Rävvålingarna kunde en gång i tiden vara stolta över att ha en 65 m hög skorsten

Malmen som togs upp ur Långfallsgruvan på Saxberget behövde anrikas innan den kunde transporteras bort för att användas. Det första anrikningsverket byggdes nere i byn Rävvåla i början av 1890-talet.
  

Nära anrikningsverket byggdes också en rostugn där malmen kunde hettas upp till hög temperatur för att få bort bl.a. svavel. Platsen var vid Räfvåla hytta som var i drift 1634 - 1865, ett par hundra meter väster om Saxenkiosken.

För att få bra drag i en rostugn behövs en hög skorsten. Därför murade man upp en väl tilltagen, 65 m hög, tegelskorsten. Både verket och rostugnen fyllde säkert sin uppgift men tisdag 6 december 1910, alltså för snart 101 år sedan, kunde man läsa följande i tidningen Dalpilen:
 

Den höga skorstenen fälldes i oktober 1939. Fällningen var en spännande sevärdhet. Det hela avlöpte helt enligt planen och ingen blev skadad.
 
1929 hade man byggt ett nytt anrikningsverk uppe vid Långfallsgruvan. Det brann ner helt 1934. Ett tredje anrikningsverk byggdes och kunde tas i bruk 1935. Det låg också vid gruvan.

 
Idag finns ingenting synligt kvar av vare sig Långfallsgruvan, Räfvåla hytta/masugn eller rostugn och skorsten. Men under markytan finns fortfarande stora delar av Räfvåla hytta kvar. Den är dock täckt med jord och får inte grävas ut. Kanske det kan bli en uppgift för framtida arkeologer?
 
Den spännande historien med flera gamla bilder finns också att läsa i artiklar av August Åhlström och hans son Lars Åhlström i ett särtryck ur årsskriften Gränge som Rävvåla kulturförening tagit fram:
RÄVVÅLA - SAXDALEN genom tiderna

Dags att sätta ut fågelstugor och älgstugor

Ja, nu är man på rymmen igen från skogen. Det är lika varje år. När det börjar bli kallt och snödäcken ska på då blir det oroligt i skogen också. 
 

Men jag resonerar så här: Om jag letar mig fram till någon gård så kanske man i bästa fall kan få sig ett skrovmål där.

Mina förfäder gick fram hit eller till granngården när det blev älgjakt. Men på den tiden brukade det finnas åtminstone en kärve eller något annat att tugga på. Nu drar dom ju in på allting de här tvåfotingarna.
 
Och dom här små fröna i fågelstugan. Det är väl ingen mat för en fullvuxen älg? Vi borde ju ha stugor som är mycket större, nästan som Friggebodar. Men nu har ju storleken på Friggebodarna blivit dubbelt så liberal. Ja, då bär det ur åt det hållet i stället! Världen är bra upp och ner nu för tiden.

Så man får väl nöja sig med några fågelfrön nu när det är sån kris med ekonomin överallt. Och än så länge finns det ju mat i skogen, och ingen snö än. Så man kan gå hem och äta när dom där jägarna har druckit slut på sitt kaffe. Då blir dom frusna och går hem till sitt.

På en sten vid vägen

På en sten vid vägen

I Sörbyn i Saxdalen, på vänster sida av vägen om man färdas söderut, finns en sten med en kunglig krona och årtalet 1710 inhugget. Den står på en liten åkerholme, vaktad av en björk. Det är mäktigt att tänka sig vad den stenen har "upplevt". Det är faktiskt 301 år sedan det satt en gubbe och högg in kronan och siffrorna.

Gamla vägen, kanske fram till mitten av 1800-talet, gick då strax vid sidan av stenen. Stora mängder av slaggsten finns i ett stråk i åkermarken just där, och man kan därför följa vägens gamla sträckning.

Vägen fortsatte då upp till Kvistbacken för att där svänga ned i skogen till vänster, och korsar sedan nuvarande vägen i högerkurvan innan raksträckan som kallas "Brattjämna". Nu går en skogsbilväg ned på samma plats. Gamla vägen fortsätter i skogen upp mot Björnhyttans herrgård, man kan fortfarande ana den i skogsmarken.

Omkring 60-80 meter efter den gamla vägen träffar man på ett stenkummel på vänster sida bestående av tre - fyra stenar ordnade i en trekantig spets. Även på dessa finns samma inhuggningar, en krona och årtalet 1710.

Gamla vägen forsätter vidare öster om Björhyttans Herrgård och över en lång raksträcka, som kallats "Långsyna", för att så småningom komma fram i norra Grängesberg.

Jag har ofta undrat över vad dessa stenar och årtalet har haft för betydelse. Jag har funnit en del uppgifter, bl.a på kartor från 1710, som kanske kan ge en del av svaret.

År 1700 blev Jonas Cedercreutz brukspatron på Ludvika Kronobruk, som då ägdes av Kronan, (staten). Gustaf Vasa anlade Ludvika Bruk i mitten av 1500-talet.

Cedercreutz beslöt att märka ut markgränserna för Ludvika Kronobruk, ett arbete som resulterade i kartor samt gränsstenar runt om i bygden. År 1710 blev förmodligen detta arbete avslutat. År 1726 köpte Jonas Cedercreutz bruket, och var i hans ägo under hela 1700-talet. Under 1800-talet och fram till 1979 var familjen Roth ägare av Ludvika Bruk.

Så här såg det ut vid forsen i Ludvika på 1800-talet

Från stenkumlet uppe vid Brattjämna har en rak gränslinje dragits mot norr, och går via stenen i Sörbyn upp på Malbacken. Marken på väster sida av den gränsen benämnes "Räfwåla Egor", och på öster sida "Ludvika Gård". På Malbacken har tidigare även en gränssten funnits, dock ute på åkermark. Den stenen forslade den dåvarande markägaren bort, eftersom han tyckte att den var i vägen vid brukandet av marken.

Därifrån fortsätter gränsen mot sydöst till ytterligare en gränsten vid Styggtjärnsberget, för att åter sluta i Björnhyttan. Det skogsområde som då inramades bildade en triangel och kom att kallas "Trekanten", ett namn som lever kvar än i dag

Vad hände mera i ett större perspektiv år 1710 ?

Karl XII var regent i Sverige, men befann sig i Bender med omkring 1000 karoliner. Dit flydde han efter ett stort nederlag i Poltava år 1709 och där stupade 7000 karoliner. Han levde gott med sina mannar där, men 1713 tröttnade den turkiska Sultanen på sin "gäst", och anföll lägret.

Därav kom namnet "Kalabaliken i Bender", Karl XII sårades och fördes som fånge till ett slott i Adrianopel.

År 1710, den 28 februari, besegrar svenskarna under Magnus Stenbock danskarna vid Helsingborg, vilket var det sista slaget på svensk mark mellen svenskar och danskar.

Slottet Tre Kronor brann ner den 12:juni 1697. Samma år godkände Karl XII byggaren Nicodemus Tessin d.y ritningar på det nuvarande slottet och byggandet påbörjades genast. År 1710 fick arbetet avbrytas, då alla medel gick till Karl XII krig i Turkiet. Först år 1728 återupptogs arbetena, och slottet stod färdigt år 1754 den 7:e december.

1710 började man ge ut sedlar i valutan "daler kopparmynt".

1710 gav Karl XII genom regeringen tillstånd att starta kaperirörelse på västkusten. Kaparen Lasse i Gata, då 20 år gammal, fick kaparbrev den 14 juni för galjoten Lilla Jägaren från Onsala.

Kapningar som i dag, utanför Afrikas östkust, ger stora svårigheter för sjöfarten

Lasse i Gata

I augusti 1710 når böldpesten Stockholm och dödar en tredjedel av befolkningen. Omkr 100 000 av sveriges befolkning dog i pesten.

Årtalet 1710 ger en hel del historia både nationellt och internationellt när man börjar leta i alla "gömmor".

Hälsningar Lars-Åke

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Saxdalens Manskör 30 år i år

En av orsakerna till att det sjunger så mycket om Saxdalen är Saxdalens Manskör. Och just i år har den sjungit i 30 år. Visst finns det körer som sjungit längre t.ex. Orphei Drängar i Uppsala som började sjunga 1853. Men så har  OD också slitit ut nio körledare sedan starten. Saxdalens Manskör skaffade en pålitlig och slitstark dirigen från början och har aldrig behövt byta.

 

Kan det månntro vara så att OD sneglade på Saxdalens Manskör när de för två år sedan skulle välja ny körledare och därför föll för Cecilia Rydinger Alin, också hon född i Ludvika kommun precis som Roger Broberg. De ville troligen ha en duktig, uthållig och entusiastisk körledare så som Saxdalens Manskör haft hela tiden.

 

Och nu kan vi fira Saxdalens Manskörs jubileum i Cassels imponerande konsertsal:

Där kommer körens sångare att få möjlighet att göra sina stämmor hörda under utmärkta förhållanden. Så är inte alltid fallet t.ex. när kören sjunge vårsånger sista april i Saxdalen. Det kan vara regn, snö och blåst och akustiken är knappast närvarande. Och det sprakar och smäller. Se hur det var sista april i år:

SaxdalsElvis och Eddie Nilsson i Saxdalens Folkets Hus nästa lördag

Lördag 29 oktober blir det underhållning igen i Saxdalens Folkets Hus. Den här gången är det SaxdalsElvis, Åke Dahlman, och Eddie Nilsson som showar. Alltså i: Saxdalen, byn det sjunger om...

Lejonkungen tog kommandot över Gubbas berg

Det är inte varje dag det är premiär i Saxdalens Folkets Hus men idag hände det! Barnfilmklubben Bio Saxen visade höstens första film: Lejonkungen. Och eftersom det var premiär var det extra festligt.
 

Idag var barnen i centrum. Föräldrarna höll sig lite på sidan redan i entrén. Här ett par tidiga besökare.


En premiär ställer krav på arrangörerna och långt innan föreställningen började var personal igång med förberedelserna.

Ett "Godisbord" dukades upp i hallen utanför biosalongen: Chips, Festis och det som hör till ett njutbart biobesök.

Popcorn är ju ett måste när man går på bio så pop- maskinen fick startas i god tid innan barnen började komma uppför trappan.

Äntligen var det dags att slå upp portarna och släppa in premiär- besökarna i vestibulen där de kunde skriva in sig.

Det blev snabbt köer till borden med godis och popcorn för att förse sig med det som smakar bra i en biosalong.

Snart öppnades ännu en port: ingången till biosalongen som var precis så mörk som en den ska vara innan ögonen vänjer sig av med dagsljuset som stängts ute.

Förväntansfulla barn har bänkat sig med sina popcornpåsar och annat tilltugg. De är beredda att möta

Lejonkungen

 

Sista hindret innan dagens hjälte kunde visa sig på bioduken var ett band framför bioduken. Men snart har Evi Andersson placerat sig mellan vita duken och bandet som ska klippas.

Evi inleder med några välkomstord i megafonen och får sen assistans av två hjälpsamma flickor med sax. Efter en liten stund har saxen gnagt sig igenom bandet. Därmed är Bio Saxen invigd och kan starta sin första barnföreställning

Den enda som blev kvar utanför biografsalongen var bilden av lejonungen Simba som hade huvudrollen i Lejonkungen, Disneys stora filmsucce från 1994.

Barnen trivdes som biobesökare och det finns plats för fler barn. Eftersom Saxen Bio är den enda barnfilmklubben i Ludvika kommun är barn från Ludvika och våra grannbyar välkomna hit! Det blir fyra filmer till före jul och hela 16 filmer nästa år!

Barnens egen filmklubb: Bio Saxen. Premiär söndag 16 oktober

Klicka 1-2 gånger på affischen här under för att se den förstorad!

 

Saxdalens Byalag har lämnat följande ytterligare information:

 

" Saxdalens barnbioklubb är ett försök att hitta på något för barnen här i byn. Vi är en liten grupp som fram till årsskiftet kommer att visa fem stycken filmer i två olika grupper.

En grupp där filmerna riktar in sig på de lite mindre barnen, där filmerna kommer att visas på söndagarna. En andra grupp inriktad mot de större barnen, med filmvisning på onsdag- eftermiddag eller kväll.

För medlemskap året ut i klubben löser varje familj medlemskort, och kan då se fem stycken filmer, till en kostnad av 200 Kr.

 

Visar det sig efter årets slut att vidare intresse finns så kommer ett nytt medlemsskap kunna lösas för 300 Kr. Då kommer 16 stycken filmer att visas under året.

 

Ta kontakt med någon i byalaget för närmare information, eller sänd E-post till: saxdalsbion@live.se för att erhålla information.

Film i Folkets Hus 8 oktober 2011

Rävvåla Kulturförening ordnade, i all anspråkslöshet, en film- och bild visnings träff i Saxdalens Folkets Hus på lördag eftermiddag.
Glädjande, kom ett 40-tal personer, och tog del av: Bildspel från snögubbe tillverkningen och Åke (Elvis) Dalhman´s besök i Memphis. Även två filmer visades, Johannes Graaf bidrog med en mycket stämningsfull film från den gångna sommaren samt en en film från 1958 - 1968, med olika inslag från SIF´s mycket omfattande verksamhet. Den senare inspelad på super-8 av Bengt och Mary Ek, nu överförd till DVD vid Filmmuseet i Grängesberg, och redigerad av Mikael Wettercrantz.


I pausen fanns möjlighet att "mingla" över en kopp kaffe med duppa, som medlemmar i Kulturföreningen har bakat, vilket föll mycket väl ut.


Som medlem i Rävvåla Kultur Förening glädjer jag mig åt det stora intresset för träffen i Folkets Hus, det sporrar till flera aktiviteter.

Hälsningar Lars-Åke

Filmer och bildspel i Saxdalens Folkets Hus 8 oktober

Nu på lördag 8 oktober blir det en spännande eftermiddag i Saxdalens Folkets Hus. Rävvåla Kulturförening visar bildspel och filmer med ett intressant innehåll med både historiskt material och en premiär. Eller vad sägs om följande program: 
 
    (Klicka 2 ggr. på affischen för att se den förstorad!)

Två filmer/videor kommer att visas, en äldre film från 1968 med inslag från Idrottsföreningens verksamhet. Och en urpremiär: Johannes Graafs film Summer Sonata där vi får se vackra, kända och okända vyer från vår närmiljö och den just avslutade sommaren.

Bildspelen är från förra årets Valborgsfirande och från vår SaxdalsElvis resa i sommar till Memphis i USA.

Får jag bjuda på en merengue?

Vad är det för något? Är det någon slags maräng? Nej, det är en latinamerikansk dans och musikstil.
 
Det finns ju många latinamerikanska danser t.ex. cha-cha-cha , rumba, samba, salsa, mambo, merengue, bachata, cumbia reggaeton, son, forró och bolero. Just merengue kommer från den karibiska staten Dominikanska Republiken som delar ön Hispaniola med grannstaten Haiti.
 
Jag trodde inte att jag kunde dansa merengue här hemma på Malbacken eftersom min sambo just nu hälsar på i sitt födelseland Colombia. Men sen fick jag idag ett e-brev från en bekant som då och då skickar trevliga bilder, texter eller videor. Jag insåg då att jag mycket väl kan dansa merengue även om Annie just nu är i Sydamerika. Vi har ju hund! Klicka gärna nere i högra hörnet på bilden för att se videon i helskärmsläge:

Det här dansparet är från Chile men de latinamerikanska danserna dansas över hela Latinamerika.

En liten undran: Är det möjligen så att Kevin Costner prövade en djurisk pardans när han regisserade filmen Dansar med vargar?

Nikita på Stackarberget

 
Nikita sover just nu men jag får väl bjuda upp imorgon.
 
Ett tips: Om du gärna läser på engelska leder flera av länkarna till utförligare artiklar i engelskspråkiga Wikipedia. Välj först att översätta artikeln till engelska och klicka sedan på länkarna.

Hälsar Ola

Besök i Saxdalens Skola 29 sept 2011

Vi, Marita & Lars-Åke Wettercrantz och Ola Hagfall, blev inbjudna till Saxdalens Skola för att visa bilder och berätta om byn från förr, då den hette Rävvåla.
Marita har färdigställt ett bildspel på omkring 45 minuter med bilder från såväl förrförra- som förra seklet samt även några från 2000-talet, som visades med bakgrundsmusik.
Eleverna kom i två grupper, de äldre först och de yngre i en senare grupp.
Efter visningen hade vi en frågestund, där vi försökte svara på elevernas frågor och funderingar runt de visade bilderna, många intressanta synpunkter framkom.
Det var en trevlig förmiddag och en härlig känsla att möta alla de fina eleverna i Saxdalens Skola, detta tackar vi för.
Hälsningar Lars-Åke & Marita, Ola.

Nedan några bilder från vårt besök i Saxdalens Skola.

Barnteater och terränglöpning i Saxdalen idag

Det var barnens speciella dag i Saxdalens Folkets Hus idag. Eftermiddagens föreställning av Snövit med sina dvärjar - på sitt sätt  framfördes av Teater SLageT. Mycket folk, både barn och föräldrar hade letat sig upp på Gubbas berg.


Här ett par bilder från föreställningen som framfördes från scenen. Klicka på de bilder du vill se förstorade!
  

Efter föreställningen på scenen blandade sig skådespelarna med barnen i publiken så att det blev närkontakt mellan aktörer och publik.
 
Den lekfulla publikkontakten flyttade sig snart till B-salen där saft, kaffe och bullar smakade bra.
 

Glädjande var att en ganska stor andel av publiken inte bodde i Saxdalen utan hade åkt hit med sina barn för att få se barnteatern från annat håll. Åldrarna varierade från den yngste, Axel, 6 dagar gammal! till betydligt flera år bland föräldrarna.
 
Axel som bor med sina föräldrar och tre systrar längs Oxbrovägen hann väl knappast mer än hem från Folkets Hus innan det var dags att ta sig till dagens andra begivenhet i byn: Avslutningen av årets terränglöpning.
 
Axel, som åkte vagn, fortsatte längs Oxbrovägen, över Gruvvägen och tog sen av ner på Nävbacksvägen.

Sen visade skyltarna fram till terräng- loppets start... Uppe vid starten fanns en stor grupp barn och föräldrar med spring i bena.

I kanten av kraft- ledningen och med starten för flera terrängbanor av olika längd. Ingen hets, inga tjuvstarter utan

vuxna och små barn sprang iväg med egen vald speed.
  

Men hur gick det för Axel? Jo, han tog det lugnt. Han verkade helt nöjd med sin första söndag här i livet. Det hade ju redan hänt så mycket...
 

Axel

 Hälsningar Ola

På en sten i sjön

Vid årets sista simtur upptäckte jag en sten som varit bebodd !

När jag simmade under Ullnäsbron och kom ut i Väsman svängde jag styrbord. Utanför Rudviken, (eller som vi sa i ungdomsåren ”Ruvika”), vid Ullnäsgården finns en sten som tydligen varit bebodd. I dag är huset väldigt förfallet och i mycket dåligt skick. Turligt nog hade jag kameran med, i ett vattentätt fodral, så jag tog några bilder.

Väl hemkommen, (och upptinad) började jag via Google söka svar på gåtan med huset på stenen, i Väsman utanför ”Ruvika”. Det fanns inte mycket att läsa om det, men tydligen har en man med namnet Scarin, byggt huset. Han lär ha hyrt ett hus någonstans i Ullnäset.

Däremot hittade jag några foton kanske från slutet av 1960-talet, där huset på stenen ser ut att vara nästan nybyggt.

Kanske någon läsare av detta har mera information om huset på stenen i sjön Väsman.

I så fall sänd E-post till oss så får vi återkomma i bloggen.

Hälsningar Lars-Åke

Gratis Barnteater i Saxdalens Folkets hus

Sommaren är nog slut och hösten är åtminstone på väg. Kulturen i Saxdalen flyttar inomhus. Närmaste evenemang är speciellt för barnen. Se här:
 

Barn i alla åldrar och inte bara från Saxdalen utan från hela kommunen -  ja hela världen - är välkomna till Snövit och dvärgarna i Saxdalens Folkets hus på söndag!
 
Den barnfilmklubb som nämns i affischen startar söndagen den 16 oktober. Hittills är fem filmer bokade fram till början av december men planen är att fortsätta nästa år, både under vår- och höstterminen.

Saxdalen blogg kommer att informera närmare om Barnfilmklubben senare. Den vänder sig också till hela kommunens barn.

Bortsprungna hästar 1680

I en husförhörsbok från 1680 låg detta blad, med text som följer.
Förmodligen har det varit uppsatt vid kyrkan i Grangärde


För ärligt fålk i Räfwå by, är på betet bortkommit twå hästar och 1 sto, dän första musblack till färgen med swart man och svans, swart rand utåt ryggen af klyft lufs, samt stierna i hufwudet, och två vita backfötter, har gran skiälla på dubbel läderrem, är 4 år gammal.
Den andra brun till färgen med swart man och swans. Ett litet brunt sto med swart man och swans. Dän som förenämnde hästar anten har äller får någon Kunskap han giöre så väl och gifwe tillkiänna hos Klockaren, äller skaffar dem till Räfwåla, dess omak skall hederligen forskiyllas.

Hälsningar Lars-Åke

Poeten Åke Åhlström: I natt jag drömde...

Vi kommer väl alla ihåg Ed McCurdys fredssång som fick svensk text av Cornelis Vreeswijk. Vår kulturens diversearbetare, trubadur, poet m.m. Åke Åhlström har en egen text som har flera ord gemensamt med Cornelis text men ändå är en helt annan och unik Åhlströmsk dikt. Så här låter den när diktaren själv framför den:
 

I inledningen till ett av kapitlen i särtrycket RÄVVÅLA - SAXDALEN genom tiderna  ur årsskriften GRÄNGE kan vi läsa följande:

"Den 9 december 1783 föddes i hemmanet på Per Ers backe i dåvarande Räfvåla ett gossebarn, som fick namnet Lars. Föräldrarna var Per Ersson och Catharina Larsdotter.

 
Lars, som enligt gängse sed fick efternamnet Persson, växte upp och deltog i de sysslor på åker och i skog, som hörde till hemmanet. Han blev också den, som vid faderns död 1812 övertog gården.

 
År 1810 hade Lars Persson vid 27 års ålder blivit antagen som indelt soldat på Räfvåla rote och han hade då fått överta rotenamnet Åhlström. Eftersom det saknades särskilda soldattorp i Grangärde socken, bodde denne Lars Åhlström kvar på sitt hemman, då han ej var inkallad till militär- eller krigstjänst. År 1815 hade han ingått äktenskap med Anna Andersdotter Runnberg från Räfvåla."

Poeten och trubaduren m.m. Åke Åhlström råkar i rakt nedstigande led vara ättling till nämnde Lars Åhlström, indelt soldat. Kanske visar dikten att den försvarsvilja som fordom fanns i Svea rikes indelta arme fortplantat sig i flera generationer till våra dagars släktled?

Dessutom är Åke Åhlströms bror, Lars Åhlström d.y. den som har författat 34 av de 35 artiklarna i särtrycket om Saxdalens historia. Den första artikeln i särtrycket - den spännande berättelsen om hur Långfallsgruvan upptäcktes - skrevs av bröderna Lars och Åkes far, folkskolläraren August Åhlström.

Bäva månde den fiende som ens vågar närma sig Brunbäcks älv... 

Sissel och Kalle - Bergen och Orsa i samklang

Nu har Kalle Moraeus gjort succé igen, som programledare i TV. Jag har inte sett första programmet men hörde på lokalradion att det var bra trots hans namn. Ja, han borde ju bo i Mora eftersom han heter Moraeus. Men han bor ju i Orsa. Och spela det kan han. Det har vi hört många gånger. Men kan han sjunga? Ja döm själv. I den här videon råkar Kalle vara i Norge och närmare bestämt i Drammens teater för att ackompanjera en stor norsk sångerska. Ja, se och hör själv hur det gick: 

Så kan det gå när Kalle Moraeus åker över kölen. Sångerskan behöver knappast någon presentation. Det är det norska sångunderbarnet Sissel Kyrkjebø. Hon är inget barn längre men har sjungit sen hon var nio år i många länder och med många kända musiker och sångare/sångerskor. I mitt tycke har hon en av världens vackraste sångröster, en tenor i världsklass.
 
På youtube finns många videor med Sissel Kyrkjebø här.
 
Sissels egen webbplats: http://www.sissel.net