fredag 10 april 2009

Arvid Ek, tidig jobbarkompis

Under min skoltid i Grängesberg och Ludvika arbetade jag flera somrar åt Ludvika kommun med olika sysslor. Min första anställning när jag var 14 år gällde hantlangning åt en snickare som bytte fönster i Västra skolan i Grängesberg. Fönstren var så stora och tunga att det behövdes två man för att flytta dem. Jag lärde mig snabbt och snart jobbade vi lika. Vi hjälptes åt att bära fönstren och att lyfta upp dem mellan fönsterkarmarna och sedan kunde vi arbeta med att montera var sitt fönster samtidigt. Det gick fortare och arbetet blev välgjort.

Den sommaren cyklade jag från Malbacken till Västra skolan i Grängesberg. Det var lite jobbigt under de tidiga morgnarna, vi började arbeta kl. 7 och jag hade inte uppnått mopedåldern ännu. Turen hem gick desto lättare och fort. Det var ju nerför nästan hela vägen till Maj-Britts kurva. Jag cyklade Villes Gata från Sörbyn.

Ett eller ett par år efter första jobbet arbetade jag åter vid Västra skolan men den här gången med anläggningsarbete för vatten och avlopp. Då fick jag en arbetskamrat från Saxdalen, Arvid Ek eller som vi alltid sa: Ek-Arvid. Han var en både underhållande och underfundig person och det var aldrig långsamt när man arbetade med Ek-Arvid. Han var lite av en filosof och han delade gärna med sig av sina funderingar. Arvid hade uppnått mopedåldern för länge sen men han cyklade också till jobbet.

Arvid Ek var mycket fotbollsintresserad och en ständig åskådare när Saxdalens IF spelade hemmamatcher på Fululiden. Han hade en käpphäst när det gäller fotboll: Lösningen på ett problem som många, både tränare och publik ofta ser när det är fotbollsmatch. Yttrarna håller sig inte på yttern utan går in på mittfältet.

Idag har vi ju flera andra spelsystem men då var det "fem i kedjan". Och Arvid hade lösningen på problemet: Än skull ha ett rep sôm int vor länger än en meter, å så skull än sättä runt halsn på yttern å sen spring fram å täbaks längs sid-ritn tä han har lärt säg vâr han skä vâra.

Jag visste då inte att Ek-Arvid också var jägare men häromdagen fick jag låna ett foto med Arvid som jägare. Det är fortfarande lite osäkert vem Arvids jaktkamrat är men ett troligen gott tips jag fått är att mannen till vänster är Arvids bror Efraim från Blötberget. Om någon vet bättre så var snäll och hör av er!

Jägarna och bröderna Efraim och Arvid Ek med hund och byte

Inga kommentarer: