fredag 25 maj 2012

Göken kom för sent till gökottan

PRO i Saxdalen ordnade gökotta på torsdagen. Vi vet att göken har rykte om sig att vara uppe med tuppen eller tidigt på morgonen. När tiden för ottan bestäm- des var dock en stor majoritet för att ha gökottan på eftermiddagen. Kl. 14:00 är en tid som har använts tidigare år med lyckat resultat. Ja, det förstås, vi har väl aldrig hört eller sett någon gök? Men huvudor- saken till eftermiddagstiden har varit vädret. På morgonen kan det ju vara ganska svalt.
 
Några buketter PRO:are trivsamt utspridda i naturen vid Oxbrobäcken och Klubbstugan 
 
   Vi har brukat ha fint väder under gökottan och tors- dagen var enastående fin. Dessutom visade det sig att göken också ropade på torsdagen men efter kl. 17 - när vi hade avslutat firandet. Leif Rosén hann inte mer än sätta sig på trappen när han kommit hem från Klubbstugan vid Oxbrobäcken: Då ropade göken från Saxberget
 
Så nu vet vi till nästa år att tiden för gökottan inte behöver vara i ottan för att kunna höra göken ropa. Jag har också hört göken på Malbacken under eftermiddagstid under två dagar. Den tiden passar åtminstone flera pensionärer bra. Ett annat skäl till eftermiddagsottan just den här torsdagen var att förmiddagen var bokad för boule-träning. Så vi PRO:are ligger inte bara och latar oss på förmid- dagarna
 
Ca. 25 personer hade mött upp för att njuta av det fina vädret, äta varm korv med bröd och tillbehör, dricka kaffe med kaka och prata och umgås. En stillasittande tipsrunda klarades också av och om inte Alvar Orre hade skadat axeln vid vedhuggning skulle vi fått lyssna till den fågeln på dragspel. Men Alvar är välkommen till nästa gökotta.
 
Om man tittar närmare på bilden är det fråga om det inte är en stum gök som sitter i toppen på masten på skorstenen? Kanske blev en hel hop pensionärer för mycket för en ensam gök så att han fick tunghäfta?

tisdag 1 maj 2012

Njutbar och traditionsenlig Valborg i Saxdalen

Det fina vädret och den stora publiken bidrog till ett lyckat firande av våren vid Saxen. Alla traditionella ingredienser i firandet fanns med också i år. Vi tar dem i tur och ordning:

Snögubben

Det här är nog barnens favoritinslag sista april. En karavan med nio traktorer med släp kör genom byn med massor av barn och huvudpersonen, Snögubben, på första vagnen. Karavanen kör runt byn och stannar framför den stora rishög som vi samlat ihop sen förra året.

Snögubben och många barn anländer till brasan
 
 




Sen kommer det spännande lyftet när snögubben ska lyftas upp på rishögen. Jag tyckte årets gubbe såg ovanligt glad ut och svängde runt ganska mycket och tittade ut över publiken som fanns åt alla håll. Ja, se själva här:


Klicka på helskärmsikonen längst ner till höger för att se videon på hela bildskärmen!
 
Saxdalens manskör
 
En institution i Saxdalens musik- och kulturliv är Saxdalens Manskör. Just igår kväll var det 31 år sedan kören framträdde för första gången. De sjöng också då vårsånger under sista april. Här kan vi lyssna till en vårsång som de säkert sjungit otaliga gånger: Längtan till landet eller som den kanske är mer känd Vintern rasat.
 
Att en kör består under så lång tid kanske inte är så ovanligt. Körmedlemmar kan komma och gå medan kören består. Men ändå är det en lång tid. Eftersom jag har bott i Uppsala och Örebro i 45 år har jag hört många körer. Men jag tror att jag bara hört en kör som haft samma körledare under så lång tid. Det är naturligtvis Saxdalens Manskör.
 
Roger Broberg är värd en extra eloge för det idoga och framgångsrika arbete han gjort och fortsätter att göra tillsammans med Saxdalens Manskör. Vi hoppas på att få lyssna till kören sång och se Roger dirigera under lång tid framöver.


Vårtalet
 
Ingen sista april utan vårtal. Det hör också till traditionen. Och det är spännande att se och höra vem talaren är varje år. I år var det en för många känd person som är född och uppväxt i Rävvåla men som numera bor så långt bort som i Sunnansjö. Hans namn är Per Åke Åhlström. Han kallas både Åke och Pelle och många har sett och hört honom uppträda i olika sammanhang med sin gitarr och sina underfun- diga vistexter och dikter.

Vid mikrofonen: Vårtalare i Saxdalen 2012, Åke Åhlström



Åke påstod själv att det inte skulle bli något vårtal utan mer ett årtal. Men på det ganska korta tid han hade till sitt förfogande hann Åke klargöra många soldatnamn som funnits i Rävvåla/Sunnansjö. Soldaternas efternamn ändrades också under historiens gång men vi kände igen flera av namnen bland ättlingar som fortfarande lever i vår omgivning. Till sist uppstod ett visst tvivel när Åke påstod att han inte är smartare än en femteklassare...

Fyrverkeri

När de punkter på kvällens program som kunde genomföras i dagsljus klarats av återstod enbart det avslutande fyrverkeriet som hade väntat in en påtag- lig skymning. Det blev ett sprakande, smällande, glittrande och imponerande fyrverkeri som fångade sin publik som visade sitt gillande både under fyrver- keriet och efter de sista smällarna. Applåderna var starka.