Betlehem i Grangärde

Det lackar mot jul igen. Det betyder att vi snart kommer att fira jul med olika traditioner. När julen väl är här har det väl slutat lacka och frågan är när lackandet börjar. Första advent? Ja det har jag aldrig fått veta.
 
För min egen del har det blivit en ny liten tradition. Jag har deltagit i ett slags julspel, en Betlehemsvandring i kyrkan i Grangärde. Det här var tredje året som jag hade rollen som skattskri- vare vid Betlehemsvandringen som i år anordna- des för femte året i rad.
 
Betlehemsvandringen har pågått i tre dagar, två dagar för skolbarn och en dag för allmänheten. Över 300 besökare gjorde vandringen genom Grangärde kyrka som fått dekor och utstyrsel för att likna Betlehem. Det hela är en fri tolkning av bibelns berättelse om Jesu födelse. (Klicka på bilderna för förstoring!)

Kamel med sin kameldrivare

Redan utanför kyrkan träffar besö- karna på både männi- skor och djur som inte finns där i vanliga fall.

På bilden ovan syns en kamel med ägare på väg att möta besökarna. Några fåraherdar finns också utanför kyrkan med sina får och när barn och vuxna närmar sig kyrkan möts de också av änglar som sjunger. Vandrarna tas där om hand av ledsagare som följer dem på hela vandringen genom kyrkan/Betlehem.
 

Skomakarens stånd

Längs Raka gatan träffar vandrarna på stånd med hantverkare och försäljare. Till höger ses en skomakar med sina verktyg och läder. Stickerska och tygförsäljare var grannar till skomakaren.
 

Änglar i skyn

Lite längre fram längs gatan hördes sång ifrån skyn. Det var små änglar som sjöng. De hade landat i det som vi brukar kalla predikstolen. Här stannade vandrarna gärna till för att lyssna till den vackra sången.

 

I slutet av Raka gatan luktade det gott av nybakat bröd. Doften kom från Betlehems bageri där besökarna gärna tog en ny paus och också fick någonting att äta.

Ett spännande stopp blev det vid Betlehems världshus. Längs vägen hade vandrarna hört talas om en gravid kvinna som ridit på en åsna och som sökte härbärge. Kunde hon finnas här? Världshus- värden sov men vaknade så småningom och talade om att det var fullt på världshuset och att kvinnan fortsatt längre ner efter gatan. 
 

Bakom kemelparke- ringen hördes också sång från ett stall där vandrarna tittade in. Inne i stallet fanns flera personer, också de tre män i vackra kläder som det berättats om längs vandringsvägen.

De var klädda i vackra sidenkläder och sjöng och berättade om sin vandring för att hitta en konung som skulle födas. De hade följt en stjärna i flera dagar och nätter och blivit ledda hit. 

Och där låg det nyfödda barnet - i en krubba. Men som vi ser på bilden längst ner har mannan Maria tagit upp gossen i sin famn medan pappa Josef sitter på andra sidan av krubban. Ovanför krubban lyser en stjärna... kan det vara den som ledde de tre vise männen hit? Här slutar i alla fall Betlehemsvandringen och historien som den berättar om.