Vid Saxdalens Minilivs. Del 2

Ett besök vid badplatsen Saxen, onsdag 10 sept 2008.

Arbetena med iordningställandet av parkeringsplats och badstrand fortsätter med full aktivitet. Ytterligare jordlass från Björnhyttan anländer för underlag till nya gräsytor i anslutning till badviken, där ny sand har lagts ut.


Med god precision manövereras bilen ut på piren.

Matjorden lägges ut med hjälp av både maskinell- och mänsklig kraft.

Kantstenen inpassas efter ett noga utarbetat ritningsmönster.

För att bilda snörräta rader som avgränsning mellan de olika ytorna.

Vindkraftverket på Saxberget är nu färdigbyggt, nu väntar vi bara på leverans av elkraft.
Enligt uppgift skall två stycken verk på Saxberget producera lika mycket elkraft som kraft-stationen vid forsen i Ludvika, när den körs för fullt (om det blåser).

Hälsningar Lars-Åke

Skrämmande upplevelser för min far

Min far, Harry som var född 1918 var pojke när han en dag kom gående längs nuvarande Oxbrovägen från Annas kafé i ritning mot Skarpens på södra sidan av Solskensbäcken. Innifrån bostaden såg man min far. Han gick konstigt och det var tydligt att han var "husnödig" som vi sa i Rävvåla/Saxdalen före toaletternas intåg. Han behövde gå på dass. "Huset" i det här fallet fanns ute i Skarp-gårdens uthus. Man gick in i lagårsdörren och sen uppför en stege eller trapp och däruppe (opraktiskt i trängande situationer) fanns ett "hus" med flera fjölar ("ändsittplatser").

Pappa fick instruktioner om hur han skulle gå och hur han skulle öppna locken på dasset, det var tydligen inte helt enkelt. Han lyckades emellertid både ta sig upp till huset, öppna locken och precics sätta sig ner - då i samma ögonblick hördes en mycket kraftig knall... Man kade skjutit en gris på gården!

Jag undrar fortfarande om den händelsen var orsak till att min far alltid förblev skotträdd? Eller var han skotträdd redan före det här skottet? I vilket fall som helst var det säkert en skrämmande upplevelse. En skitsak kan man tycka men säkert mer komisk för de vuxna som befann sig i närheten än för den pilt som var i händelsens absoluta centrum...

Min fars militärtjänst vid trängen i Sollefteå innehöll två situationer som han upplevde som mycket obehagliga: Skjutning, vad det nu berodde på men som jag tror inte inträffade så ofta - och ryktning av de hästar som fanns inom trängen på den tiden. Hästarna var ganska hetsiga och det var tydligen stor risk för den som ryktade att bli sparkad. Dessutom späddes rädslan på av befäl som på olika sätt skrämde eller retade hästarna som blev mycket irriterade och ännu mer skrämmande för en hästrädd ryktare. Jag vet inte hur ofta min far kommenderades att rykta hästarna men jag vet att han varje gång var riktigt rädd och tyckte det var mycket obehagligt.

Vid Saxdalens Minilivs. Del 1

I början av september startade kommunen arbeten på parkeringen vid Saxdalens Minilivs och badstranden vid sjön Saxen.


Kantsten har levererats som skall inrama parkeringen vilken asfalteras, även en utsmyckning av området kan emotses denna har anknytning till en viktig näring sedan förr i Saxdalen.

Hela badstranden får en behövlig uppsnyggning med nya sand i badviken.

Ända längst ut på udden fortsätter arbetet.

Upp över Saxberget ser man hur vindkraftverken växer upp ur berget, som graciösa konsverk över bergskammen. Med glädje tar man emot den nya tekniken som gör sitt intåg i bygden, där i äldre tider en annan ny teknik gjorde sitt intåg i form av gruvlavar.
Jag följer upp arbetet vid Saxens strand, och återkommer med fler bilder.

Hälsningar Lars-Åke

Sme-Valle hade växel

När jag var liten var det en stor händelse att få åka bil. Det fanns inte så många privatbilar i Rävvåla/Saxdalen på 1940-talet. Men det fanns taxi i byn. Valfred Eriksson och hans son Hugo körde båda taxi och hade alltid stora fina bilar. Ibland fick jag åka taxi med mina föräldrar. Som en Annandag jul när min familj traditionsenligt var nerbjudna till mina farföräldrar på julmidag.

När vi skulle hem till Malbacken igen på kvällen skulle vi åka taxi. Jag är inte säker på vilket år det var men det kan ha varit Julen 1950 då min mor var gravid med min syster som sen föddes i mars. Man åkte ju inte taxi i onödan på den tiden!

Mina föräldrar satte sig i baksätet i den stora bilen och jag hade lyckan att få sitta i framsoffan bredvid Valle. Jag hade säkert önskat att det skulle vara längre mellan Gamla vägen (nu Oxbrovägen) och Malbacken den gången men vi var snart hemma. Valle stannade framför huset och det var dags för betalning.

Jag hade fått en Money Box, på svengelska kallad monnibox, en liten plastdosa med fack för de mynt vi hade på den tiden. Jag hade fått löfte av min far att få betala taxiresan när vi kom fram och alltså få användning av min monnibox.

Jag hade mina pengar redo, sorterade i monnyboxen, när jag frågade hur mycket det kostade. Jag är inte säker men jag tror att Valle svarade 2:20. Jag vet ännu inte varför - men jag frågade Valle: "Har du växel?" Antagligen ville jag göra Valle uppmärksam på att jag hade en monnibox?

Hur som helst: Valle svarade att han hade växel och då tyckte jag att min far la sig i en affär som han inte hade något med att göra. Han sa: Men du har ju jämna pengar! Som om jag inte visste det! Jag hade ju redan flera gånger räknat ut vilka mynt jag skulle ta ut ur monniboxen

Men jag betalade och både Valle och jag var nöjda och det är ju typiskt för alla lyckade affärer. Jag var bara lite besviken på pappa som fått mig att känna mig lite dum.

IT-butik i Hjalmars kafé

När man kör genom Saxdalen från Grängesbergshållet passerar man det som under min uppväxt helt klart var Saxdalens centrum. Vid vägkorsningen Saxenvägen (då kallad Nya vägen) och Malbacksvägen fanns på den tiden två speceriaffärer, café, poststation, herrekipering och under en tid också cykelaffär.

På 1940-talet användes alla de fyra hus som fortfarande ligger kvar runt korsningen som serviceinrättningar av olika slag. Övervåningarna användes som bostäder medan verksamheter på nedervåningarna försåg oss saxdalingar med den service som då fanns i byn.

Idag är två av husen enbart bostäder och två fortfarande används som service-inrättningar. Innan vi passerar avtagsvägen mot Malbacken ligger på höger sida ett rött hus nära vägen:

Det här hörnet kommer jag ihåg som hörnet på Hjalmars kafé. Ingången var då mot vägen som då var lägre och det var en liten trappa upp till ingången. I bortre änden av huset, med en annan trappa och ingång mot vägen, hade Hjalmar och och Inez Runnberg en speceriaffär. Familjen med barnen Karl-Göran och Berit bodde på övervåningen. På plattan till höger söder om huset fanns bensinpumpar. Hjalmar hade också bensinmack.

Idag är det tidigare kaféet en IT-butik: Smeserver, innehavare Lasse Johansson som också bor med familjen på övervåningen sedan de blev saxdalingar för några år sedan.

Lasse säljer kompletta datorer från små handdatorer till större kompletta och kraftfulla stationära datorer och diverse data- och IT-tillbehör.

Jag går gärna in till Lasse och pratar - ungefär som med Hjalmar - och det har hänt att jag köper en dator eller något datortillbehör. Det blir kanske inte lika ofta som jag handlade av Hjalmar men Lasses prylar varar ju längre än Hjalmars chokladkakor och ligger också i ett annat prisläge även om man får mycket för pengarna hos SMEserver. Jag sätter mig gärna i soffan som står till vänster innanför dörren - samma plats som jag ofta satt på hos Hjalmar med då var det vid ett kafébord och på en kaféstol.

Trots att Lasse inte är någon gammal Rävvåling - ja han är ju inte ens gammal - så är han intresserad av Saxdalen och vi har mycket att prata om, både om datorer och om Saxdalen och mycket annat. Och den som är intresserad av gamla motorcyklar som Harley-Davidson har också mycket att prata med Lasse om.

Nu är det slut: Saxdalens dag, OS...

Och kanske vi också är lite slut om vi tittat för mycket på morgonsändningarna från Peking som för oss blev mitt i natten. Men nu återanpassar vi oss till svensk sommartid och struntar i att Kina ligger sex timmar före oss. Redan om ett år har vi dessutom en ny Saxdalens dag och om fyra år ett nytt sommar-OS så nära som i London.

Men dagarna fram dit är inte fria från händelser och upplevelser. Igår såg jag t.ex. för första gången ett av de nya vindkraftverken på Saxberget med monterade vingar och lyftkranen bortkörd. Jag såg det från Malbacken när jag körde ner till byn. En i mitt tycke vacker syn, ett smäckert torn med tre (än så länge stillastående) vingar - en stor staty helt i vitt. Och när vingarna börjar snurra blir det en ganska långsam, kanske till och med rogivande rotation. Och ljudet blir inget vindtjut utan ett ljud som mer liknar ljudet från havsdyningar som rullar in över en långgrund strand...

Jag behöver ta ner ett par höga träd för att kunna se Saxberget bättre från balkongen, altanen och verandan. Då kan jag sitta som på en läktare och betrakta de nya skådespelet. Undrar hur många jag kan se? Alla 12? Knappast, men säkert några stycken.

Nu regnar det men när det blir bra sikt ska jag ta en bild och lägga in här.

Annat som händer är att vi håller på att planera en studiecirkel om "Rävvåla/Saxdalen". Vi ska försöka samla in, dokumentera och göra information om byn tillgänglig. Vi behöver information från så många håll som möjligt: Foton, ljudinspelningar, berättelser om personer, episoder, gårdar, dialekten - kort sagt "Allt om Saxdalen/Rävvåla är av intresse! Kommentera, berätta och fråga!" som jag skrivit som förklarande underrubrik till bloggen. Skicka e-post, ring eller prata med mig när du ser mig om du är intresserad av studiecirkeln eller kan bidra med material om Rävvåla/Saxdalen.

E-postadress: olahagfall@gmail.com
Tel: 0240-310 38
SMS: 073-801 40 59 (går fram, ringa går dåligt p.g.a. dålig täckning)
Eller skicka ett vanligt gammaldags brev till mig på:
Malbacksvägen 45, 772 70, SAXDALEN

Nu blir det en tur till sommarstugan i Mässan för att titta på Väsman i regnväder...

Festligheterna pågår fortfarande i slutet av Saxdalens dag

Det är mindre än 1½ timme kvar av Saxdalens dag och fortfarande pågår festligheterna vid Saxenstranden.

Den lyckade dagen på Runnbergsgården finns dokumenterad i föregående inlägg men här kommer ett purfärskt inslag om kvällens show vid Saxens strand och Saxenkiosken.

Vad ska man säga när man möts redan på parkeringsplatsen av kvällens stora stjärna Elvis? Tala om service!

Saxdalens egen Elvis, Åke Dahlman, tillika handelsman och bussförare

Medan solen ännu lyser över Stackarberget lotsar vår Elvis in oss på parkeringsplatsen. Och för att få den rätta tidsandan och 50-talsstämmningen finns också tidstypiska veteranbilar på rad bakom Elvis scen.

Elvis tycker om sällskap och han har också fått sällskap av en hel rad damer under namnet Linedancers. De är inte riktigt från Saxdalen men nästan, nästgårds från Grängesberg. Men låt oss först se en så färsk inspelning av Elvis att ekot av Elvis stämma fortfarande är på väg tillbaka från Stackarberget...

Man behöver bara titta på Elvis/Åkes gest när videon slutar för att förstå att det var en Elvis som trivdes som fisken i vattnet. Han var ju dessutom på sin egen hemmaplan - nu mer än någonsin tidigare. Ingången till Saxenkiosken är ju bara några meter bredvid sångaren.

Egentligen var det inte bara en rad av damer som uppträdde med Elvis. Det var flera rader av Linedancers. Se själva:

Här ser vi den tidstypiska bakgrunden till Elvis framträdande:Men det var inte bara Elvis som trivdes med sensommarkvällen. Publiken diggade och levde med i föreställningen och visade tydligt sin uppskattning av Åkes och Linedancers uppträdande.

Vi saxdalingar har fått vårt eget Graceland som vi gärna delar med våra grannar både i kommunen och utanför.

Vi får hoppas på fler konserter vid Saxenstranden, både på Saxdalens dag och andra dagar!

SAXDALENS DAG 23 AUG 2008

Lördagen 23 augusti 2008 är det dags för den årligen återkommande SAXDALENS DAG, vilket sedvanligt inträffade vid Runnbergsgården i centrala Saxdalen.
Vädrets makter står verkligen på Rävvåla Kulturförenings sida denna underbara augustidag med strålande solsken hela dagen.
Det är ett omfattande program som skall genomföras denna solskenshöstdag, besökare började strömma till redan vid 12-tiden, uppskattningsvis kom omkring 500 personer under eftermiddagen till gårdstunet.


Ponnyridning finns möjlighet för de hästintresserade att vara med på.

Arbetarteatern från Ludvika erbjuder gratis ansiktsmålning till de som känner för utsmyckning, ett uppskattat inslag som resulterade i att flertalet ungdomar ser ut som små konstverk.

Saxdalens bäbis, Neo Bo Edvin Holm, hyllas med diplom och presenter

Rävvåla Kroken vandrar vidare bland Saxdalens bybor.

Nils Jakobsson, förra årets "krokinnehavare" överlämnar kroken till årets "krokförvaltare", Jan Wallman.

Allt under överinseenda av Evi Andersson.

Saxdalens Manskör bjuder på som vanligt ett program med fina och väl framförda visor av kända författare, under ledning av den som alltid inspirerande Broberg.

Kerstin står som vanligt för kaffeserveringen, som uppskattades av den stora skara besökare, bullar och muffins fick en strykande åtgång.

Marie svarade med säker hand för "back-up" vad gäller kaffekokning och bröd hanteringen.

Hela eftermiddagen är affären öppen för besök av intresserade, bodbiträden för dagen är Åke och Ola, som med bravur berättade Runnbergs Affärens historia alltsedan den sista dagen den var öppen. Året var 1933, sedan dess har dörren varit låst och all inredning orörd fram till början av 2000-talet då Rävvåla Kulturförening fick möjlighet att låsa upp och visa denna kulturskatt.


Gårdstunet vid Runnbergsgården var välbesökt hela eftermiddagen av en publik som uppskattade dagens underhållning till fullo, och avnjöt det fina solskensvädret med stor uppskattning.

Det bästa av det omfattande programmet kom som sista punkt.

Emma Broberg och Ann-Louise Johansson sjöng och spelade visor av bland annat Dan Anderson och Mikael Wiihe, allt framfört på ett fantastiskt fint sätt.

Publiken ville ha extranummer, som framfördes och tacksamt emottogs med långa applåder som tack.

Saxdalens Dag välkomnar alla på lördag 23 augusti

Det är väl lika bra att vi börjar med det gedigna programmet:

Klicka på programmet för att se det förstorat

Så nu är det dags igen: Saxdalens dag är snart här! Nu på lördag är vi alla såväl saxdalingar som övriga - utsocknes, från andra län, andra länder... Ja, precis som till Olympiska spelen så är hela världen inbjuden. Och man behöver inte göra några otroliga prestationer för att få delta. Det är bara att komma hit när man vill och stanna så länge man vill och njuta av det som bjuds.

Vi kan inte lova ut några världsrekord men vi hoppas på bra väder, inte så hett och så regnigt som i Peking utan mer lagom svenskt. Kom till Runnbergsgården och Saxenstranden, njut av naturen och kulturen och vi hoppas slippa skuren.

Loppis och andra tider vid Saxenkiosken

På tal om tider så är Saxenkiosken igång igen sen två veckor och öppen till 21.00 på vardagar och 19.00 på helger. Flera idéer finns för en utökning av verksamheten. Närmast på agendan är att Ing-Marie kommer att anordna Loppis med start på söndag 17 augusti och söndagar framöver, om intresse finns.

Loppis börjar kl. 10.00 eller när försäljarna själva vill och håller på till 16.00. Intresserade kontaktar Ing-Marie eller Åke för information och bokning. Avgiften 50:- kan tjänas in på en kvart!

Kiosken har nu fyllda diskar och om man saknar något så kommer det ikväll eller i morgon! Jag har själv provat och det fungerar!

Här ser vi Åke som inte bara är en baddare på att köra buss och sjunga Elvis-låtar, han är lika bra på att sälja glass och tidningar för att inte tala om de mycket goda "inhemska" produkterna, färskt bröd från Vildmarksbagarn i Fredriksberg och ekologisk saft från Tillmans. Och Åke prata gärna med kunderna och har mycket att berätta när kön inte är för lång...

Jag väntar fortfarande på att få en kvart med Åke när han berättar om sitt intresse för indianer och sin resa till indianreservaten i USA!

Som sagt: diskarna är ganska fulla och mer blir det om vi talar om vad vi vill ha.

Och visst vill vi har Saxenkiosken kvar! Som vi kan se på den här teckningen som hängts innanför dörren:

Dessutom finns det intressanta planer för en expansion och utökning inte bara för kioskens vidkommande utan också för en höjning av livskvaliteten i Saxdalen med omnejd: Planer finns för en dansbana där olika estradörer kan framträda, traditionella dansband och lokala förmågor som skulle kunna få en scen att både debutera på och slå igenom lokalt...

Ett annat önskemål som Ing-Marie och Åke har är att det ska bli möjligt för husvagnar och kampare att stanna och njuta av naturen och Saxens renoverade badplats. En skrivelse har lämnats till Ludvika kommunens fritids- och byggnadsnämnd om denna önskan. Förhoppningar om att kunna bygga en ny minigolfbana finns också.

Vi hoppas på fortsatta framsteg för Saxdalens, Saxens och Saxenkioskens utveckling och fortbestånd. Under den korta tid kiosken varit öppnad har åtminstone jag (och jag vet många fler) varit glada åt att kunna handla i byn igen.

Ing-Marie och Åke är personer som man gärna träffar och pratar en stund med - ja egentligen längre än vad de hittills har haft tid med. Och om det fortsätter på detta viset så lär vi få ha vår kiosk och affär kvar - och det hoppas väl alla.

Fler bilder från Saxen och Saxdalen finns här.

Skattlösberg och Beijing har olika tider

Dan Anderson-veckan är slut för i år och Ludvika kommun är inte större än att vi har samma tidszon i hela kommunen. Men nu blir det Kina-veckor och olympiska spel som gäller. Det kan ju diskuteras om vi eller kineserna ligger först i olika avseenden men eftersom jorden roterar åt sitt håll ligger Kina alltid före oss i tid. Sen beror skillnadens storlek på om vi har sommartid eller inte. Men under OS kommer Kina att ligga sex timmar före oss.

För att underlätta för oss i Saxdalen med omnejd att hålla reda på vilken tid det är i OS-städerna kan vi behöva en extra klocka ett tag i bloggen. Så högst upp till vänster kommer vi att visa både vår klocka och en rättvisande klocka i Kina och också vilken dag det är.

OS-klockan kommer att finnas kvar i bloggen till OS-avslutningen den 24 augusti.

Dan Andersson-veckan och Saxdalen

Tiden går och vi är redan inne i Dan Andersson-veckan, 27/7-3/8 2008. Den bjuder på ett späckat program med för det mesta småskalig men för den skull inte sämre eller mindre intressant eller betydelsefull kultur.

Dans Andersson-veckans hela program kan du se här.

Trots Dan Anderssons alltför korta liv har hans dikter och prosa spridit ringar på vattnet långt utanför hans hemby Skattlösberg och Ludvika kommun. Dan var inte heller isolerad till intryck enbart från Finnskogarna och Sverige.

På 60-talet mötte jag en indisk bokförsäljare utanför Stockholms central. Jag hade länge varit fascinerad av Indien, indisk musik och kultur. Jag köpte en fullständig upplaga av en av hinduismens grundtexter: Bhagavad-Gita med undertiteln Som den är. (Se mer om min resa till Indien här). Jag trodde nog att jag var ganska ensam om att vara intresserad av Indien i min hemtrakt men blev både glad och överraskad att läsa baksidestexten som var utlåtande om boken från tre framstående kulturpersoner: Mahatma Gandhi, Herman Hesse och Dan Andersson!

Dan Andersson skrev: "Gītān är inte en bok. Den är den eviga visdomens läkande leende, ett ansikte klart vänt mot livets förfärlighet, men fyllt av en sådan frid, ett flöde av den eviga kärlekens ljus, som förtar fruktan min största fiende."

För oss som har Saxdalen som världens utgångspunkt har ju Dan Andersson-veckan redan börjat med invigning med bl.a. Bengt-Emil Johnson igår, lördag, på Gammelgården i Ludvika.

Idag, söndag är det Saxdalens manskörs (förra årets Dan Andersonpristagare) stora slagnummer, sångspelet Helgdagskväll vid timmerkojan i Dans hemby Skattlösberg.

Tisdag kl. 16.00 (OBS tiden!) bjuder Wernerteatern på teater i Saxdalens folkets hus: DE LYCKLIGA BRÖDERNA av Werner Aspenström.

Och sen finns det som sagt massor av andra evenemang i kommunen under Dan Andersson-veckan!

Saxdalen återfår sin efterlängtade Minilivs, Saxenkiosken

Glad Nyhet! På måndag 21 juli nyöppnar Saxdalens Minilivs, nu också med nytt namn: Saxenkiosken. Redan den här veckan har de som åkt förbi den lilla hemtrevliga byggnaden vid sjön Saxens strand kunnat gå in och handla från det lager som håller på att plockas upp i hyllor, kyl och frys. Men officiellt blir det invigning på måndag då de flesta varor ska finnas på plats.

De som nu tagit över Saxdalens Minilivs är Ing-Marie och Åke Dahlman. Här nedan ses paret med dotter på verandan utanför affären med utsikt över Saxen, Slamhavet och Stackarberget.

Det här är väl enda affären i Dalarna med havsutsikt? Och dessutom har ju slammet i Slamhavet ersatts med grus och sand. Så av Slamhavet är det ju egentligen bara hav kvar...

Ing-Marie, dottern Jeanette och Åke Dahlman på Saxenkioskens veranda
(Klicka på bilden för att se den förstorad)

Åke är ju redan känd i den här bloggen: Han råkar vara samma person som i föregående inlägg gick under beteckningen "bygdens eminenta ELVIS-kopia". Saxdalen blogg kan nu avslöja att det är samma person som Åke Dahlman som också sjunger i Saxdalens manskör, både som vanlig körmedlem och ibland som Elvis. Han är dessutom chaufför som Elvis men Åke kör buss och Elvis körde lastbil.

Kanske Åke slår igenom som Elvis vid Slamhavet så att Swebus får se sig om efter en annan bussförare? Men vi hoppas att sångkarriären kan kombineras med handelsmannasysslan så att vi får ha kvar vår affär. Planen är i alla fall att det ska bli öppet året runt och inte bara på sommaren.

Sen hänger det ju förstås på oss Saxdalingar också. En affär behöver ju kunder och det är ju i första hand vi. Men så trevligt som det var att provhandla redan innan affären öppnat bådar gott för framtiden!

Kanske kan vi också få se scenframträdanden av handelsman Åke som Elvis och i andra roller. Det kan bli många positiva överraskningar vid nya Minilivs!

Och som ett bevis för att det verkligen blir en öppen affär igen kan vi här se Ing-Marie expediera en kund redan på torsdagen. Som synes fanns redan då både tidningar, drycker, kylvaror och en hel del annat att köpa.

Ing-Marie Dahlman betjänar en kund redan innan kiosken öppnat officiellt
(Klicka på bilden för förstoring)

Och från måndag blir det officiellt öppet igen i före detta Saxdalens Minilivs, nu Saxenkiosken. Vi är många som nästan gett upp hoppet men som tacksamt tar emot den glada nyheten. Och vi önskar väl alla Åke och Ing-Marie lycka till med företaget att återge oss Saxdalingar och förbipasserande den service som det innebär att kunna handla lokalt.

Lycka Till Ing-Marie och Åke!

Lördag i Gonäs

Lördagen den 12 juli 2008 vid KNAGGENS MUSEUM i Gonäs.

Karl Gustaf (Knaggen) Backström, mycket känd rallyåkare bosatt i sitt föräldrarhem i Gonäs har på eget initiativ köpt fd. Konsum fastigheten i Gonäs och där börjat med utställning av rallybilar.

I lördags var det officiell invigning samt utställning av inbjudna veteranbilar, ett stort antal hade hörsammat detta och besökte KNAGGENS MUSEUM, därtill en hel del publik som kunde i det fin sommarvädret strosa runt och njuta av alla sköna fordon.

Som extra krydda bjöds det på två framträdanden av bygdens eminenta ELVIS-kopia som framförde fler fina Elvis låtar, flankerad av ROUTE 66 Line dancers.

Dessutom fanns möjlighet att stärka sig med både kaffe och varm korv.

Både Knaggen och Elvis lovade att återkomma nästa år, med nya ideer, flera fordon och mera Elvis låtar.

Trivsam sinnenas afton på Runnbergsgården

Saxdalens bidrag till Grangärdeveckan blev en lyckad kväll framför (eller egenligen bakom) den gamla diversehandeln på Runnbergsgården.

De första sinnesintrycken gällde i huvudsak syn och doft när

Dalarnas pelargonsällskap radade upp pelargoner i olika färger och former.

Pelargonerna inramade också den musikaliska underhållning som sedan tog vid.

Julianna, med Heij som efternamn, inledde musicerandet på dragspel och med glimten i ögat framför diversehandelns varuintag, eller "Åkes lilla scen". Den har kommit att kallas så efter att ha återställts till användbart skick av kulturarbetande Åke Åhlström med rötterna i Rävvåla.

Julianna framför "Åkes lilla scen"

Efter en mjuk inledning med dragspelet flyttade Julianna till sin keyboard som riggats upp i öppningen på "Stora scentältet". Därifrån fick vi först höra Dan Anderssons Helgdagskväll i timmerkojan. (Om det är "i timmerkojan" eller "vid timmerkojan" får vi återkomma till i ett senare inlägg.) Julianna fortsatte med varierande musik också med en egen komposition som när den framfördes ännu inte hade något namn. Julianna fick välförtjänta applåder av publiken som trivdes i solskenet.

Se och hör Julianna live: Klicka här!

Redan före, under och efter Juliannas framträdande fick också smaklökarna sitt: Nykokt kaffe och nybakat bröd serverades och kunde avnjutas för sig eller tillsammans övrigt program.

En lämplig kaffepaus inträffade annars när scenen ommöblerades för kvällens sista musikaliska inslag: Musikskolans saxofonkvartett. De tog risken att musicera framför tältscenen eftersom inga regnmoln visat intresse för evenemanget.

Kvartetten framförde många gamla fina standardlåtar och fick också den välförtjänta applåder. För den nogräknade visade sig kvartetten (när den vecklade ut sig och tackade publiken för uppmärksamheten) ovanligt stor:

Musikskolans Saxofonkvartett kan du också se och höra live här!

Förklaringen kanske ligger i det som bandets presentatör, från Saxdalen, kallade bandet: Saxigt värre... eller att Jan som musiklärare inte ska räknas in. Han höll sig snyggt i bakgrunden och han spelade ju bas - inte saxofon... och sen beror det kanske på om man räknar med eller utan moms?

Hur som helst: En helt igenom lyckad kväll på Runnbergsgården. Inget regn på hela kvällen och till och med knotten höll sig snällt borta ända till föreställningen var över.

Rävvåla Kulturförening och Runnbergsgården igen!

På månadens sista dag, måndag 30 juni, är du välkommen till Runnbergsgården i Saxdalen. Då kommer följande program att gå av stapeln som en del av Grangärdeveckan:

Kl 18.00 Dalarnas Pelargonsällskap presenterarDalarnas Pelargon. Pelargoner säljes också.

Kl 19.00 Musikalisk underhållning:

Julianna, en av Saxdalens många musikaliska ungdomar spelar dragspel och keyboard ......... och

Musikskolans Saxofonkvartett med unga saxofonister från Ludvika kommun framträder

Dessutom visas Runnbergsgården med den unika Diversehandeln som legat i malpåse sedan 1933

Servering finns också.

Alla hälsas välkomna!

Virtuell milsten från Malbacken

Sörby-bo har tidigare presenterat en Sörby-sten som ni kan se när ni åker söderut från Saxdalen mot Grängesberg/Ludvika.

I samarbete med Google kan Saxdalen blogg nu presentera en virtuell milsten i Saxdalens blogghistoria: en automatiska översättningen av bloggen från det svenska språket till flera andra språk. Denna milsten kan inte iakttas i naturen men däremot i den abstrakta värld som den här bloggen är en del av.

Om du har släktingar eller bekanta som inte känner sig hemma med Rävvålmål utan föredrar att följa utvecklingen i Saxdalen på t.ex. arabiska, finska eller hindi så fungerar det ganska bra både på Malbacken, i Egypten, i Jyveskylä eller i Kolkata (Calcutta) eller från vilken som helst av de miljoner datorer i världen som har tillgång till Internet.

Men hur är det möjligt? Man måste väl vara minst ingenjör som Sörby-bo för att kunna utnyttja sådana finesser? Nej det är enklare än man kan tro. Datorernas värld kan vara väldigt användarvänlig om den görs så. Eller vad sägs om det här:

Klicka på ett av språken i listan till vänster - och vips så har du bloggen översatt till det nya språket! Enkelt eller hur?

För att komma tillbaka till startspråket, klicka på Visa ursprunglig webbsida högst upp på skärmen.

OBS! Översättningarna är långt ifrån perfekta ännu men det är bara första versionen av automatisk översättning från det svenska språket och översättningarna kommer successivt att förbättras. Rom byggdes inte på en dag utan på sju kullar... kan det betyda sju barnkullar=generationer?

Nåväl, det tar tid att göra storverk.

Grängesbergsbilder från förr

Gamla bilder från Grängesberg hittar du om du klickar på den här länken

Hängbro över skärningen fram till 1925 då den monterades ner för att flyttas till Vansbro.

Också väderkvarnar har sina fiender

På tal om Spanien och väderkvarnar så fick väderkvararna i La Mancha, söder om Madrid, utstå en hel del angrepp från fientliga krafter...
Don Quijote, som skildrades redan 1605 av den spanske författaren Cervantes, uppfattade väderkvarnarna på de höglänta slätterna söder om Madrid som blodtörstiga jättar.

Jag har låtit mig berättas att det kan finnas Don Quijotes också i våra trakter... kanske får vi i framtiden åka på safari på våra berg för att få se skymten av nutidens nobla riddare fäktande mot väderkvarnarna på Saxberget?

Torremolinos på Saxberget

Min första utlandssemester som vuxen (knappast) utan mina föräldrar gick till Torremolinos i Andalusien i södra Spanien. Det var under diktatorn Francos tid, hans fullsändiga namn var
Francisco Paulino Hermenegildo Teódulo Franco y Bahamonde Salgado Pardo de Andrade. Min kompis och jag tillbringade två veckor i Torremolinos som då var en stor sandstrand med en liten ursprunglig by på stranden, med sandgolv i de små husen och liten befolkning. Några få hotell på strandremsan siade om det Torremolinos som jag ser i resebroschyrer idag.

Jag såg dock inte en enda väderkvarn... Torremolinos, spanska: torre=torn och molinos= väderkvarnar

Om jag skulle längta till Torremolinos idag skulle jag inte behöve åka så långt! Vi har redan fem Torremolinos på Saxbetget/Fjällberget och det kommer att byggas 12 till under 2008! Så om jag njöt av utsikten över Medelhavet från Torremolinos i Spanien under Francotiden kan jag snart njuta av utsikten från de 17 torremolinos som ska vara f'ärdigbyggda vid nyår 2009 på Saxberget. Utsikten blir då över Saxdalen och Slamhavet istället för över Medelhavet.

¿Kan efterforskningar i Barcelona ha lett till att vi narmar oss livets mening?

Kulturefterforskningen i Barcelona har lett oss till Bercelonas Slamhav. Precis som i Saxdalen har strandomadet radikalt sanerats och forbattrats. De gamla industrianlaggningar som tidigare blockerade tillgangen till strandomradena har eliminerats bade i Barcelona och Saxdalen. Har ett ett bildexempel fran Barcelona:
Bloggaren provar har pa livskvalitet a la Barcelona. Fragan ar om vi inte borjar narma oss svaret pa den storsta fragan av dem alla: Vad ar livets mening?