Ännu en VB-mästare i nattorientering!

Under våren återgav jag här i bloggen ett idrottsminne från Arne Nyström i Hovsta utanför Örebro. Han beskrev den lycka det kan innebära att vinna en idrottstävling. Inlägget kan läsas här. Arne hade vunnit ett Västerberslagsmästerskap i nattorientering.

Samma dag i mars som detta inlägg publicerades fick jag svar från en annan bekant och släkting, Bengt Östberg. Bengt som är född i Östanbjörka liksom min mormor har också förekommit ett par gånger tidigare i bloggen. Han bidrog med ett foto och historia om en dragspelskurs som avslutades i Saxdalens gamla Folkets hus 1949. Bengt har också skrivit och publicerat en bok om byn Östanbjörka som jag presenterade här.

Nu visade det sig att Arne Nyström och Bengt Östberg har det gemensamt att de båda vunnit Västerbergslagsmästerskap i nattorientering! Här kommer Bengts spontana svar efter att ha läst Arnes berättelse om den aktuella tävlingen:

Gofredagskväll!
Jag har också vunnit ett Västerbergslagsmästerskap i nattorientering. Jag tror det var för 36 år sedan. Vi hade flyttat från Storå till Ludvika och jag hade inte orienterat så länge. I stort sett nybörjare, så jag brukade springa i någon nybörjarklass på tävlingarna. Av någon anledning så anmälde jag mig på hösten till natt-VBM. Det skulle gå på Laggarudden. Jag hade aldrig sprungit någon natt-tävling, så jag var tvungen att fråga hur det gick till. Någon pannlampa hade jag inte heller, men jag fick låna en av Nyström-tvillingarna, Folke eller Svante. De hörde ju till den rutinerade skaran av orienterare. Till favoriterna hörde dessa båda Malmianer + Nisse Emanuelsson.
Om det berodde på att alla de andra i min klass missade otroligt mycket eller om jag hade sådan fantastisk tur, vet jag inte, men segrade gjorde jag. Ibland händer saker man inte kan förklara.
Orienteringshälsningar
Bengt

Bengt som har ett förflutet som lärare och rektor kommer snart med en ny publikation om skolhistoria i kommunen. Han saknade en del fakta om skolor i Olsjön och Oljömossen. Jag försökte hjälpa till att fråga ett par av de fåtal personer som finns kvar och kan berätta om äldre skolor i trakten. Själv har jag inte varit så ofta i Olsjön, mest bara åkt igenom några gånger med bil. Jag orienterade också några somrar men aldrig nära Olsjön. Däremot var jag flera gånger på Ranmossen som inte ligger så långt därifrån för att titta på orr- och tjäderspel.

Kuriosa: Bengt berättade senare att han fått uppgift om en person som hade gått i skola i Olsjömossen. Elevens efternamn var Orre och hans lärare hette Tjäder.