Om sjön Glaningen och "glanu" mjölk

Igår körde jag bil in till Ludvika. Mellan Brattjämna, raksträckan i Björnhyttan med avtagsvägen mot Blötberget, Gonäs, Ludvika om man inte fortsätter rakt, på på väg till Grängesberg... Ja, jag tog av till vänster för jag skulle till Ludvika.

 

Där någonstans mellan Brattjämna och avfarten till avfallsanläggningen i Björn- hyttan var det någonting som gick upp eller någonting som trillade ner. Om det var ett ljus som gick upp eller pollett som trillade ner är jag osäker på men helt plötsligt förstod jag varför.

När jag för en tid sedan i ett blogginlägg berättade om min uppväxt på ett torp berättade jag om mjölk i olika former men då tänkte jag bara på färsk mjölk eller filbunke (långmjölk). Jag glömde att berätta om hur det gick om mjölken fick stå för länge i skafferiet: Ho vart glanu!

Där var kopplingen till min negativa upplevelse av namnet Glaningen. När jag körde där från korsningen på Brattjämna förbi avfarten till avfallsanläggningen hade jag sjön Glaningen bara ½ km. in i skogen på höger sida.

Glaningen sedd från Saxberget

Glaningen har för mig haft samma negativa klang som  "glanu" mjölk. På svenska skulle det heta glanig om ordet fanns. Men det gör det inte. Jag har kontrollerat med Svenska Akedemins Ordlista (SAOL) och där finns inget ord glanig.

 

Under alla år jag bott i Rävvåla/Saxdalen har namnet Glaningen haft en negativ klang i mina öron. Jag har inte förstått varför och jag har nog aldrig funderat så mycket på det. Men bara som en blixt var den negativa kopplingen mellan Glaningen och "glanu" mjölk avslöjad.

Glanu var ett viktigt ord på ett torp med kor men utan kylskåp. Och det fanns tidigare dokumenterat i svenska språket. I Svenska Akademins Ordbok, SAOB hittar man inte glanu men däremot min försvenskning av vårt dialektala ord: glanig. Om man söker på "glanig" i SOAB, tryckår 1929, hittar man följande:

GLAN gla⁴n, adj. -are

[sv. dial. glan; möjl. besläktat med GLANA, v.²]

[GLAN 0]

(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om mjölk; som börjat surna, blåsur. Glaan Miöick. LINDER Matk. 2 (1714). ÖSTERGREN 1924; angivet ss. sällsynt o. bl. bygdemålsfärgat).

Ssgr:

– GLAN-MJÖLK. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) blåsur mjölk. DALIN 1852; angivet ss. "pop."). LUNDELL 1893; angivet ss. folkmål).

Avledn.. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ;

– GLANA , v.¹ om mjölk: börja surna, bli blåsur; i p. pf.: blåsur.

KINDBLAD (1871). Glanad mjölk. FORSSLUND StorgBl. 157 (1901). När yxan lägges i mjölkkammaren för att hindra mjölken från att "glana" under åskväder, så är sambandet med åskguden utan tvifvel ojäfaktigt. Uppl. 1: 223 (1902).

– GLANIG , adj. om mjölk: blåsur. DALIN (1852; angivet ss. "pop."). ÖSTERGREN 1924; angivet ss. sällsynt o. bl. bygdemålsfärgat).

Intressant för mig var att se att ordet fanns redan på 1700-talet. Att företeelsen funnits så långt människans historia sträcker sig är nog en kvalificerad gissning.

 

Lokalpatriotiskt intressant är att Karl-Erik Forslund i sin bok Storgårds-blomster. En ung faders dagbok. Sthm 1901, bekräftar att glan-mjölk också fanns på andra sidan Väsman i början av 1900-talet.

Storgården var en plats jag aldrig besökt innan min sambo och jag flyttade upp till Saxdalen 2007. Här en bild från vårt besök på Storgården.

 

Karl-Erik Forslunds Storgården, april 2008