Saxbergets andra storhetstid, nu med nya namn

Saxberget, för mig ett fascinerande berg som funnits i mitt liv så långt tillbaka jag kan minnas. Som återvändare till min födelsegård ser jag det nu igen dagligen. Från Malbacken har det alltid avtecknat sig som högt och ståtligt och när man ser det höst uppifrån Malbacken framstår Saxdalen verkligen som en djup dal och berget som ett högt berg - på andra sidan.

Kanske är det så att skolbarnen i Saxdalen idag upfattar Saxberget bara som ett berg. Under min uppväxt tror jag att alla vi barn i Saxdalen kände att Saxberget var det som möjliggjorde den tidens Saxdalen. Ludvigsson som körde Gruvbussen kunde vi se flera gånger per dag nere i byn och ibland åkte vi med Gruvbussen till Långfallsgruvan för någon utflykt upp mot Saxberget området "bakom", väster om Saxberget.

Jag skulle tro att det var väldigt få elever i Saxdalens skola på 40- och 50-talet som inte hade någon i familjen, nära släkting eller granne som inte arbetade i Långfallsgruvan. Det fanns liksom under skinnet att det här var en viktig del av byns försörjning.

Det hela började 1879 när Skarp Jakob upptäckte malmfyndigheten vid Långfalla på Saxberget. Men det dröjde av olika orsaker innan fyndigheten kunde börja utvinnas. Men brytning i större skala som så småningom igång och fortsatte till 1988. Under gruvperioden had Saxdalen sin blomstringsperiod och Saxberget sin första storhetsperiod.

Idag, 2009 är gruvdriften för länge sen slut i Saxberget men en ny storhetstid har förmodligen börjat: Vindkraft. På Saxberget och omgivande berg har under 2007 och 2008 byggts 17 vindkraftsverk. De har redan blivit en del av den naturliga utsikt vi har från hela Saxdalen och också från platser ganska långt ifrån vindkraftsverken.

När man som jag har sett de nya tornen och vingarna under ca. ett halvår känns de bekanta. De finns ju där varje dag och varje natt, man ser de röda ljusen i tornens toppar. Då börjar det kännas konstigt att de inte har några namn. När jag ska beskriva för min fars kusin som bor längs Oxbrovägen vilket vindkraftverks som stod stilla igår kväll så är det inte så lätt. Våra iakttagelser är ju från helt olika utgångspunkter och jag ser många fler verk från Malbacken än vad man gör från den delen av Oxbrovägen. Tänk om vi hade ett namn på varje vindkraftverk - hur lätt det skulle vara att tala om vilket kraftverk jag menar.

Eftersom jag läst meteorologi och arbetat i Sydamerika och varit intresserad av de tropiska stormar (engelska: hurricanes) så är det naturligt för mig att tänka så här: Över Atlanten, norr om ekvetorn har vi stadiga vindar, den s.k. nordostpassaden. Det gör att en segelbåt kan segla från Kanarieöarna till Barbados i Västindien på 3-4 veckor.

Barbados är en av de östligaste öarna i Karibien, ett område som under juni-november varje år drabbas av hurricanes (på svenska ofta orkaner) som ställer till allt större skada i Västindien, Mellanamerika och USA. I Miami, Florida finns ett "Orkancentrum" som kartlägger vindar och utvecklingen av tropiska stormar i Atlanten och östra Stilla havet.

Men vad har det med Saxberget att göra: Jo de flesta triousja cykloner böjer av åt höger och fortsätter i mer eller mindre försvagad form upp över USA och sen ut över Atlanten mot Europa. Många tropiska stormar kan registreras som ökade vindstyrkor när de når norra Europa och Saxberget. Det betyder att våra vindkraftverk kommer att få en extre vindpust en tid efter Karibiens och USA:s trpiska stormat. Men på Saxberget är det tämjda krafter som inte orsakar några katastrofer.

Så hur skulle vi kunna kalla våra vindkraftverk på Saxberget med omnejd? Jo för Atlanten (inklusive Västindien) finns en på förhand bestämd lista på de namn som de tropiska cyklonerna ska ges. För den som är mer intresserad av hur hela maskineriet fungerar, se kommande inslag i Olas blogg.

Kort om listan: Den är i bokstavsordning, första tropiska stormen har ett namn som börja på A, nästa börjar på B osv. I ursprungslistan finns en del typiskt amerikansk-engelska namn som inte har någon motsvarighet i svenskan. Dess har ersatts av svenska namn. Varannat år börjar listan med ett manligt namn och året efter med ett kvinnligt.

Namnet på de fem första vinkraftverken byggda 2007 vid Fjällberget blir (de amerikanska namnen inom parentes):

1. Andrea
2. Bertil (Berry)
3. Cecilia (Chantal)
4. Daniel (Dorian)
5. Erika (Erin)

Namnet på de 12 vinkraftverken byggda 2008 vid Saxberget blir:

6. Artur (Arthur)
7. Berta (Bertha)
8. Christoffer (Cristobal)
9. Dorotea (Dolly)
10. Edvard (Edouard)
11. Frida (Fay)
12. Gustav
13. Hanna
14. Isak (Ike)
15. Josefin (Josephine)
16. Karl (Kyle)
17. Laura

På det här sättet ska vi som ser vindkraftverken dagligen, och alla andra, lättare kunna förklara vilken vindsnurra vi menar.

För mig är det luftledningarna som stör bilden, inte vindkraftverken.