Om att hinna med båten och tåget

Ett tidigare inlägg har avslöjat det mesta av min historia när det gäller bussresande men det finns ju flera kommunikationsme- del och vi kanske förhåller oss olika till olika samfärdsmedel.

Två gånger har det varit ren tur att jag hunnit med ett tåg. Båda gångerna var det viktiga tågresor där det varit allvarligt att missa avgångarna. En av resorna hör också ihop med en båtresa... så här var det:

Från mitt arbete på SCB i Örebro skulle jag åka till Finland på en vuxenutbildningskonferens. Samtidigt hade jag ärende till SCB i Stockholm. Jag har ingenting emot att flyga men den här gången tyckte jag själv att jag hittade en fiffigare lösning genom att åka tåg till Stockholm och uträtta mina sysslor på SCB under dagen och på kvällen ta nattfärjan till Åbo och utvilad fortsätta med morgontåget från Åbo till Tammerfors där den två dagar långa konferensen skulle hållas. Som Saxdaling såg jag det också som en klar fördel att det skulle bli betydligt billigare än att flyga.

Dessutom njuter jag mer av att åka både båt och tåg! Så när arbetsdagen i Stockholm var slut hade jag god tid att ta mig ner till Viking Lines terminal vid Stadsgården. Sen kunde jag njuta av en hel kväll och natts båtfärd här:

Amorella skulle komma till Åbo 07:35 så jag räknade med att kunna sova till klockan sju. Jag skulle få vänta lite över en timme på tåget till Tammerfors.

Det hela verkade helt lugnt och jag njöt av den lugna båtresan i Stockholms skärgård och ut över Ålands hav. Sen var jag trött och gick till kojs.

Jag skulle gärna ha varit vaken under resan i den vackra skärgården från Åland till Åbo men jag hade ju en tågresa och två hela dagars konferens framför mig.

Jag blev ganska förvånad när det knackade på dörren och någon talade om att vi skulle vara i hamn om en kvart! Yrvaken tog jag en snabb dusch, klädde på mig och gick upp på däcket där man lämnade färjan.

Jag gick i land och eftersom jag aldrig hade åkt tåg från Åbo så gick jag sakta över till stationen för att orientera mig. Jag vill alltid ha kontroll över tider och platser när jag reser. Jag gick upp på första perrongen och där stod ett tåg klart för avgång. Den kvinnliga konduktören stod vid ingången till sista vagnen och vinkade åt mig att skynda på. Jag ökade steglängden och frågade vart tåget skulle gå.

Till Tampere, Tammerfors! Då först insåg jag att jag hade tappat en timme under båtfärden från Sverige till Finland. Jag hade bytt tidzon och hann precis hoppa upp på tåget som nästan hade börjat rulla. Det var ren tur att jag efter min obetänksam- het kom i tid till konferensen.

Tammerfors var en positiv äverraskning och vi fick både rundtur i staden och för oss som ville, en kvällstur med båt till en ö i en av de tusen sjöarna, den som ligger söder om Tammerfors.

Jag har upplevt precis samma känsla som på perrongen i Åbo en annan gång. Det var i Luxemburg. Jag har berättat om den händelsen i ett tidigare inslag i bloggen här.

Båda episoderna avlöpte väl men efteråt, när jag väl satt på tågen fick jag hjärtat i halsgropen. Speciellt resan från Luxemburg till Montpellier i Frankrike skulle ha ställt till stora problem om jag missat tåget. Men i båda fallen hade jag det som mina jobbarkompisar kallade Ola-flyt, en större tur än vad de som statistiker kunde tro berodde på slumpen!