nej länken kommer att finnas kvar i vänsterspalten, varje dag framöver - i ur och skur.

Här hade jag tänkt lägga in en bild som visar den molntyp som vi har just nu över Malbacken. Problemet är att det är stålande sol, inte ett moln så långt ögat kan nå. Och när jag jämför det med aktuella vädret på webbplatsen för Saxdalens väder stämmer det helt! Temperaturen som jag har på en termometer i skuggan, 1,5 m från husväggen för att inte påverkas av avvikande temperatur i och utanpå huset, visar 22,6 grader medan webbplatsen visar 22. Det stämmer ju ganska bra och vi får väl dras med att inte se någon molnbild men i stället kunna njuta av solen från en molnfri himmel.

Jag har haft ett meteorologisk problem med mina regnmätningar. Min far hade redan innan jag flyttade tillbaka till Malbacken 2007 under flera år haft en enkel regnmätare på gräsmattan. Pluvimeter heter det på meteorolgernas språk. Jag har inte gjort några systematiska observationer men den senaste tidens regn fick mig att tömma den för en vecka sen. Jag tyckte att det var lite vatten i den efter allt regn men antog att det berodde på att mätaren blivit inflyttad under ett äppelträd vid gräsklippning. Jag tömde den och flyttade ut den på en öppen del av gräsmattan. Sen såg jag att min svåger Torsten hade köpt en likadan regnmätare. Efter några dagar jämförde jag lite med Torstens regnmängder. Det visade sig att jag bara fått en bråkdel av hans nederbörd.

Förklaringen visade sig vara en mikroskopisk en spricka på undersidan av min mätare som gjorde att vattnet sakta rann ut.

Nu är det semestertider och jag hoppas att vi efter semestrarna kan säga att: Men det var ju i alla fall vackert väder!

tisdag 14 juli 2009

Jag hade en gång en båt...

Sjön, havet och båtar har alltid fascinerat mig. Så långt jag kan minnas bakåt i tiden så var Stackarbergslandet, Sandlandet och Smedtorpet, alla på Saxens östra sida platser som jag älskade att besöka. Men också på andra sidan av sjön trivdes jag. Jag var ganska ofta hos Lindéns eller Erik Jans på östra sidan.

Varje sommar var jag med min mamma minst en gång till Erik Jans för att tvätta mattor. Det var inte så mycket mattvätt för mig men jag hade alltid full sysselsättning vid strandkanten och att vara vid sjön var aldrig tråkigt.

Vid Slamhavet var jag också när jag var liten, med min farfar som hade båt och han hade båten lite norrut vid en brygga vid Neregårds land. Där hade också Alfred Heij sin båt och jag fick också åka i den ibland. Min morbror Elis hade också en båt som låg vid Stackar-bergslandet. Alla båtarna hade det gemensamt att de var hårdstartade.

Som pojke var det ett äventyr att vara med vid sjön och i båtarna. Många gånger hade jag nog gett upp hoppet om att motor
erna skulle starta men ändå minns jag inte att vi någon gång när vi fick ro tillbaka utan att motorerna startat. Båtägare på den tiden fick ha tålamod!

På bilden till vänster sitter min mamma och jag i aktern på farfars (Karl Fredriksson) båt vid ångbåts-bryggan vid Slamhavet.

Min farmor Frida är också med på bilden. Jag åkte många gånger med farmor och farfar på turer ut på Väsman i den här båten. Den hade en Sjöstrands-motor, en inombordare som gick bra när den en gång startat.

Jag finns också med på en annan båtbild från nästan samma plats: Min morbror Elis Haag i sittbrunnen och bredvid båten min far Harry och Rune Heij.

Jag antar att det här var morbror Elis båt som håller på att vårrustas men det skulle också kunna vara Alfred Heijs båt. Om någon kan ge mig information om båten är jag tacksam.

Till vänster om båten syns pumphuset som låg på södra sidan av den järnvägsbank där man körde ner slig från anrikningsverket för att tippa ner i de pråmar som sedan bogserades med ångbåt till Ludvika. Bryggan på den tidigare bilden låg direkt norr om järnvägsbanken.

Från den bryggan startade Ahrenbergs rundflygturer när jag gjorde min första flygtur. När jag var lite äldre, 13-14 år startade vi från bryggan när vi åkte vattenskidor ett par somrar. Härifrån utgick tidigare de ångbåtsturer som var populära under ångbåtsepoken. Ångbåtarna blev inte bara fraktfartyg utan också nöjesfartyg med utflykter till t.ex. Mässanslandet. Det förekom musik på ångbåtarna i Väsman och man dansade säkert både på båtarna, på bryggor och på land när man lagt till.

Någon gång i skarvet mellan 60/70-talet hade jag och min sambo en segeleka i Solhagviken i Väsman. Vi köpte den i Knäm i Bohuslän och seglade ganska mycket i Västkustens saltvatten när vi arbetade på Ludvika barnkoloni Brevik innanför Bohus Malmön. Jag ringde på en annons i Bohuslänningen. En äldre kvinna svarade: Ja den ligger på land vid stranden, sväng till vänster vid Esso-tappen i Knäm och kör ner till vattnet! Det gjorde vi och köpta båten, en GKSS-segeleka.

Vid Brevik lärde vi oss att segla och också att en båt mår bäst av att ligga fritt i vattnet förtöjd vid en boj eller ett säkert ankare. Så låg den ett par år i Väsmans vatten i Solhagviken innan den såldes och blev fick sin hemmahamn i Lindesjön vid Lindesberg.

söndag 12 juli 2009

Jag vill inte gnälla

Men verkligheten gör mig ibland både besviken och arg. Begreppet Verklighet har filosofiskt sett två skilda betydelser:
  1. Det som är förverkligat i motsats till det som är möjligt
  2. Verkligheten i motsats till det som en observatör felaktigt uppfattar som verkligt
Jag vill inte fördjupa mig i filosofiska diskussioner utan direkt tala om vad som skuggade min dag förutom de svarta tunga moln som hängt över Malbacken större delen av dagen.

Jag har varit OK-medlem sedan mitten av 60-talet. Som student var det viktigt att hålla alla kostnader så låga som möjligt. OK:s återbäring var på den tiden attraktiv. För mig var också den kooperativa tanken, medlemsägt med medlemmarna som företagsledare och samtidigt kunder som fick dela på företagsvinsten ett synsätt som jag sympatiserade med. Det gör jag fortfarande, men inte med OK!

När jag flyttade tillbaka till Saxdalen för två år sedan var det naturligt att min mack blev OK i Sunnansjö. Min mor bor på Solgärdet och jag besöker henne för det mesta 2-3 gånger per vecka. Att tanka i Sunnansjö blev en självklarhet.

OK i Sunnansjö är nu borta sen flera månader, trots stora protester från kunderna i Sunnansjö med omnejd. Jag bestämde mig då för att bara använda mitt ny Volvo-kort som skulle fungera både på Tanka (Volvos egna mackar), OK och också på andra ställen.

Idag var jag till Grängesberg för att tanka med mitt Volvo-kort, på OK som jag gjort så många gånger tidigare. Nej, kortläsaren fungerar inte. I kassan upplystes om att man inte visste när eller om kortläsaren kommer att fungera i framtiden. Men jag kunde tanka på den manuella pumpen och betala med kortet i kassan.

Då åkte jag till Ludvika och tankade på Tanka! Jag använde mitt kort som fungerade utmärkt, precis som det skulle ha gjort hos OK i Grängesberg.

Då beslutade jag mig för att ta ut mina sparade pengar som jag har som OK-medlem och säga upp mitt medlemsskap. Mitt sista inköp hos OK var för någon månad sen då jag köpte en spray på OK i Ludvika.

Om vi som medlemmar fått någon ekonomisk redovisning och motivering till nedläggningen av OK i Sunnansjö skulle jag fortfarande handla alla mina bensin- och oljeprodukter hos OK men nu ansluter jag mig till den som jag vet ganska stora skara bilister Grangärde socken som inte längre gör några inköp längre hos OK, likt min syster som numera tankar enbart Jet...

OK:s nedläggningar har ingenting med alternativ 2 i inledningen att göra: Det är ingen missuppfattning av vare sig oss OK-medlemmar eller övriga kunder som tankat på OK att bensinmackarna lagts ner.

Däremot kan det för OK:s ledning vara aktuellt att fundera över tolkningen i alternativ 1: Hade det kanske varit en bättre strategi att behålla kunderna vid de små mackarna som OK-kunder. De åker ju nu inte till nästa närmaste icke-nedlagda OK-mack för att tanka - utan till närmaste konkurrent!

lördag 11 juli 2009

Alla är inte rädda för regn

Nu är det ju sommar och med den svenskt sommar-väder, det dominerande samtalsämnet i många sommarkonversationer. Själv har jag mest hållit mig inne de senaste dagarna för att skanna bilder och text till den planerade specialutgåvan av GRÄNGE med artiklar som handlar om Rävvåla/Saxdalen. (Du som vill reservera ett exemplar av den lilla upplagan av Gränge special, om Saxdalen/Rävvåla genom tiderna: Meddela detta till: olahagfall@gmail.com).

Men alla är inte rädda för regn. Eller litar på John Pohlman om han lovar att det ska bli uppehåll. Se här ett utdrag ur ett e-brev min bloggkollega Sörby-bo och jag fick idag från Vesa Hartikainen, numera boende i Norrböle utanför Sundsvall. Bor man där och vill höra tre generationer Wallman spela fiol... Ja då kan man ju göra som Vesa, åka till Bingsjöstämman som i onsdags. Det här är ett utdrag ur hans brev:

Jag tvekade själv in i det sista, men litade på Pohlman www.klart.se som "garanterade" att regnet skulle upphöra efter kl.20, så jag åkte hemifrån kl.15 och kom fram till Bingsjö kl.1830 efter 22 mils körning och middag i Bollnäs, lagom för att hinna se och lyssna på Saxdalens Spelmanslag som spelade upp till dans på "Bystugubanan" mellan kl.1950 och 2040. Uppträdandet skedde under tak, så det gjorde inget att det kom någon ytterligare skur under tiden, fast därefter var det uppehåll resten av kvällen. Publiken var särskilt förtjusta i tredje generationens spelman av släkten Wallman - lille Olle Wallman!
Jag blev själv väldigt hedrad när spelmanslaget spelade och sjöng Dan Anderssons visa om Gunnar Vägman, "den reslige finnen", för sången var väl riktad till mig....?

Och det här fick Vesa se och lyssna till. Han stannade i Bingsjö till strax efter midnatt, startade då sin 25-mila återfärd till Norrböle. Tröttheten satte in norr om Delsbo och ett par timmars sömn i bilen vid Dellens strand blev nödvändig.
Det sägs ju att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder. Ja antingen är Vesa inte alls rädd för regn eller litar han helt på John Pohlman.

Och John Pohlman är inte heller rädd för vatten. Han har varit i Colombia och blivit expert på Colombias längsta dam Rio Magdalena, den 150 mil långa floden som flyter genom en stor del av Colombia. Han var där som hydrolog. Jag har träffat honom en gång, inte i Colombia utan i Örebro, när han besökta min kompis Nadias restaurang.

lördag 4 juli 2009

Sommarhändelser som gör mig glad

Det finns mycket att glädjas åt här i livet. Att ha sina föräldrar i livet när man själv blir äldre är nog något som de flesta gläds åt. Själv har jag just haft förmånen att fira min mors 93-årsdag.

Min mamma föddes precis som jag på Hagfallstorpet i Saxdalen och har bott där nästan hela sitt liv. Under ett år bodde hon i Stockholm när min far utbildade sig på Påhlmans Handelsintitut. Min mamma var länge som de flesta fruar i hennes ålder "hemmafru". Det betydde att hon alltid fanns hemma när jag kom från skolan och alltid fanns hemma när jag var hungrig, gjorde mig illa eller behövde någon hjälp. Men mamma ville gärna arbeta och bidra till familjens försörjning och hon sydde "kontorsrockar" som hon sålde och hon var en hejare på att plocka bär.

Jag minns många vandringar i skogen när min mamma plockade lingon. Hon plockade en 30-liters bärkont full med lingon på samma tid som jag plockade en liter. En del bär sålde hon och några lådor skickades till släktingar i Skåne som skickade tillbaka lika många lådor med päron som de odlade.

Jag hade också förmånen att alltid ha min mormor hemma när jag växte upp. Hon levde tills jag var 25 år och var också en trygghet under hela min uppväxt. Mamma funderade på att utbilda sig för att kunna ta anställning i något mer stadigvarande jobb. Det blev en utbildning till
Sysselsättningshandledare vid Haraldsbo-skolan utanför Falun. Med den utbildningen fick hon sedan arbeta med sysselsättningsterapi på åldersoms-hemmen Granliden i Grängesberg och Solgärdet i Sunnansjö.

Idag bor min mamma på Solgärdet där hon tidigare arbetade. Hon får bra vård och omsorg av personalen och trivs bra. Hon sjunger gärna med personalen och hon lyssnar gärna på den musik och sång som inte sällan erbjuds de boende på Solgärdet.
På bilden ses min mamma vid ett av hennes besök på födelsegården Hagfallstorpet förra sommaren.

När jag fick min pension 1 januari 2007 hade jag sett fram emot att också få tid att ta vara på min fars stora kunskap om människor och historia i Saxdalen och gamla Grangärde kommun. Tyvärr dog min far samma dag som jag fick min pension. Men min mor finns kvar och min syster och jag besöker henne ofta och gläds åt att hon har en lugn och trygg ålderdom. 93 år är en aktningsvärd ålder och vi hoppas att vi får fira födelsedagar med henne under flera kommande 2 juli.

Min mamma är till glädje för oss barn, släktingar, personal och boende på Solgärdet. Det gör mig glad.