Av tradition anordnas under allhelgonahelgen en kulturrunda i Ludvika kommun. I Saxdalen firades traditionen under lördag och söndag i Saxdalens folkets hus. Det här var den åttonde kulturrundan i Saxdalen. Många konstformer var representerade bland de utställda objekten.
Redan i entréhallen mötte besökarna ett verk i fyra delar av den namnkunnige Ludvika-konstnären
Frans Van Bruggen:
Målningarna är från årets sommar och visst känner vi igen och minns det tunga vädret i somras.
I den mindre salen kunde man ta del av finare trä- hantverk där nyckelharporunder byggnad visades i olika stadier, från obearbetade trästycken till färdiga, spelbara instrument. Hit kunde man också återvända om kaffesugen satte in. Åtskilliga kannor kaffe och nybakat bröd serverades under de två dagarna.
I stora salen såg det ut så här. Till vänster en lång tillfällig, dubbelsidig "konstvägg" och till höger kafé- möblerade sittgrupper. Där kunde kaffe och saft intas och publiken kunde se bildspel med gamla bilder från Rävvåla/Saxdalen som projicerades på ena väggen.
Anita Jakobsson hade med sina egentillverkade dockor förvandlat scenen till ett giganstiskt dockskåp:
Två av de yngre utställarna var
Till de sköna konsterna hör ju också musik. Och vad är mer naturligt på en kulturrunda i Saxdalen, byn det sjunger om, än att lyssna till levande musik. Här kom de yngsta deltagarna i årets kulturrunda fram, Saxdalens skolorkester. Under ledning av sina entusiastiska musiklärare och orkesterledare Roger Broberg och Janne Wallman ska vi lyssna till deras inledningsnummer som helt lämpligt hämtats från Grangärde finnmark och Dan Andersson.
Redan i entréhallen mötte besökarna ett verk i fyra delar av den namnkunnige Ludvika-konstnären
Frans Van Bruggen:
Frans Van Bruggen: SKY SCAPES |
Målningarna är från årets sommar och visst känner vi igen och minns det tunga vädret i somras.
I den mindre salen kunde man ta del av finare trä- hantverk där nyckelharporunder byggnad visades i olika stadier, från obearbetade trästycken till färdiga, spelbara instrument. Hit kunde man också återvända om kaffesugen satte in. Åtskilliga kannor kaffe och nybakat bröd serverades under de två dagarna.
I stora salen såg det ut så här. Till vänster en lång tillfällig, dubbelsidig "konstvägg" och till höger kafé- möblerade sittgrupper. Där kunde kaffe och saft intas och publiken kunde se bildspel med gamla bilder från Rävvåla/Saxdalen som projicerades på ena väggen.
Stora salen med dubbelsidig konstvägg och kafémöblerade sittgrupper |
Två av de yngre utställarna var
Lina Karlsson, Stockholm. Digital grafik och olja. |
Cornelia Batalow, Stockholm. Foto. |
Till de sköna konsterna hör ju också musik. Och vad är mer naturligt på en kulturrunda i Saxdalen, byn det sjunger om, än att lyssna till levande musik. Här kom de yngsta deltagarna i årets kulturrunda fram, Saxdalens skolorkester. Under ledning av sina entusiastiska musiklärare och orkesterledare Roger Broberg och Janne Wallman ska vi lyssna till deras inledningsnummer som helt lämpligt hämtats från Grangärde finnmark och Dan Andersson.
Dan Anderssons dikt Jag väntar tonsatt av Gunnar Turesson.
Vi kryper lite närmare in på orkestern och lyssnar till nästa nummer Vem kan segla förutan vind av Evert Taube...
Efter skolorkestern sjöng och spelde trubaduren Per Åke Åhlström. Eftersom han och jag delade på försäljningsbordet med böcker och CD-skivor hade jag inte möjlighet att filma och fotografera Åke när han sjöng.
Årets kulturrunda i Saxdalen var välbesökt och publiken stannade ganska länge och verkade nöjda med vad de fick se och höra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar