Hur mycket vet vi egentligen om geografin?

I folkskolan hade vi ämnet geografi. För vår magister, Hjalmar Liss, hade vi läxor i ämnet geografi. Vi följde läroboken som var indelad i kapitel efter landskapen. Vi lärde oss städer, berg, sjöar, floder och annat. Det var i mycket en namngeografi. Man kunde lära sig läxan utantill och det ledde till att jag ännu kan räkna upp städerna i de flesta landskap i den ordning de var uppräknade i geografiboken. Troligen hade jag någon barnsjukdom eller liknande som gör att jag har en kunskapslucka som täcker några landskap i Norrland.

Den typen av kunskap ansågs senare av många som onyttig men själv tycker jag att jag har haft både nytta och glädje av mina namngeografiska kunskaper.

Idag är de i vissa fall lite omoderna. Det finns ju t.ex. inga städer kvar. De försvann i och med kommunreformen som trädde i kraft 1 januari 1971. Stad var ju tills dess en geografisk enhet med vissa privilegier, som var lite förmer än för områdena runt omkring (som var landskommuner eller köpingar).

Jag är stolt över att bo i Dalarna där vi är lojala mot 1971 års kommunreform. Vi har inga städer. Men alla ville inte släppa statusen att vara lite förmer: 14 kommuner kallar sig städer, något som inte har något juridiskt stöd.

Ta exemplet Västerås: en kommun med en yta av nästan 1000 km² och 135 000 invånare. Kommunen innehåller tätorten Västerås med en yta av 52 km² och 107 000 invånare. Tidigare var ju skillnaden stad/köping/landskommun. Men fr.o.m. 1 januari 1971, för 38 år sen finns officiellt bara kommuner.

Men i Västerås vill man vara stad, både de 52 km² som är tätort och de ungefär 950 km² som är landsbygd och småorter. Så numera är alla Västeråsgurkor odlade i staden och när man tittar på "Västerås stads" webbplats så är "Parkering i Västerås" en av de 10 mest efterfrågade informationerna. Parkering var fram till 1970 sannolikt enbart ett stadsproblem och troligen mycket litet i de 950 km² av "Västerås stad" som är landsbygd eller småorter.

När geografin är så här komplicerad på så nära håll som Västerås kan jag förstå att det kan vara än värre på större avstånd, t.ex. i Norge. Kanske är det förklaringen till min lilla irritation för många inlägg sedan över att norrmännen gjort en speciell väderprognoskarta för Saxdalen men inte för Malbacken, där jag bor. Men det rättades till mycket snabbt. Men jag får en viss förståelse för den geografiska förvirringen när jag studerar den karta som visar hur norrmännen uppfattar sin geografisk omgivning. Den är mycket värd att studera. Klicka på den för att kunna se detaljarna!