tisdag 28 april 2009

Saxdalens manskör och Valborgsmäss - en tradition

En av de tio körsångare som startade Saxdalens IF:s manskör som sjöng för första gången på valborgsmässoafton 1981 - Lars Persson - har bidragit med följande historiska beskrivning av kören:


På valborgsmässoaftonen när brasan tänts, snögubben brunnit upp och det börjar skymma så smått då gör Saxdalens manskör sig redo för att än en gång hälsa våren med sång vid Saxens strand. Saxdalens manskör och valborgsmässofirandet i Saxdalen är intimt förknippat allt sedan år 1981 då kören bildades enbart för att förgylla valborgsmässofirandet i Saxdalen.


Valborgsmässofirandet sköttes då som nu av Saxdalens idrottsförening och vid den tidpunkten fanns det några sångglada fotbollsspelare och ledare i föreningen som tyckte att det fattades en sångkör vid brasan i det i övrigt fina vårfirandet med snögubben och allt. På initiativ av Åke Lundeberg och Lennarth Larsson bildades därför en manskör som fick namnet Saxdalens IF:s manskör. Musikläraren och vissångaren Roger Broberg blev tillfrågad om han kunde tänka sig att leda kören; han tackade ja trots att han helt saknade erfarenhet av körsång. Inför premiären på valborgsmässoaftonen 1981 stod tio tappra sångare i snögloppet i Busks grustag på Nävbacken och sjöng ”Vintern rasat” och några andra vårsånger. Förutom ledaren Roger Broberg, så medverkade följande tio sångare: Lennart Ek, Pär Frejd, Hans Karlsson, Lennarth Larsson, Åke Lundeberg, Nils Nyström, Gottfrid Persson, Lars Persson, Klas Rosén och Hans Wikström. Fem av dessa är fortfarande aktiva i kören: Roger Broberg, Lennart Ek, Åke Lundeberg, Nils Nyström, Lars Persson.


Ryktet om manskören spred sig och snart hade antalet sångare fördubblats och 1983 var det dags att bryta sig ur idrottsföreningen och bilda Saxdalens Manskör. Snart nog fick man också förfrågningar från andra orter att sjunga på valborgsmässoaftonen. Så under många år såg schemat ut så här: Norrbo, Tallmogården i Sunnansjö och sedan i ilfart till Saxdalen innan det blev alltför mörkt för att kunna läsa i notpapperen. Så småningom byttes framträdandena i Norrbo och Sunnanjö ut mot vårkonserter i Cassels i Grängesberg. På valborgsmässoaftonen 1992 lämnade manskören scenen i Cassels vid 20.30 tiden och bara några timmar senare stod hela konserthuset i lågor. (Barns lek med smällare var trolig brandorsak)


Platserna för majbrasan i Saxdalen har varierat genom åren. Länge var ju ”Slamhavet” vid Saxen den givna platsen, under åren 1980-1986 var det Busks grustag på Nävbacken som gällde, (en säker men tråkig plats att vara på) därefter Saxens strand bakom Minilivs och även Folkets park ett par gånger innan den nuvarande platsen som är svårslagen vad gäller läge och naturskönhet.


Utvecklingen för Saxdalens manskör från det att tio man stod och sjöng vårsånger i en grusgrop för 28 år sedan till dagens kör som turnerat i USA, Irland, de nordiska länderna och från Kramfors i norr till Ängelholm syd, är en historia som vi får återkomma till en annan gång.


Tack för bidraget Lars!