Bara en jazzlänk

På vår skolresa har vi kommit ungefär halvvägs och sover nu skönt på Ingesunds folkhögskola. För mig betyder Ingesund alltid musik och vi har redan lyssnat på värmländskan Monica Zetterlund i förra inlägget. När vi övernattade i Ingesund var hon inte någon av mina favoriter. Hon hade nämligen inte blivit upptäckt ännu! 

  

Visserligen hade hon debuterat lokalt i sin pappa "Sik-Bengt" Nilssons orkester 1952, tre år innan vi övernattade på Ingesund. Det var på Barnens Dag i Hagfors, och Monica var ju bara barnet, 15 år gammal. Men upptäckten av den senare storstjärnan gjordes på Nalen i Stockholm 1957 där Monica deltog i en sångtävling. Sen gjorde Monica Zetterlund en storartad karriär. Läs gärna hela hennes imponerande biografi här. 

  

I publiken på Nalen fanns två stora orkesterledare: Danske storbandsledaren Ib Glindemann och Arne Domnerus. Båda blev helt förtjusta när de fick se och höra Monica Zetterlund sjunga. Hon kom också att sjunga i båda orkesterledarnas orkestrar. 

 

En annan stor jazzmusiker som blev så förtjust i Monica Zetterlunds sång att han väldigt gärna ville komma över från USA för att spela in en skiva med henne var pianisten Bill Evans. 

  

Historien kort: Bill Evans hade komponerat en jazzvals kallad Waltz for Debby. Den gavs ut på skiva 1956. Beppe Wolgers  skrev en svensk text till den "Monicas vals" för Monica Zetterlund. Den spelades in 1963 med Monica och Georg Riedels orkester. Den inspelningen fick Bill Evans höra och han kom till Stockholm med sin trio för att spela in Waltz for Debby med Monica Zetterlund. 

 

Hela inspelningen gjordes på fyra timmar den 23 augusti 1964. Resultatet blev en skiva som Monica Zetterlund betraktade som en av sina bästa och som av många jazzkritiker betecknas som den bästa jazzskiva som någonsin spelats in i Sverige. 

  

Den videolänk som jag nämner i inläggets rubrik finns längst ner på sidan. Den råkar också visa en trio med Bill Evans och Monica Zetterlund med Waltz for Debby! Men det är inte från inspelningen i Stockholm utan senare, i oktober 1966 och Köpenhamn.

Innan ni klickar på de två orden längst ner i inlägget vill jag bara skjuta in en några rader text till, nämligen:

Tage Danielssons hyllningsdikt till Monica Zetterlund: 

 

Det eviga                                                     

  

En nattklubbsdrottning doftande av logar.
Ett lingonris som satts i cocktailglas.
En blond negress från Värmlands huldraskogar.
Monica Zetterlund.
En jazzpaschas,
en sång som hejdar sej, till hälften hunnen,
och drar den där när Fröding satt på dass.
En väv av guldbrokad och vadmal spunnen.
Men märk det vemodsdraget över munnen:
ett nordiskt sångardrag, en sorg i rosenjazz."

                             Monicas vals