Cykelolycka på Malbacken

Min kusin Börje Andersson var 15 år äldre än jag och också min idol när jag växte upp. Börje körde nog fort med alla fordon men särskilt minns jag hans cykelåkning. Det gick fort! Han hade en racercykel som vi sa, det var ingen tävlingscykel med bockstyre men en ganska extrem sportcykel med lågt styre så att Börje låg helt framåtlutad över cykeln. Cykeln hade lättmetallfälgar och växel med flera kuggkransar på bakhjulet.

Den aktuella händelsen inträffade nog under våren eller hösten för det var helt mörkt sent på kvällen. På Malbacken fanns då ingen vägbelysning ännu och Börje skulle åka ner till byn. Jag är ganska säker på att han hade cykelbelysning med Bosch som vi kallade den lilla generatorn som drevs runt när den trycktes mot cykelns framdäck med en fjäder.

Jag vet inte men jag skulle tro att Börje inte ville använda cykellyset nerför Malbacken eftersom "Boschen" bromsade cykeln en aning. Börje åkte från sitt hem högst upp i backen och fick upp en ansenlig fart innan han passerade huset där hans farbror Paul med fru Elsa Andersson bodde.

Det går lätt och fort att cykla nerför Malbacken men om man ska gå uppför går det sakta och är jobbigare, särskilt om man drar något tungt efter sig. Det gjorde den man som var på väg uppför Malbacken dragandes på en vedkap som delades av flera husägare. Den var tung men hade två transporthjul och kunde därför flyttas mellan stugorna. Har man dragit släpet uppför halva Malbacken kan det vara lämpligt att vila någonstans mitt i backen t.ex. mitt emot Paul och Elsas...

Därför råkade det sig inte bättre än att han som behövde vila sig ställde vedkapen tvärs över vägen så att den inte skulle rulla nerför medan han pustade ut en stund. Att det råkade vara på samma ställe - och samtidigt - som Börje troligen fåt upp sin högsta hastighet under nerfarten och att det var helt mörkt var olyckliga tillfälligheter.

Följden blev i alla fall att Börje brakade rakt in i den tvärställda vedkapen med sin cykel, flög handlöst framåt över vedkapen och landade på händer och knän på andra sidan, nedanför kapen. Men som genom ett under blev det inga allvarliga personskador även om cykeln blev helt förstörd. Jag minns hur framhjulet såg ut nästan som en 8 och aluminiumfälgen var intryckt ända till navet. Men det som kunde ha gått riktigt illa slutade relativt bra bara med några skrubbsår och Börje skaffade snart en ny sportcykel.