tisdag 1 juli 2008

Trivsam sinnenas afton på Runnbergsgården

Saxdalens bidrag till Grangärdeveckan blev en lyckad kväll framför (eller egenligen bakom) den gamla diversehandeln på Runnbergsgården.

De första sinnesintrycken gällde i huvudsak syn och doft när

Dalarnas pelargonsällskap radade upp pelargoner i olika färger och former.

Pelargonerna inramade också den musikaliska underhållning som sedan tog vid.

Julianna, med Heij som efternamn, inledde musicerandet på dragspel och med glimten i ögat framför diversehandelns varuintag, eller "Åkes lilla scen". Den har kommit att kallas så efter att ha återställts till användbart skick av kulturarbetande Åke Åhlström med rötterna i Rävvåla.

Julianna framför "Åkes lilla scen"


Efter en mjuk inledning med dragspelet flyttade Julianna till sin keyboard som riggats upp i öppningen på "Stora scentältet". Därifrån fick vi först höra Dan Anderssons Helgdagskväll i timmerkojan. (Om det är "i timmerkojan" eller "vid timmerkojan" får vi återkomma till i ett senare inlägg.) Julianna fortsatte med varierande musik också med en egen komposition som när den framfördes ännu inte hade något namn. Julianna fick välförtjänta applåder av publiken som trivdes i solskenet.

Se och hör Julianna live: Klicka här!


Redan före, under och efter Juliannas framträdande fick också smaklökarna sitt: Nykokt kaffe och nybakat bröd serverades och kunde avnjutas för sig eller tillsammans övrigt program.


En lämplig kaffepaus inträffade annars när scenen ommöblerades för kvällens sista musikaliska inslag: Musikskolans saxofonkvartett. De tog risken att musicera framför tältscenen eftersom inga regnmoln visat intresse för evenemanget.

Kvartetten framförde många gamla fina standardlåtar och fick också den välförtjänta applåder. För den nogräknade visade sig kvartetten (när den vecklade ut sig och tackade publiken för uppmärksamheten) ovanligt stor:

Musikskolans Saxofonkvartett kan du också se och höra live här!


Förklaringen kanske ligger i det som bandets presentatör, från Saxdalen, kallade bandet: Saxigt värre... eller att Jan som musiklärare inte ska räknas in. Han höll sig snyggt i bakgrunden och han spelade ju bas - inte saxofon... och sen beror det kanske på om man räknar med eller utan moms?


Hur som helst: En helt igenom lyckad kväll på Runnbergsgården. Inget regn på hela kvällen och till och med knotten höll sig snällt borta ända till föreställningen var över.

Inga kommentarer: