Dagens hängning i Saxdalens Folkets Hus avslutad

Varken bödel eller rackare var närvarande vid dagens välbesökta hängning i Saxdalens Folkets Hus. Men så handlade det inte heller om någon destruktiv avrättning utan utan tvärt om: En konstruktiv upphängning - av konstverk. Klicka på bilderna för förstoring!

Efter välkomstdrink hälsades vi välkomna av Saxdalens mesta presentatör Lars Persson innan vi serverades inledande musik. Musikgruppen Saxdalingarna fanns på plats som så ofta vid olika evenemang i Saxdalen.

Sen var det dags för eftermiddagens huvudattraktion, avtäckning av tre konstverk av annonserade konstnärer. De var redan hängda men dolda av förhängen som inte avslöjade något till att börja med.

Lars samlade oss i vestibulen på övervåningen. Här skulle det konstverk som var orsaken till hela vernissagen avtäckas. Under det oskrivna blad som finns bakom Lars Perssons rygg fanns den målning av Irina Batalow, ryskfödd konstnär som kom till Sverige för 20 år sedan och som sedan några år har fritidshus på Malbacken.

Irina hade en gedigen konstutbildning med sig från sitt hemland: Konstnärsutbildning från Konsthögskolan i Moskva och därefter sex års studier i konsthistoria vid Moskva universitet.

Irinas "Runnbersgård" föll nog alla i smaken redan när den visades första gången på Konstrundan förra året. Så när Lars blottlade den sommarfagra och härligt färgglada målningen var det säkert fler än vi saxdalingar som blev förtjusta. Här ser vi både akvarellen och konstnärinnan som det såg ut från trappens översta steg.

Tavlan är inköpt av 10 föreningar i Saxdalen, läs vilka på informationsskylten under tavlan - nästa gång du besöker Folkets Hus!

I B-salen hängde sedan nästa konstverk med Saxdalsanknyt- ning. Samlaren Algy Nilsson från Grängesberg (bakom Lars Persson) hade donerat en målning signerad Victoria Gylling, känd konstnär som bodde både i Olsjön och Saxdalen. Motivet var tre hästar i Oppigårds hage. Lars Persson känner alla hästarna med namn. Jag minns bara två av dem som Oppigårds Per (Pettersson) plogade vintervägar med i hela Saxdalen när jag var liten.

Den tredje nyhängda tavlan med Saxdalsanknytning var också ett motiv från Oppigårds. Bo Eriksson, konstnär som bodde på Finngården fram till sin död för fem år sedan målade en tavla som hängt på ett kommunalt tjänsterum men som nu lånats ut till Saxdalens Folkets Hus.

I slutet av programmet för vernissagen, årets första kulturhändelse i Saxdalens Folkets Hus, sjöng Saxdalens manskör. Som så många gånger förr och även om de egentligen har jullov.

Då visade en spontan kulturyttring att det kanske finns underlag för att om några år aktivera det nu vilande Saxdalens Folkdanslag.

Första och sista konstintrycket för dem som besökte vernissagen var annars de tre gamla filmaffischer som Ulf Holm räddat till eftervärlden. När han hittade dem var det i form av hopknölade pappersbollar. Allkonstnären Ulf har gjort ett fint restaureringsarbete som vi kan njuta av varje gång vi går uppför eller nerför trappen inne i Folkets Hus.