fredag 28 december 2012

Julgransplundring på Trettondagen



torsdag 27 december 2012

Nu ska du få se på andra bullar

Det här inlägget skrevs först här i Saxdalen blogg men ju längre skrivandet pågick desto mer övertygad blev jag om att inlägget i stället borde publiceras i Olas blogg som är lite mindre lokal. Det här inlägget är ganska internationellt. Därför kan du nu läsa inläg- get här.

Notis i Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902

- Minst halfva lästiden skall hvarje barn
vid Räfvåla skola från och med nästa ter-
min åtnjuta undervisning enligt ett af Väs-
terås domkapitel till skolrådet i Grangärde
gjordt förständigande.

Källa: Projekt Runeberg,
 
Förständigande = åläggande
(Bloggarens kommentar)

måndag 24 december 2012

Johannes Graafs nya film: Skogens väktare

Saxdalen blogg önskar alla som tittar in här ibland en God Jul! Nu är det redan julafton. Har du letat jul- gran? Annars börjar det bli hög tid nu. Men titta först på Johannes Graafs senaste film Skogens väktare. Den bör man ha sett innan man ger sig ut i skogen. Det kan bespara oss vissa problem och obehag.


 
Vi på bloggen tackar Johannes Graaf för filmen som kom väldigt passande i tid. Tack Johannes och medhjälpare för ännu ett gott jobb.

Och God Jul alla önskar Saxdalen blogg!

söndag 23 december 2012

En tidig intervju, kanske en av de första i världen som spelats in och bevarats. Som studerande i Uppsala från 1962 ingick i utbildningen i Sociologi att lära sig intervjua och sedan att tillämpa det i verkliga under- sökningar. Den första undersökning jag deltog i gällde intervjuer i Märsta. Det var innan Arlanda var en storflygplats. De första start och landningarna gjordes 1960 med ett fåtal primitiva byggnader på flygplatsen. Vi skulle ta reda på hur befolkningen i Märstaområdet såg på den kommande storflygplatsen. 

Jag påmindes om mina egna intervjuer när jag hittade en tidigt gjord intervju på Internet. Intervjun gjordes 1904 med Peter Wickblom från Alfta i Hälsingland. Han berättar om sin resa till USA dit han utvandrade år 1846. 



Resan till Amerika 1846. Intervjun som text

"Då ja for frå Amerika... vart sjömännen villad av en fiskarbåt å tänkte de var en fyrbåk å for bortikok... så skeppe törna omkring. Ovanför de braka, så vattne forsa in i lastluckan ongefär spjällock.. Å vi tell å pumpa. Å då kom kvinnerna å jämra sej å gret å sa de (hostning) öka. Oj, oj. En sjöman på tolv år, han stanna av. Ingenting e loss. Men kärringa! Du föstår inte, sa han. Nä, fast far min e gammal å che, så låter Gud oss komma i lann, eller hur pappa? Jo, visst kommer vi te lann, sa ja. Å vi tell å pumpa. Vi va många starka kära. Pumpa en femton minuter på man. Så rätt som de e börja de minska. Å vi pumpa läns, (hostning). Å de e trolit att skeppe (hostningar) täte, så de stige å lääke. Så kom de en, en lursbåt å tog oss te England. Te Kove... Va vi inne på docka där, å va där i sju vecker, innan vi... kunna fära säger av. Skulle tro ja va tjugoen vecker på skeppe.

De e den tredje april 1904. Ja e född den... 14 februari 1810, så ja e nittifyra år å nåra månader."

Peter Wickblom

Se hela hemsidan från helahalsingland.se där mer information finns. 
 
Själv har jag ingen speciell koppling till Hälsingland men jag är intresserad av utvandringarna också från vår hemtrakt. En morbror till mig utvandrade på 20-talet till Chicago. Peter Wickblom bosatte sig i Bishop Hill en bosättning som grundades av en svensk, Erik Jansson som var med i en pionjärgrupp av utvandrare från Sverige. Han var predikant och född i Biskopskulla mellan Enköping och Uppsala och grundade Bishop Hill som är en översättning av hans födelsesocken. Både Chicago och Bishop Hill ligger i Illinois ca. 20 mil från varandra. Storleken skiljer dock. Chicago har idag ca. 2,5 miljoner invånare jämfört med 127 personer i Bishops Hill. Många svenskar utvandrade till trakten.
 
Biskopskulla har jag passerat otaliga gånger när jag arbetade på Uppsala universitet. Vi hade universitets- kurser i ett stort område runt om i Svealand och södra Norrland t.ex. i Gävle, Västerås, Örebro, Eskilstuna, Fagersta, Falun och Borlänge. Jag kände mig nog lite som en kringresande predikant när jag gång på gång passerade infarten till Biskopskulla.

lördag 22 december 2012

Faran är nästan över!

Nu är det efter midnatt mellan 21 och 22 december 2012. Det betyder att den farliga dagen 21 december är över och jorden exixterar fortfarande!
 
Det finns en liten hake som gör att vi ännu inte kan vara 100 % säkra: Eftersom den aktuella profetian om jordens undergång den 21 december gjordes i Syd- amerika har vi en viss tidsskillnad att ta hänsyn till. Inkariket täckte en stor del av västra  Sydamerika Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia, Chile och Argentina. De västligaste tre nu existerande länder som omfattades av Inkariket: Colombia, Ecuador och Peru har den största tidsskillnaden jämfört med Sveriga. De är sex timmar efter oss under normaltid och sju timmar när vi har sommartid. Så vi får vänta till efter kl 06.00 nu på morgonen innan vi kan vara helt säkra på att jorden överlevt den skrämmande profetian.
 
Själv är jag dock redan lugn. Jag tror att profetior från vår egen trakt är lika bra som inkaindianernas. I den nordiska mytologin förutsågs också jordens under- gång efter gudarnas sista strid. Ragnarök var en serie händelser som skulle leda till jordens undergång. Att jag känner mig säker på att den tiden inte är nu beror på att ragnarök ska föregås av fimbulvintern som ska vara i tre år utan sommar. Det gör mig lugn. Även om vi alltid klagar mer eller mindre på våra somrar så kan ju inte fimbulvintern vara här än.

Möjligen är det min släktforskning som har bidragit till att jag försöker hitta anknytning eller berörings- punkter till det mesta i min värld. Har jag då någon anknytning till inkaindianerna? Ja, inkarikets huvud- stad var staden Cusco 3 400 m upp i bergskedjan Anderna i Peru. Dit har jag aldrig rest. Men jag har arbetet flera år tillsammans med Ana, född och uppväxt i Lima i Peru. Hennes morfar var som militär placerad i Machu Picchu  en liten inkastad i Cusco- regionen 80 km nordväst om Cusco. Den hade 750 invånare när det begav sig. Idag besöks den av bara 400 000 turister per år eftersom turismen begränsas av kapaciteten på den smalspåriga järnväg som ger enda möjligheten att ta sig till Machu Picchu. Ana bor nu på Kanarieöarna. Inte heller där har jag varit.
 
Världsarvet Machu Picchu sett från berget Huayna Picchu
Men jag har varit flera gånger i Colombias huvudstad Bogotá 5 650 m upp i samma bergskedja, Anderna. Med Bogotá har jag nästan daglig kontakt. Just nu är min Sambo Annie där. Hon hälsar på sina båda döttrar som också är där. Skype och internet gör att vi kan se och prata med varandra så länge vi har tid. Enda lilla hindret för kommunikationen är just tids- skillnaden.

Min anknytningen till den nordiska mytologin är inte så stark. Jag har själv faktiskt inte läst någon av Eddorna varken den Poetiska Eddan eller Snorres Edda även om jag låtit mig berättas en del episoder från de båda källorna. Jag har heller aldrig varit på Island men hade som lärare på Uppsala universitet en studerande från Island som berättade mycket intressant om landet. Som barn smakade jag också islandssill.

Däremot har jag varit i Norge. Många gånger åkte jag som barn med mina föräldrar över gränsen från Sälenfjällen för att köpa margarin i Norge. Vi gjorde också en bilresa genom den imponerande Roms- dalen, uppför vackra Trollstigen, färja till Geiranger, därifrån uppför igen och sen hem. En imponerande och minnesvärd tur.

Som 12-åring var jag på skolresa till Oslo där jag åt valbiff och som studerande vid Högre Allmänna Läroverket i Ludvika kände jag i min ungdom två norska systrar som bodde i Blötberget. Som vuxen har jag också varit många gånger i Norge. Bl.a. upplevde jag en storm mellan Strömstad och Sandefjord i Norge. Den pågick flera timmar både över Koster- fjorden och på Oslofjorden. Ett par veckor gick jag en kurs på Lade i Trondheim när jag var forskarstude- rande i Uppsala. Som statistiker på SCB i Örebro arrangerade jag också en studieresa till våra statisti- kerkollegor på Statistisk sentralbyrå både i Oslo och Kongsvinger. Så jag känner mig helt klart anknuten till Norge.

Det är mot den här bakgrunden som jag med till- försikt ser fram emot klockan 06:00 idag. Då är 21 december i år över i hela det gamla inkariket. Skulle jag ha satsat på fel häst lär jag kanske aldrig få reda på det. Nu kommer jag säkert att sova åtminstone till kl. 06:00. God Natt och Sov Gott!

torsdag 20 december 2012

Det är mycket 12 nu, funderingar

Vi har snart levt ett helt år med årtalet 2012. I början kanske vi inte reagerade speciellt för årtalet. Nästan hela året gick men sen kom årets sista månad december, den tolfte, och helt plötsligt var det en 12:a till i våra datum, under en hel månad, som vi tror. 

(Jag tvekar lite att skriva datum, ska det inte heta data här? Nej, det är korrekt att skriva datum, ett eller flera datum när det anger dag eller dagar. Svenska adademins ordlista hjälper mig med följade informa- tion:

dat|um substantiv -et; pl. datum • uppgift om dag, månadsdag
 
Om data skriver akademins ordlista:
 
data substantiv plural • uppgifter; fakta; som förled i sms ofta dator- el. datorbehandlings-; lägga upp på data datorbehandla ngt

Data har dessutom flera betydelser i samband med datorer och databehandling. Den som är intresserad av detta kan läsa mer i wikipedia.

Men tillbaka till 12:orna. December 12 i år d.v.s. 20121212 är förstås ett ovanligt datum. Eftersom vi inte har mer än 12 månader på ett år lär inte nästa 121212 inträffa förrän om 1000 år, nästa milennium alltså under 2100-talet. Men dessförinnan kommer 010101, 020202 osv. 

20121212 var ett datum som fick vissa konsekvenser. T.ex. var det köer för att få gifta sig just detta datum. Om alla giftas- lystna fick plats vet jag inte. Åtminstone lyckades inte alla som önskade få vigseln vid lunchtid, kl 12 eller kanske till och med 12.12. Fick de ingen tid får de vänta till 010101 år 2100 eller acceptera ett mer nor- malt datum. Det är ju ganska lång tid dit men jag börjar ändå bli lite stressad...

Det finns ju nämligen profetior om jordens undergång. En som är mycket aktuell och som gör att det kanske är bråttom att av- sluta det här blogginlägget mycket snart är att jorden ska gå under 21 december i år 201212, alltså redan i morgon. Det är en gammal profetia från  mayaindianerna.  Läs mer om den profetian här. Det finns också andra förutsägelser med andra förklaringar som gör morgondagen riskabel. 

r mig är det okänt om mayafolket förut- sade vilken tid på dagen i morgon som undergången kommer men om jorden snurrar oförstörd klockan 12.12 svensk tid i morgon så hinner vi i alla fall uppleva nästa vintersolstånd. Låt oss hoppas och tro att det blir så.

tisdag 11 december 2012

Hur har ni det där ute i mörkret?

Här sitter jag nu i mörkret på min kammare där jag föddes för snart 71 år sedan. Jag har letat efter svar på en fråga jag fick från Niklas Våhlander nere i byn. Han undrar över den kallaste temperatur som upp- mätts i byn Råvvåla/Saxdalen och när det i så fall var?

Det korta svaret är: Jag vet inte! Men som väderbiten börjar man ju fundera och leta information. Det finns säkert en del väderstatistik bland gamla anteckningar som våra föräldrar och tidigare förfäder gjort men att hitta dem? Och någon officiell väderstation har vi säkerligen aldrig haft i närheten av Rävvåla/Saxdalen.

För att leta efter några fakta om hur temperaturen kan ha varit tidigare kan man jämföra med kända temperaturer i närheten. Om vi ser till registrerade låga temperaturer i Dalarna så är köldrekordet -46,1° i Grundforsen (nordväst om Granfjällsstöten i Sälen- fjällen) den 1 januari 1979. Det är dessutom köldre- kord i hela Svealand. Nästan lika kallt var det i Särna den 3 januari krigsvintern 1941: -46,0°. Själv föddes jag i januari 1942 som också var en bister krigsvinter. Jag föddes i det rum som jag sitter i nu. Det gick inte att komma upp på Malbacken med någon bil så min moster Hanna hjälpte till med förlossningen.

Både Grundforsen och Särna ligger i ett område som är känt för kalla vintrar. Det beror till stor del på avståndet från havet. Havsvatten verkar stabilise- rande på temperaturen över landområden i närheten. Den plats på hela Skandinaviska halvön som ligger längst från havsvatten hittar vi i skuggan av Fulufjäl- let  strax öster om den lilla byn Mörkret. Därifrån är det 22 mil till Trondheimsfjorden, 22 mil till Oslo- fjorden och 22 mil  Bottenhavets vatten några kilo- meter söder om Njutånger. Flera av de nämnda Dalaorterna kan ses på följande karta.
 
 
Flera vargavintrar är kända historiskt sett men upp- mätta temperaturer är inte så lätta att hitta.

1323 frös hela Östersjön. Allmän trafik på isen mellan Skåne och Tyskland startade och härbärgen byggdes ute på isen att resande kunde få vila, mat och byta hästar.
   
1658 var en kall vinter åtminstone i södra Sverige och Danmark. Det var då Karl X Gustav tågade med en svensk arme över isarna på Lilla bält (700 m brett på smalaste stället) och Stora bält (1200 m brett på sma- laste stället.

1940 frös Öresund till. Så många helsingborgare gick över isen till Helsingör att det blev problem för den danska tullen.

Värmlands lägsta temperatur är -42,0° den 20 januari 1917 i Adolfsfors och den 14 januari 1918 i Knon vid Gustavsfors
 
stmanland:
Köldrekordet inföll den 24 januari 1875, då Nora och Västerås uppmätte -36,5°. Den därefter lägsta temperaturen registrerades den 9 februari 1966, då Uttersberg hade -35,0°.

"Åren 1771 och 1772 voro för Västerdalarnas finnmarker fruktansvärda. Hungersnöden var så stor, att finnarne under vintrarne dessa år svulto ihjäl i sina pörten, stundom milsvidt skilda från folk. Man hittade de arma människorna, omtalas det, med munnen fylld af hö och halm, som de i yttersta nöden tillgripit. De utmärglade finnarne sökte i det längsta på sina skidor finna villebråd men svälten gjorde, att de dignade ned i skogen och sedan återfullos döda, vanligen svårt sargade af vilddjuren, whilka stundom endast lämnat skeletten kvar." (A. Magnevill, Grangärde Församlings Minnesbok. 1925, Faximilupplaga tryckt 1968, s. 179).

onsdag 5 december 2012

November 2012 en mild höstmånad

I oktober verkade det som om vintern var på väg men när november började blev det varmare än vanligt. Medeltemperaturen för november låg hos oss i Saxdalen tre grader över den normala för månaden. På Malbacken ser temperaturkurvan för november 2012 ut så här:
 
Högsta temperaturerna under månaden var den 15:e november när temperaturen nådde upp till 10,3 grader och den 22:a november 9,7 grader.
  Lägsta temperaturen var -5,0 grader vid midnatt natten till 1 december. Sen vet vi hur det har gått, bara minusgrader och dessutom många, ner till -19,8 så här långt. Vi kan nu avslöja att den meteorologiska vintern kom till Malbacken den 28 november. Det var första dygnet av fem med en medeltemperatur under 0 grader.
 
Lufttrycket har stor inverkan på vädret och inte minst förändringar i lufttrycket. Högtryck brukar innebära bättre väder än lågtryck. Stigande lufttryck följs ofta av bättre väder medan sjunkande lufttryck kan betyda att sämre väder är att vänta. Så här har lufttrycket växlat under november:


Grön kurva: Relativt luftryck, röd kurva: Absolut lufttryck. Se texten!
Lufttrycket anges numera i Hektopascal = Millibar. När jag läste meteorologi avändes enheten millimeter kvicksilver, mmHg. Det genomsnittliga trycket över hela jorden är 1013 när det anges i Hectopascal eller Millibar. På min tid som väderobservatör angavs lufttrycket i millimeter kvicksilver som i genomsnitt är 760 mmHg.

Att diagrammet från min väderstation har två kurvor för lufttryck beror på att man kan mäta det absoluta trycket, det faktiska värde som instrumentet visar. Det visas av den röda kurvan i diagrammet. Det borde väl vara det rätta värdet? Ja, det är en rättvisande värde på lufttrycket. Men det värdet är lägre än om Malbacken låg vid havsnivån därför att Hagfallstorpet ligger 220 m över havsnivån. För att göra lufttrycks- mätningar jämförbara oberoende av hur högt den plats ligger som man mäter lufttrycket på räknar meteorologerna om det absoluta lufttryck som har uppmätts till det tryck som det skulle vara om mät- platsen låg i nivå med havet, det relativa trycket. På det sättet blir lufttryck från olika platser jämförbara. 

Ett sätt vore förstås att gräva en 220 m djup brunn på gården och klättra ner till botten med en barometer och mäta trycket där nere, i havsnivå, för att få det relativa lufttrycket. Som pensionär med reumatism har jag istället gjort det bekvämt för mig, jag är lite lat också, genom att räkna om det absoluta lufttryck som min barometer mäter till det relativa trycket. Dessutom görs beräkningen helt automatiskt i det dataprogram som tar hand om väderstationens mätresultat. Den slutsats jag hoppas man kan dra av det här långa resonemanget är att det är det relativa lufttrycket man ska använda och inte det absoluta även om det kanske låter tvärt om? Här är relativt bättre än det absoluta.
 
Lufttryck mäts med en barometer. Det enklaste instrumentet för att göra väderprognoser är också aneroidbarometern. Den finns i många hem. Den är rund som en klocka men har bara en visare som rör sig när lufttrycket ändras. Det brukar också finnas en ställbar visare som hjälp för minnet nästa gång man tittar på barometern.
Aneroidbarometer från Clas Ohlson
 
Skalan på nyare barometrar brukar vara graderad som den yttre skalan här d.v.s. i enheten hektopascal eller millibar med värdet 1013 i mitten. På äldre barometrar var skalan i millimeter kvicksilver, mmHG. Där var värdet 760 mitt på skalan. Här en ovanligere skala graderad i centimeter kvicksilver. Där är normaltrycket 76.
 
Vintern har alltså nyss kommit. Men över havet verkar det som hösten, stormarnas tid, inte är över. Så här ser SMHI:s varningskarta ut nu när dygnet har slagit över till 5 december:
 
Den här kartan över SMHI:s varningar hämtades ett par timmar före midnatt, natten till onsdag 5 december. Här ser vi klass 1-varningar för Skagerack och hela Östersjön: Kulingvarning med högsta vindstyrkorna för Ålands hav och norra Östersjön med 20,8-24,4 meter/sekund eller 75-88 km/tim på onsdag, men avtagande mot kvällen.
 
Men nu är det nog med väder för i natt. Klockan är 1:30, utetemperaturen -8,3 grader. Min temperatur uppskattningsvis 37 grader. Jag är trött och ska gå och sova nu.