Jeremias i Tröstlösa gillade inte kyrkvärdssönerna i Gränge

Som bosatt i Örebro i 15 år fyllde jag naturligtvis år där flera gånger. Det gjorde jag t.ex. år 2005. Jag firade nog - som jag såg det då - min födelsedag ensam. Men nu när jag har tid att tänka efter var det inte riktigt så. Jag har alltid firat min födelsedag tillsammans med befolkningen i Australien och Indien. De firar sin nationaldag tillsammans med mig den 26 januari varje år. Det betyder att vi som firar är ungefär 21 620 000 personer i Australien (2009) och 1 129 866 154 personer i Indien (2007), världens näst folkrikaste land och som indierna är så stolta över: världens folkrikaste demokrati också kallad världens största demokrati - och så jag.

Om jag gått till St. Nicolai kyrka på min födelsedag 2005 kunde jag ha fått höra något jag aldrig hört men med anknytning till min födelsesocken, Gränge - eller Grangärde. Kyrkoherde Thomas Lindquist predikade då under årets Hindersmässogudstjänst under rubriken Frie Kvinnor och Män i Örebro Stad. Under ett avsnitt i sin predikan nämnde han Gränge. Låt oss lyssna till vad han sa:

Kyssar och smek var inte att tänka på - kanske några förstulna ögonkast var möjliga, knappast mer - mans- och kvinnosidan beskrivs målande av bl a vår store Nerikesskald Jeremias i Tröstlösa, där körkvärdssönerna i Gränge retat honom länge, då de efter slagsmål i sakristian turades om att gå med kollekthåven till kvinnosidan, där en näpen tös brukade sitta.
Det onda kom från norr ansågs det och därför bildade kvinnorna liksom en skyddande mur - precis som idag - för det kan ju inte vara en tillfällighet att dom satt där i kärlekens - barmhärtighetens - namn.

Hur ska man tolka utsagan om Gränge? Jag utgår från att Gränge avser Grangärde socken och Grangärde kyrka. Men var det där eller i Tröstlösa som pojkarna slogs? Ja, Tröstlösa finns ju inte i sinnevärlden - i den konkreta världen - den som går att se och ta på, bara i poeternas värld: Jeremias var född i Almby socken öster om Örebro och är begravd på kyrkogården vid Almby kyrka. Ett annat problem är att Jeremias inte heller har existerat som konkret person. Det var mansnamnet i pseudonymen Jeremias i Tröstlösa. Men Tröstlösa är knappast någon pseudonym för Almby. Ja nu börjar det bli krångligt...

Känner du till Levi Rickson? Trolligen inte? För att inte göra det lättare hette han från början Levi Erickson. Men han var den person, journalist, författare och kompositör som blev mera känd under sin pseudonym Jeremias i Tröstlösa. Levi Rickson höll på att skriva sin dikt "Ja ä så ledsen" en dikt om en mycket sorgsen man, sorgsen på grund av olycklig kärlek. Rickson kom att tänka på profeten Jeremia och hans klagovisor i Bibeln. Det gav idén till pseudonymen Jeremias i Tröstlösa. Blev det lite lättare nu?

I den här bloggen finns redan belägg för att Rävvål-pojkarna tidigare var ett hinder för utbölingar (inklusive väluppfostrade, manliga besökare från grannbyarna) att besöka Rävvåla och speciellt för att förhindra dem att få närmare kontakt med unga damer i byn. Det har uppenbarligen hänt att inkräktare "åkt på stryk" när de t.ex. försökt cykla in i Rävvåla. Men kan det vara så att inte bara Rävvåla utan hela Grangärde socken är känt till och med utanför länet för slagsmål och bråk? Och gäller det i så fall till och med kyrkliga personer eller deras söner? Kanske är det så. Och kanske är det ingen tillfällighet att den här "nyheten" dök upp i det kyrkliga Örebro den dag då Australien och Indien - och jag - firade vår årliga högtid.